Kommenterad dagordning Ekofin 11 mars 2025

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2024/25:4FF00C

Kommenterad dagordning

2025-03-03

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 11 mars 2025

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 24 februari 2025.

1.Godkännande av dagordningen

2.Godkännande av A-punkterna

Lagstiftningsöverläggningar

3.Konkurrenskraft, förenkling och förbättring av företagsklimatet i Europa: Omnibuspaketet

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera kommissionens första och andra förslag till omnibuspaket, med särskilt fokus på de delar som rör Ekofinrådets arbete. De två paketen ska även behandlas på mötet i Konkurrenskraftsrådet den 12 mars 2025.

Samråd med EU-nämnden om regelförenklingar ägde rum den 17 januari 2025 inför Ekofinrådets möte den 21 januari 2025. Samråd med EU- nämnden om bättre lagstiftning ägde rum den 22 november 2024 inför möte i Konkurrenskraftrådet den 28–29 november 2024.

I EU har frågan om bättre lagstiftning och regelförenkling blivit alltmer prioriterad med anledning av diskussionerna om EU:s konkurrenskraft. I kommissionens konkurrenskraftskompass som presenterades den 29 januari 2025 konstateras bland annat att regelbörda är en bromskloss mot EU:s

konkurrenskraft och därför har kommissionen utlovat ett ambitiöst arbete för att råda bot på detta.

Som ett led i detta arbete presenterade kommissionen den 26 februari 2025 två förenklingspaket, så kallade omnibuspaket. Det ena paketet syftar till att förenkla vissa rättsakter på hållbarhetsområdet och det andra till att förenkla samt optimera EU-stöd till investeringar. Kommissionen väntas presentera ytterligare förslag till omnibuspaket på andra områden framöver.

Ett första omnibuspaket på hållbarhetsområdet

Den 26 februari 2025 presenterade kommissionen ett förslag till omnibuspaket om regelförenklingar på hållbarhetsområdet. Förslaget syftar till att förenkla för företagen att tillämpa de regler som finns. Paketet berör fyra rättsakter: (i) direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD), direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CS3D),

(iii)taxonomiförordningen och (iv) förordningen om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM), där de två sistnämnda rättsakterna ligger under Ekofinrådets ansvar.

När det gäller taxonomiförordningen föreslår kommissionen att se över några av de delegerade akterna till förordningen, vilket görs i ett separat spår från omnibusförslaget. Dessa ändringar innebär i första hand lättnader och ökad flexibilitet i rapporteringen samt en översyn av vissa indikatorer. Dessutom innebär de föreslagna ändringarna i CSRD inom ramen för omnibusförslaget indirekta följdändringar i taxonomin, eftersom taxonomiförordningen bygger på CSRD. Detta rör vilka bolag som omfattas av rapporteringskraven.

När det gäller CBAM föreslår kommissionen bland annat att tröskelvärdet för vilka importörer som ska omfattas av mekanismen ändras. Förslaget innebär en övergång från ett monetärt tröskelvärde på 150 euro per import till ett viktbaserat tröskelvärde på 50 ton per importör per år. Enligt kommissionen innebär detta att mer än 99 procent av de inbäddade utsläppen fortsatt omfattas av mekanismen, men att 91 procent av importörerna undantas. Framför allt är det små och medelstora företags importer som hamnar under det nya tröskelvärdet, vilket väntas leda till stora besparingar för både företag och myndigheter. Förslaget innehåller även förenklingar för de importörer som fortsatt omfattas av mekanismen samt

2 (11)

anläggningar i tredje land. Förenklingarna av mekanismen gäller bland annat rapporteringskrav, beräkning av inbäddade utsläpp och finansiella åtaganden.

Ett andra omnibuspaket om investeringar

Den 26 februari 2025 presenterade kommissionen ett förslag till omnibuspaket för att förenkla och optimera användningen av EU-stöd till investeringar. Förslaget innebär ändringar av InvestEU-förordningen för att förenkla rapporteringskraven, framförallt för små och medelstora företag, samt för att öka garantierna som InvestEU kan tillhandhålla för att stötta investeringar.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar presentationen av de två omnibuspaketen, men analyserar fortfarande paketens innehåll.

På ett övergripande plan välkomnar regeringen inriktningen mot bättre lagstiftning som tagits de senaste månaderna och den tydliga ambitionen från kommissionen att minska företagens regelbörda samt ansatsen att förenkla och förbättra EU-lagstiftningen, för att på ett effektivare sätt nå EU:s övergripande målsättningar samtidigt som EU:s konkurrenskraft stärks.

