KKR_kommenterad_dagordning_29_maj

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:47F8F1

Kommenterad dagordning rådet

2017-05-14

Utrikesdepartementet

Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad

Konkurrenskraftsrådet den 29 maj 2017

Kommenterad dagordning

1.Antagande av dagordningen

2.A-punkter – Icke-lagstiftningsärenden

3.A-punkter – lagstiftningsärenden

4.Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om godkännande av och marknadstillsyn över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon

-Allmän inriktning

Ansvarigt statsråd: Anna Johansson

Kommissionens förslag som presenterades den 27 januari 2016 innebär att det nuvarande ramdirektivet för godkännande av motorfordon ersätts av en ny ramförordning. Syftet är att underlätta fri rörlighet på den inre marknaden för motorfordon och släpfordon genom harmoniserade krav avsedda att nå gemensamma miljö- och säkerhetsmål. Genom förslaget revideras regelverket för typgodkännande av motorfordon (bilar) på liknande sätt som regelverken för typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon

respektive traktorer ändrades 2013. Kommissionen vill öka robustheten i typgodkännandesystemet samt komma tillrätta med tillkortakommanden i nuvarande regelverk som den anser påvisades under hösten 2015 då det avslöjades brister med avgasutsläpp i europeisk fordonsindustri. Förslaget ändrar inga tekniska krav för bilar och inte heller några utsläppskrav. Däremot introducerar förslaget kriterier för obligatorisk marknadskontroll samt kontroll av produktionsöverenstämmelse, vilket åläggs myndigheter i medlemsstaterna.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom den allmänna inriktningen.

Regeringen är positiv till en revidering av typgodkännandereglerna för motorfordon samt att bestämmelser om marknadskontroll införs.

Regeringen anser att kommissionen på ett tillfredsställande sätt har motiverat behovet av att den ska kunna få utföra marknadskontroller samt förklarat kontrollernas syfte och omfattning. Rollfördelningen mellan kommissionen och medlemsstaterna har förtydligats. Regeringen anser att ordförandeskapets förslag till allmän inriktning, som det nu ser ut, utgör ett robust, säkert och kostnadseffektivt system där typgodkännandereglerna är säkra och samtidigt inte bidrar till onödiga administrativa bördor.

Tidigare behandling i riksdagen:

Förslaget till förordning har tidigare funnits med under en övrig punkt vid EUN inför KKR-rådet den 28 november 2016 och som en övrig punkt vid EUN inför TTE-rådet den 1 december 2016, samt på dagordningen vid EUN inför KKR-rådet den 20 februari 2017. En överläggning om den svenska ståndpunkten har hållits med riksdagens trafikutskott den 19 april 2016 med stöd för regeringens linje.

2 (16)

5.Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken

-Allmän inriktning

Ansvarigt statsråd: Ann Linde

Direktivet syftar till att fastställa en gemensam ram för proportionalitetsbedömningar före införande av nya bestämmelser och ändringar i befintliga bestämmelser på nationell nivå som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken. Medlemsstaterna ska bedöma bestämmelsernas proportionalitet i enlighet med de regler som fastställs i det föreslagna direktivet. Reglerna är en kodifiering av existerande praxis från EU-domstolen och innebär exempelvis att en bedömning ska göras av om bestämmelsen är passande för att skydda det värde som man avser att skydda, om inte andra redan existerande regler är tillräckliga för att uppnå syftet, och den samlade inverkan av krav på exempelvis fortbildning och obligatoriskt medlemskap i organisationer eller registrerings- eller tillståndsförfaranden.

Bedömningen ska redovisas på ett sådant sätt att det går att bedöma om proportionalitetsprincipen har följts och ska styrkas av kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa medel. Det ska särskilt bedömas huruvida dessa bestämmelser är objektivt motiverade, nödvändiga och proportionerliga. Detta ska ske på ett objektivt och självständigt sätt, med hänsyn till opartiska synpunkter. Det är upp till medlemsstaterna att själva bestämma vem som gör bedömningen, i de fall en behörig myndighet finns utpekad så kan denna genomföra bedömningen. Det är heller inte specificerat exakt hur de kvalitativa och kvantitativa bevisen ska utformas och hur omfattande analysen ska vara. Omfattningen av argumentation ska stå i proportion till bestämmelsen som ska införas. En mycket inskränkande reglering kräver således ett större analysarbete än en mindre inskränkande reglering.

