KKR_RadsPM_dp_7
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2015/16:4339BF
KKR, dp.7
Rådspromemoria
2015-11-13
Näringsdepartementet
Sekretariatet för EU och internationella frågor
Konkurrenskrafts Rådets möte den 30 november 2015
Dagordningspunkt 7.
Rubrik: Rekommendation från kommissonen för en rådsrekommendation för etablerandet av konkurrenskraftsnämnder inom eurozonen.
Dokument: 13348/15
Tidigare dokument: Fakta-PM 44 om Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union. [ ]Fakta-PM om kommissionens förslag från den 21 oktober planeras inkomma riksdagen 15-11-25
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: senaste 2015-11-06
Frågan behandlades vid överläggning i finansutskottet den 1 oktober 2015.
Bakgrund
Kommissionen lade den 21 oktober 2015 fram ett paket med förslag om uppföljning av den så kallade fem ordförandenas rapport om
”Färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen”.
Förslagen handlar om åtgärder på kortare sikt som ska förverkligas till mitten av 2017. En del av förslagen gäller den europeiska terminen och den ekonomisk-politiska samordningen. Euroområdet som helhet bör enligt kommissionen få ökad vikt i den europeiska terminen. På ett nationellt plan bör konkurrenskraftsnämnder inrättas i euroländerna, i
2
syfte att förbättra konkurrenskraften. Icke euroländer uppmuntras att också inrätta liknande organ. Ordförandeskapet har aviserat att Kommissionens rekommendation till rådsrekommendation ska diskuteras även på konkurrenskraftsrådet den 30 november.
Rekommendationen om nationella konkurrenskraftsnämnder är enligt rekommendationen riktade till vart och ett av euroländerna. De bör enligt kommissionen inrätta oberoende nationella konkurrenskraftsnämnder. Medlemsstater utanför euroområdet uppmuntras att också av rekommendationen att inrätta liknande organ. Detta kan således bli fråga om ett öppet samarbete som ickeeuroländer frivilligt kan delta i. Nämnderna ska utföra analyser av konkurrenskraft i ett bredare perspektiv, omfattande såväl faktorer som påverkar priserna (inklusive arbetskraftskostnader) som andra frågor som rör konkurrenskraft, exempelvis produktivitet och innovationskapacitet. Nämnderna ska ge relevant underlag till lönebildningsprocessen. De ska dock inte få inverka på arbetsmarknadsparternas autonomi eller deras rätt att sluta kollektivavtal. Skillnader i nationella system ska beaktas.
Nämnderna ska enligt rekommendationen vara oberoende. Varje medlemsstat bör utse en konkurrenskraftsnämnd, som i sin tur kan förlita sig på andra organ. Utifrån generellt angivna egenskaper ska medlemsstaterna ha utrymme att utforma sina konkurrenskraftsnämnder genom att inrätta nya organ eller att anpassa mandaten för dem som redan finns. Kommissionen ska underlätta samordning mellan de nationella nämnderna, i synnerhet för att säkerställa att euro- och EU-dimensionen beaktas i deras arbete. Nämndernas verksamhet ska ge bidrag till den europeiska terminen.
Rättslig grund och beslutsförfarandeRekommendationen till rådsrekommendation om nationella konkurrenskraftsnämnder grundar sig på artikel 292.2 jämförd med artikel 121.2 och 136 i FEUF.
Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det är positivt med åtgärder för att förbättra konkurrenskraften. Det är dock inte helt tydligt hur just dessa föreslagna nämnder skulle bidra.. Nya organ bör endast inrättas om det finns ett klart mervärde. Det är centralt att autonomin för arbetsmarknadens parter bevaras.
3
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har uttryckt stöd för en fördjupning av EMU men det har inte tagit ställning till det nu aktuella paketet med förslag.
Förslaget
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Rekommendationen till rådsrekommendation om nationella konkurrenskraftsnämnder är riktad till euroländerna. Övriga medlemsstater uppmuntras att inrätta liknande organ. Om Sverige skulle välja att följa denna anmodan är den preliminära bedömningen att det kan ske utan institutionella förändringar. Det kan bli fråga om vissa mindre justeringar av myndighetsuppdrag.
Ekonomiska konsekvenser
Om Sverige skulle följa rekommendationen till rådsrekommendation om konkurrenskraftsnämnder bedöms de budgetära konsekvenserna som små. Det skulle röra sig om administrativa kostnader för att hantera ett breddat rapporteringskrav.