Svenska och europeiska företag behöver ett ändamålsenligt och enkelt regelverk för att inte hamna efter i konkurrensen med företag utanför EU.

När det gäller taxonomiförordningen anser regeringen att det är viktigt att regelverket är begripligt och ändamålsenligt och inte skapar omotiverade administrativa bördor eller kostnader för företagen. Rapporteringskraven och vissa av de tekniska granskningskriterierna som är kopplade till taxonomin kan förenklas och förtydligas. Regeringen avser att fortsatt verka för att förenkla och förbättra förordningen så att den blir mer användarvänlig, inte minst för de små och medelstora företagen. Detta utan att påverka förordningens övergripande ambitionsnivå negativt.

När det gäller CBAM anser regeringen att det är positivt att CBAM- förordningen ses över på temat förenklingar. Det finns mycket stor potential när det gäller att minska den administrativa bördan för företagen som CBAM innebär, speciellt vad gäller att ändra tröskelvärdet. Det är samtidigt viktigt att mekanismens integritet och ursprungliga ambitionsnivå värnas, och att risker för kringgående minimeras.

3 (11)

När det gäller InvestEU är regeringen positiv till att minska rapporteringsbördan för små och medelstora företag. Det är även viktigt att bevaka effekter på EU-budgeten och upprätthålla sunda budgetprinciper.

4.Direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC9)

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta en politisk överenskommelse om ändring av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning.

Överläggning med skatteutskottet ägde rum den 11 februari 2025. Det aktuella ärendet har inte behandlats i EU-nämnden tidigare.

Den 28 oktober 2024 presenterade kommissionen ett förslag till ändring av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC9). Förslaget är nära kopplat till minimibeskattningsdirektivet från 2022 (pelare 2), som syftar till att säkerställa en global minimiskattenivå för multinationella företagsgrupper och vissa storskaliga nationella koncerner.

Förslaget syftar till att underlätta för de företag som omfattas av pelare 2 att uppfylla sina rapporteringsskyldigheter. Detta genom att skattemyndigheterna föreslås kunna utföra informationsutbyte av tilläggsskatterapporter så att de berörda koncernerna kan rapportera centralt i en medlemsstat, i stället för i varje medlemsstat där de har koncernenheter. Förslaget innebär också att det tas fram en standardiserad mall för rapporteringen, som sker genom tilläggsskatterapporter. Slutligen föreslås också att det införs dels regler om samarbete, dels krav på nationella sanktioner vid brister i uppgiftslämnandet. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 31 december 2025.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2024/25:FPM9.

Ordförandeskapet har presenterat ett kompromissförslag som i stort är i linje med kommissionens förslag. De ändringar som gjorts är framför allt av teknisk karaktär samt för att förbättra funktionaliteten i direktivet.

Förslag till svensk ståndpunkt

4 (11)

Regeringen kan ställa sig bakom det aktuella kompromissförslaget.

Regeringen är positiv till förslag som innebär att utbytet av uppgifter effektiviseras genom direktivet om administrativt samarbete. Regeringen anser att ett direktiv är till gagn för medlemsstaterna, de behöriga myndigheterna och de berörda företagen under förutsättning att detta är i linje med det motsvarande multilaterala avtalet om informationsutbyte. Detta eftersom direktivet innebär större möjligheter till administrativt samarbete och användning av de uppgifter som utbyts än enligt motsvarande multilaterala avtal. Direktivet bör så nära som möjligt följa OECD:s regelverk för att inte skapa komplikationer, dubbelrapportering och onödig administration.

5.Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster, bland annat med tanke på behovet av att minska regelbördan

- Informationspunkt

Ordförandeskapet och kommissionen väntas ge en lägesuppdatering om arbetet med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster, inklusive arbetet med regelförenklingar på finansmarknadsområdet.

Icke lagstiftande verksamhet

6.Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands aggression mot Ukraina.

Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 14 februari 2025. Överläggning med riksdagen om olika finansiella stöd till Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 1 oktober 2024.

Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd

5 (11)

till Ukraina och sanktioner mot Ryssland, med fokus på arbetet med immobiliserade ryska tillgångar. På Ekofinrådets möte den 11 mars 2025 väntas diskussionen även beröra tullmyndigheternas arbete med att förhindra kringgående av sanktioner.