3 (16)

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att Sverige bör ställa sig bakom beslut om allmän inriktning.

Regeringen välkomnar i stort direktivet då det delar syfte med yrkeskvalifikationsdirektivet, d.v.s. att underlätta för dem som vill utöva ett så kallat reglerat yrke i ett annat land än sitt hemland inom EU. Yrkeskvalifikationsdirektivet underlättar genom att modernisera erkännandet av yrkeskvalifikationer. Rådets direktiv om proportionalitetsprövning underlättar i sin tur genom att säkerställa att ny reglering av yrken och ändring av befintlig reglering är objektivt motiverad, nödvändig och proportionerlig. Syftet är att åstadkomma en inre marknad som fungerar bättre vilket gynnar både egenföretagare och arbetstagare.

Riksdagen röstade igenom regeringens proposition Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (prop. 2015/16:44) i februari 2016. Den politiska inriktningen som framgår av den propositionen har varit giltig även i den här förhandlingen och regeringen har därför drivit dessa ståndpunkter.

Exempelvis har regeringen verkat för att se till att den övergripande inriktningen är att minska antalet reglerade yrken i medlemsstaterna samt att särskilda krav för att utöva yrkesverksamhet endast ska ställas när det finns angelägna skäl för det, som t.ex. för att värna patientsäkerhet, konsumentskydd, arbetarskydd och säkerheten för allmänheten. Yrkesregleringar ska utformas på ett väl avvägt sätt så att regleringen blir så lite ingripande som möjligt samt underlättar en fri rörlighet på den inre marknaden.

Tidigare behandling i riksdagen:

Riksdagen har informerats genom Faktapromemoria: 2016/17:FPM69

Vid överläggning med utbildningsutskottet den 20 april 2017 uttryckte ordföranden stöd för regeringens nu redovisade ståndpunkt, med ett

4 (16)

tydliggörande om att syftet är att åstadkomma en inre marknad som fungerar bättre vilket gynnar både egenföretagare och arbetstagare.

6.Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om tillämpningen av direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden, om fastställande av ett anmälningsförfarande för tillståndsförfaranden och krav avseende tjänster, och om ändring av direktiv 2006/123/EG och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (första läsningen)

-Allmän inriktning

Ansvarigt statsråd: Ann Linde

Förslaget presenterades 10 januari 2017 som en del av kommissionens s.k. tjänstepaket och syftar till att få tjänstedirektivets regler att fungera bättre. Förslaget uppdaterar en redan befintlig anmälningsprocedur som finns i tjänstedirektivet med ambitionen att skapa ett skärpt förfarande med en högre grad av såväl tydlighet som transparens. Genom det nu aktuella förslaget införs bl.a. skyldigheter för medlemsstater att anmäla nya tjänstekrav på förslagsstadiet, att medlemstaterna måste invänta utfallet i ett samrådsförfarande innan de får anta de anmälda tjänstekraven samt att anmälningar ska offentliggörs på en öppen databas där intressenter kan ta del av och lämna synpunkter på förslagen. Ordförandeskapet bedömer nu att det finns tillräckligt stöd för att rådet ska kunna fatta beslut om en allmän inriktning vid Konkurrenskraftsrådets möte 29 maj 2017.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Enligt regeringens mening bör Sverige stödja ordförandeskapets kompromissförslag.

Regeringen har välkomnat kommissionens förslag om ett nytt anmälningsförfarande för tjänsteregler för att öka förenligheten med

5 (16)

tjänstedirektivet bland nationella regler på det icke-harmoniserade området. Regeringen bedömer att det nya direktivet kommer att motverka uppkomsten av handelshinder på tjänsteområdet vilket i sin tur kan leda till ökad tjänstehandel på den inre marknaden. Det senaste kompromissförslaget bedöms motsvara regeringens önskemål om ett skärpt anmälningsförfarande med fasta tidsgränser, transparens kring anmälda åtgärder samt tydliga administrativa rutiner.