När det gäller den ekonomiska situationen i Ukraina har landets ekonomi visat sig vara mer motståndskraftig än väntat. IMF uppskattar att BNP ökade med 4 procent under 2024. Tillväxten väntas dock försvagas något under 2025 mot bakgrund av effekterna från det utdragna kriget. Osäkerheterna är fortsatt stora och nedåtriskerna betydande.

EU har mobiliserat omfattande finansiellt stöd till Ukraina sedan den ryska aggressionen inleddes och från Ukrainafaciliteten betalades 16,1 miljarder euro ut under 2024. Nästa utbetalning planeras ske i mars. När det gäller de immobiliserade ryska tillgångarna så fortgår arbetet med att genomföra G7- överenskommelsen om stöd i form av lån till Ukraina. Den 10 januari 2025 gjordes en första utbetalning på 3 miljarder euro och en andra utbetalning planeras ske i mars.

När det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Den 24 februari 2025 antog EU ett 16:e sanktionspaket, vilket inkluderar ytterligare åtgärder mot ryska energiinkomster, skuggflottan och kringgående av sanktioner via tredje land.

Medlemsstaternas tullmyndigheter arbetar aktivt med att upprätthålla de import- och exportrelaterade sanktionerna vid EU:s yttre gräns. Det sker bland annat via informationsutbyte med varandra och med andra berörda myndigheter.

Sanktionerna mot Ryssland sätter tryck på den ryska ekonomin. Det finns flera tecken som visar att det inte går så bra för Rysslands ekonomi som deras officiella siffror visar. Bland annat är ekonomin överhettad och en stor del av de statliga resurserna går till krigsindustrin.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen verkar för att EU ska accelerera sitt stöd till Ukraina och även för att EU, i dialog med globala partners, bidrar till att upprätthålla och bredda stödet för Ukraina.

6 (11)

Vidare välkomnar regeringen att det 16:e sanktionspaketet har antagits. Samtidigt måste EU tillsammans med partners och likasinnade fortsätta öka trycket på Ryssland, inklusive genom alltmer omfattande sanktioner och andra åtgärder, däribland ett sänkt oljepristak, ytterligare åtgärder mot skuggflottan och importtullar på ryska varor.

Samtidigt bör EU fortsätta arbetet med att säkerställa efterlevnaden av redan beslutade sanktioner och här har bland annat medlemsstaternas tullmyndigheter en viktig roll att spela. Det är även viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.

Avslutningsvis verkar regeringen för att EU ska vidta mer långtgående åtgärder när det gäller användningen av de immobiliserade tillgångarna, i enlighet med folkrätten och EU-rätten, för att skyndsamt öka stödet till Ukraina.

7.Slutsatser om en agenda för skatterationalisering som bidrar till EU:s konkurrenskraft

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna slutsatser om rationaliseringar och förenklingar på skatteområdet i syfte att stärka EU:s konkurrenskraft.

De aktuella rådslutsatserna har inte behandlats i riksdagen tidigare. Skatteutskottet fick information om rådsslutsatserna den 27 februari 2025.

Regelförenklingar är en prioriterad fråga för kommissionen och det polska ordförandeskapet, som en del i arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft. Arbetet med regelförenklingar berör många olika områden, däribland skatteområdet. Det handlar bland annat om att se över skattelagstiftningen i EU i syfte att minska den administrativa bördan för såväl skattskyldiga som nationella skattemyndigheter, utan att negativt påverka arbetet med att motverka skattebedrägerier och aggressiv skatteplanering.

Som ett led i detta arbete väntas kommissionen göra en genomgång av alla befintliga EU-rättsakter på skatteområdet för att identifiera överlappning, samt utdaterade och otydliga regler. Mot denna bakgrund har ordförandeskapet som ambition att rådet ska godkänna slutsatser om

7 (11)

rationaliseringar och förenklingar på skatteområdet som inspel till det kommande arbetet.

I utkastet till slutsatser betonar rådet vikten av att stärka EU:s konkurrenskraft genom att minska administrativa bördor samt genom att skapa en effektiv och attraktiv miljö för företag på den inre marknaden. Vidare redogör slutsatserna för fyra principer i det kommande förenklings- och rationaliseringsarbetet på skatteområdet. Dessa är att (i) minska den administrativa bördan för medlemsstater och skattebetalare, (ii) undvika föråldrade och överlappande regelverk, (iii) öka tydligheten i regelverk, samt

(iv)effektivisera och förbättra tillämpningen av skatteregler, förfaranden och rapporteringskrav.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom rådsslutsatserna.