Tidigare behandling i riksdagen:

Riksdagen har informerats genom FaktaPM 2016/17: FPM66 –

”Direktiv om anmälningsförfarande för tjänsteregler”, genom muntlig

övergripande information till Näringsutskottet 16 februari 2017 samt genom formell överläggning med Näringsutskottet 20 april 2017.

7.Konkurrenskraftsavstämning – Lägesuppdatering reala ekonomin

-Föredragning av Kommissionen

-Diskussion

Ansvarigt statsråd: Ann Linde

Avstämning av konkurrenskraftsläget, s.k. ”Competitiveness Checkups”, är en återkommande dagordningspunkt på konkurrenskraftsrådet. Punkten har införts i syfte att identifiera och ta vara på möjligheter att påverka i konkurrenskrafts- och tillväxtaspekter inom andra politikområden.

Dagordningspunkten omfattar en presentation från kommissionen om konkurrenskraftsläget för unionen kring ett specifikt tema samt en andra del med erfarenhetsutbyte i frågan om konkurrenskraft i stort.

Temat denna gång är globala värdekedjor. En värdekedja är global när den knyter ihop olika produktionssteg över landsgränser och detta har utvecklats under de senaste två decennierna. För Sverige utgör ungefär en tredjedel av jobben inom den privata sektorn länkar i globala värdekedjor. Vissa av dessa värdekedjor är globala i ordets rätta

6 (16)

bemärkelse, men en betydande del är snarare regionala, t.ex. intraeuropeiska värdekedjor.

Handel är i hög utsträckning en del av produktionsprocesser, vilka har blivit mer sammanflätade i globala värdekedjor där flöden av varor, tjänster och investeringar numera är sammankopplade och beroende av varandra. Tack vare minskade transportkostnader samt nya kommunikations- och logistiklösningar är svensk ekonomi mer integrerad och sammanflätad i globala värdekedjor och kunskapsnätverk vilket resulterar i en rad fördelar bl.a. nya, effektivare produktionsmetoder som bidrar till att stärka svenska företags internationella konkurrenskraft och därmed Sveriges ekonomi i stort.

När frågan diskuterades i rådsarbetsgruppens högnivågrupp (HLG COMPCRO) den 4 maj presenterade Europeiska kommissonen en lägesbild där EU fortfarande har högst andel av världshandeln med varor och tjänster men att andelen minskar i takt med en ökad konkurrenskraft från omvärlden.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att globala värdekedjor är en förutsättning för fortsatt tillväxt på den inre marknaden, och välkomnar kommissionens initiativ att fortsätta studera utvecklingen av värdekedjor inom EU, särskilt relationerna mellan ökad konkurrenskraft och fortsatt integrering av ekonomin. Det är särskilt intressant inom tjänstesektorn och tillverkningssektorn för att identifiera hur till exempel flaskhalsar i ekonomin kan påverka produktiviteten och konkurrenskraften i en annan sektor i ett annat land, men även hur hela den inre marknaden kan påverkas. På så sätt kan den inre marknaden bli mer integrerad i världsekonomin vilket ökar konkurrenskraften.

7 (16)

8.Översyn av resultat i genomförandet av digitala inre marknadsstrategin och Inremarknadsstrategin

-Föredragning av kommissionen

-Meningsutbyte

Ansvarigt statsråd: Ann Linde

Inremarknadsstrategin

Inremarknadsstrategin för varor och tjänster, KOM (2015) 550, presenterades den 28 oktober 2015. Strategin togs fram mot bakgrund av att det finns ett antal hinder för fritt utbyte av varor och tjänster som begränsar möjligheterna för företag och individer och som leder till färre arbeten och onödigt höga priser. EU:s inre marknad har stor betydelse för svensk tillväxt och sysselsättning eftersom handeln med den inre marknaden utgör nära 70 procent av svensk export och 80 procent av svensk import. Regeringen delar kommissionens uppfattning att det är viktigt att åtgärder vidtas för att främja och stärka EU:s inre marknad och på så vis få väl fungerande gränsöverskridande handel med varor och tjänster för företag och konsumenter.