Regeringen är generellt sett positiv till förslag som kan bidra till att medlemsstaternas konkurrenskraft stärks. Regeringen anser att förenkling av EU:s skatteregler och minskad administration på skatteområdet är åtgärder som skulle kunna bidra till att stärka EU:s konkurrenskraft. Regeringen är därför positiv till förslag om att analysera huruvida förenklingar av EU:s skattelagstiftning kan ske. Det är viktigt att de åtgärder som genomförs bidrar till konkreta förbättringar för skattskyldiga och skatteadministrationer. Detta kan bara uppnås om nödvändig tid ges till arbetet.

8.Internationella möten

a) Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 26–27 februari 2025

-Informationspunkt

Kommissionen och ordförandeskapet väntas återrapportera från G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer som ägde rum 26–27 februari 2025.

Samråd med EU-nämnden om EU:s gemensamma positioner inför G20- mötet ägde rum den 14 februari 2025.

8 (11)

Vid Ekofinrådets möte den 18 februari 2025 beslutade rådet om EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet, där ordförandeskapet, kommissionen och den Europeiska centralbanken (ECB) representerade EU. Även vissa andra medlemsstater, inklusive Sverige som under det sydafrikanska ordförandeskapet har blivit inbjuden att delta i nationell kapacitet i G20:s finansspår, deltog på mötet.

Vid mötet diskuterades bland annat utsikter och risker i den globala ekonomin, finansmarknadsfrågor, internationella skattefrågor och långsiktiga utmaningar som till exempel klimatförändringar.

b)Förberedelser inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 23–24 april 2025 och IMF:s vårmöten:

i)EU:s mandat vid G20

ii)Uttalande till Internationella monetära och finansiella kommittén

-Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet och EU:s gemensamma uttalande inför mötet i den Internationella monetära och finansiella kommittén (IMFC) i april 2025 sker i den Ekonomiska och finansiella kommitteen (EFK).

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Som ett led i förberedelserna inför de så kallade vårmötena i Washington ska EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer samt EU:s gemensamma uttalande vid IMFC-mötet fastställas. Eftersom inget möte i Ekofinrådet planeras mellan det förberedande arbetet i EFK och de internationella mötena i Washington i april 2025 föreslår ordförandeskapet att slutbehandlingen av dessa texter sker i EFK.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet och IMFC-uttalandet sker i EFK.

9 (11)

9.Den ekonomiska återhämtningen i Europa

Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta ändringar av rådets genomförandebeslut för Belgiens och Irlands återhämtnings- och resiliensplaner.

Samråd med EU-nämnden om Belgiens plan har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 14 februari 2025. Samråd med EU-nämnden om Irlands plan har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 19 juni 2024.

Reviderat genomförandebeslut för Belgiens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Belgien plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 8 december 2023, den 10 december 2024 samt den 18 februari 2025.

Den 20 februari 2025 lämnade Belgien in en fjärde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

Den reviderade planen uppgår fortsatt till 5,3 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 1 procent av Belgiens BNP 2019.

I den reviderade planen korrigeras en åtgärd, kopplad till Belgiens pensionssystem, till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdens övergripande mål.

Reviderat genomförandebeslut för Irlands återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Irlands plan antogs av rådet den 8 september 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 juli 2023, den 8 december 2023 samt den 21 juni 2024.

Den 31 januari 2025 lämnade Irland in en fjärde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter.

Den reviderade planen uppgår fortsatt till 1,2 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,3 procent av Irlands BNP 2019.

10 (11)

I den reviderade planen korrigeras flera åtgärder till följd av att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärdernas övergripande mål. Åtgärderna syftar bland annat till att öka digitala färdigheter och minska regelbördan för små och medelstora företag.

Kommissionens bedömning är att de två reviderade planerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de två reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom ändringarna av rådets genomförandebeslut för Belgiens och Irlands planer.

10.Övriga frågor

Lägesrapport om genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

EU-nämnden fick senast information om genomförandet av EU-rättsakter på finansmarknadsområdet den 4 oktober 2024.

EU:s medlemsstater ska anpassa sin nationella lagstiftning efter de rättsakter som tas fram på finansmarknadsområdet. Mot bakgrund av detta redogör kommissionen halvårsvis för medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

För Sveriges del är samtliga direktiv antingen helt införlivade och bekräftat införlivade av kommissionen, alternativt införlivade enligt Sverige och under granskning av kommissionen.

11 (11)