Avsikten är att strategin ska ge den inre marknaden en nystart genom ett antal lagförslag och åtgärder som hjälper bl.a. små- och medelstora företag och nystartade företag att expandera, främja innovation och öka investeringar. Åtgärderna i strategin har eller aves avslutas under 2016 - 2017. Ett antal lagförslag är färdigförhandlade i rådet medan andra förhandlas för närvarande och ett par har ännu inte presenterats.

Regeringen har i stort välkomnat kommissionens meddelande, se faktapromemoria 2015/16:FPM17. De enskilda förslag som levererats har i förekommande fall hanterats i särskilda faktapromemorior. Vid mötet förväntas en övergripande diskussion om hur arbetet med strategin har gått baserat på en presentation av kommissionen.

Digital inre marknad

Den digitala inre marknadsstrategin presenterades i maj 2015 och är en

8 (16)

av Junckerkommissionens prioriteringar för mandatperioden. Strategin syftar till att få EU:s inre marknad och den fria rörligheten att fungera väl också i en alltmer uppkopplad och digital ekonomi. Strategin innehåller både lagstiftande och icke-lagstiftande förslag, och fokuserar på tre övergripande områden:

1.Förbättra företags och konsumenters tillgång till varor och tjänster online i Europa, genom att ta bort hinder för gränsöverskridande verksamhet;

2.Skapa rätt förutsättningar för framväxten av digitala nätverk och innovativa tjänster;

3.Maximera tillväxtpotentialen för EU:s digitala ekonomi, genom exempelvis investeringar i IT-infrastruktur och satsningar på digitala kunskaper och offentliga e-tjänster.

Dagordningspunkten utgår ifrån den halvtidsöversyn av strategin som kommissionen lade fram 10 maj i år. Där ger kommissionen en översikt av genomförandet av strategin. Kommissionen har levererat 35 olika förslag för strategins 16 olika nyckelåtgärder. Tyngdpunkten ligger därför enligt kommissionen nu på att nå överenskommelser med parlamentet och rådet i liggande förslag. Dessutom aviseras nya initiativ för dataekonomi och fria dataflöden, plattformar samt cybersäkerhet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens ambitiösa arbete med strategierna för den inre marknaden och den digital inre marknaden i syfte att fortsätta fördjupa och förbättra den inre marknaden. De framsteg som gjorts välkomnas och regeringen ser nu fram emot konkreta resultat för medborgare och företag i unionen.

Bägge strategierna är i stora delar avklarade, men det är angeläget att de sista förslagen presenteras – däribland ett förslag till stöd för fria dataflöden – samt att pågående förhandlingsarbete och andra initiativ slutförs. Med tanke på den stora mängden initiativ är det därefter

9 (16)

viktigt att fokus ligger på att genomföra beslutade åtgärder och kommissionen bör därför den närmaste tiden vara återhållsam med nya initiativ för att ge utrymme för genomförande av och annan anpassning till nya regler. Ett grundligt genomförande är av stor vikt för att EU ska kunna leverera och uppfylla målen med åtgärderna. Det är också viktigt att gemensamt arbeta med att framhålla fördelarna för medborgare och företag i unionen i syfte att åstadkomma en positiv bild av vad EU åstadkommer.

Regeringen vill se att stor vikt fästs även fortsättningsvis vid de övergripande frågor som hanterats inom ramen för strategierna som har medfört att frågorna har hanterats på ett gynnsamt sätt.

I synnerhet finns det anledning att fortsätta följa utvecklingen inom det digitala området och kontinuerligt utvärdera behovet av eventuella nya åtgärder, eller omprioritering och effektivisering av befintliga, givet den snabba tekniska utvecklingen, för att säkerställa en välfungerande inre marknad som till fullo kan dra nytta av digitaliseringens möjligheter.

Tidigare behandling i riksdagen:

Kommissionens inremarknadsstrategi sammanfattas i faktapromemoria 2015/16:FPM17, och den digitala inre marknadsstrategin i Faktapromemoria 2014/15:FPM35.

Strategierna har tidigare behandlats i Näringsutskottet och EU- nämnden. Inremarknadsstrategin har behandlats vid ett flertal tillfällen och senast inför KKR 28 november och ER 9 mars 2017. Den digitala inre marknadsstrategin har behandlats bland annat inför KKR 28 maj och ER 25-26 juni 2015. De respektive åtgärderna i strategierna har behandlats i berörda utskott samt med EU-nämnden i takt med att respektive åtgärd presenterats och förhandlats.

10 (16)

9.Europeisk industripolitik

-Åsiktsutbyte

-Antagande av rådsslutsatser

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Ett utkast till rådsslutsatser rörande europeisk industripolitik planeras antas vid mötet. De har inte tidigare behandlats av riksdagen.

Utkastet betonar vikten av industrin för EU:s ekonomi och innovationsförmåga, att industrin står inför teknologiska och hållbarhetsmässiga utmaningar, och att den opererar i en miljö av globala värdekedjor, ekosystem av små och stora företag och med integration mellan varor och tjänster.

I utkastet uppmanar rådet kommissionen att presentera en strategi och handlingsplan för ny europeisk industripolitik till våren 2018. Kommissionen ska även utvärdera hur effektivt EU:s befintliga arbete med industrins konkurrenskraft har varit. Handlingsplanen ska utformas i nära samarbete med medlemsstater och intressenter.

Denna begäran utgår från slutsatserna från Europeiska rådets möte den 15 december 2016 då rådet bad kommissionen att överväga nya åtgärder för att stärka och modernisera den inre marknadens industriella bas. EU:s nuvarande strategi har främst gått ut på att säkerställa att andra EU-strategier har tagit hänsyn till industrins konkurrenskraft (s k ”mainstreaming”).

En grupp av medlemsstater har länge önskat se en mer riktad industristrategi med konkreta åtgärder från kommissionen som gynnar industrin. Att industrin skall svara för 20 % av EUs BNP är ett exempel på en målsättning som föreslagits.

Inför mötet har ordförandeskapet skickat ut en not med två frågor på hur den nya industripolitiken bör se ut:

1. Vilka policyinitiativ bör kommissionen fokusera på?

11 (16)

2. Vad saknas i EU:s och medlemsländernas nuvarande industripolitik?

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att Sverige bör ställa sig bakom rådsslutsatserna.

Regeringen har tillsammans med likasinnade medlemsstater drivit en linje som betonar vikten av en generell, horisontell näringspolitik som skapar goda förutsättningar för alla branscher. Industrins konkurrenskraft stärks bl.a. genom att skapa långsiktigt goda ramvillkor, en fördjupad inre marknad utan protektionism, minskad börda av onödig administration, stimulerande av forskning och innovation samt en fortsatt omställning till ett resurseffektivt och hållbart näringsliv.

Liggande utkast utgör en acceptabel kompromiss mellan de olika linjerna. Skrivningarna öppnar för en modern industristrategi som i likhet med regeringens strategi ”Smart industri” kan fokusera på policyinitiativ för utmaningarna kring digitalisering, innovationskraft, kompetensförsörjning och hållbarhet. Industripolitiken bör ta sikte bland annat på behovet av investeringar i transformativa teknologier för att minska koldioxidutsläppen.

Vidare har regeringen försäkrat sig om att slutsatserna inte pekar mot utökade finansiella åtaganden eller har ett okritiskt förhållningssätt till att förlänga redan existerande åtaganden.

10. Översyn av konsumentskyddslagstiftningen inom EU

Ansvarigt statsråd: Per Bolund

-Presentation av kommissionen

-Diskussion

Europeiska kommissionen lanserade våren 2016 en översyn av konsumentskyddslagstiftningen inom EU. Syftet med översynen är att

12 (16)

bedöma om lagstiftningen haft den effekt för den inre marknaden och konsumentskyddet som avsetts. Avsikten är också att analysera om lagstiftningen kan förbättras, bl.a. i syfte att minska den administrativa bördan. Vid mötet i konkurrenskraftrådet den 29 maj 2017 kommer kommissionen att presentera resultatet av översynen. Kommissionens rapport har ännu inte publicerats.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar översynen, och anser att den är viktig med hänsyn till de snabba förändringarna på konsumentmarknaden bl.a. till följd av digitaliseringen.

11. Företagsöverföring/Generationsväxling

-Resultat av konferens om företagsöverföring/generationsväxling (Malta, 17 mars 2017)

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Under dagordningspunkten förväntas det Maltesiska ordförandeskapet att göra en presentation av en konferens som hölls på Malta den 17 mars rörande överföring/generationsväxling av företagsverksamhet.

Från Ordförandeskapet har meddelats uppfattningen att snabba

åtgärder behövs för att inte ”tappa” företag i ofullständiga/ej lyckade företagsöverföringar/generationsväxlingar. Ordförandeskapet förväntas framföra konferensens sammanfattade behandling av frågan avseende huvudsakliga hinder för affärsöverföring/generationsväxling, orsaker till misslyckade överföringar, vilka affärsverksamheter/typer av bolag som mest riskerar att misslyckas i en överföring samt förslag på åtgärder för att möta hinder i affärsöverföring/generationsväxling. Under konkurrenskraftsrådet avser ordförandeskapet lägga fram förslag på åtgärder inom områden särskilt som kommunikation, utbildning o kunskaper samt förbättrad tillgång till finansiering.

13 (16)

Övrigt (”Any other business”)

12.a) Aktuella lagstiftningsförslag

-Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson

Genomförande av Marrakechfördraget

a)Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gränsöverskridande utbyte mellan unionen och tredjeländer av exemplar i tillgängligt format av vissa verk och andra alster som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter till förmån för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp

(Första läsningen)

b)Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om viss tillåten användning av verk och andra alster som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter till förmån för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp och om ändring av direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

(Första läsningen)

Europeiska kommissionen presenterade i september 2016 ett förslag till en förordning och ett direktiv som ska genomföra det s.k. Marrakechfördraget i EU-rätten (se faktapromemoria 2016/17:FPM13). Marrakechfördraget har antagits inom FN:s organ för immaterialrätt, WIPO, och syftar till att underlätta tillgången till böcker och andra upphovsrättsligt skyddade verk för personer med syn- eller läsnedsättningar.

Genom direktivet införs en obligatorisk inskränkning i upphovsrätten till förmån för personer med syn- eller läsnedsättningar. Det föreslås

14 (16)

även bestämmelser som säkerställer att anpassade exemplar ska kunna utbytas inom EU. Genom förordningen regleras utbytet av anpassade exemplar med länder utanför EU som ratificerat Marrakechfördraget.

Det pågår för närvarande trilogförhandlingar.

Tidigare behandling i riksdagen:

Samråd har hållits med EU-nämnden den 25 november 2016 inför kommissionens presentation av förslagen till direktiv och förordning på konkurrenskraftsrådet den 28 november 2016. Näringsutskottet har informerats den 24 november 2016, den 26 januari 2017 och den 11 maj 2017.

12.b) Det enhetliga patentsystemets ikraftträdande

-Information från ordförandeskapet

-Sverige, Belgien och Luxemburg presenterar gemensam not

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson

Dagordningspunkt på initiativ av ordförandeskapet och kommissionen. Sverige och Belgien (ordförande, genomförandekommittéerna) samt Luxemburg (värd, patentdomstolens överinstans) presenterar en not tillsammans. Av noten framgår att:

-reformen är viktig för innovation, konkurrenskraft och tillväxt,

-europeisk industri förväntar sig ett snabbt ikraftträdande,

-arbetet i genomförandekommittéerna är klart,

-provisorisk tillämpning krävs innan reformen kan träda i kraft, och

-för få medlemsstater ännu kvalificerar sig för provisorisk tillämpning.

Därför innehåller noten en påminnelse till relevanta medlemsstater om att snabbt göra vad som krävs för att kvalificera sig.

15 (16)

Provisorisk tillämpning av domstolsavtalet är en nödvändig, halvårslång startsträcka före reformens ikraftträdande under vilken domare utnämns och utbildas, IT-system testas osv. Provisorisk tillämpning kan inte starta förrän 13 medlemsstater (inklusive Tyskland, Frankrike och Storbritannien) har dels parlamentariskt godkännande att ratificera domstolsavtalet, dels anslutit sig till ett särskilt protokoll. Frankrike och Storbritannien uppfyller bådadera. Förutom Tyskland, som har alla nödvändiga godkännanden och står standby, fattas det tre medlemsstater som uppfyller båda kriterierna. Om provisorisk tillämpning inte kommer igång försenas ikraftträdandet i motsvarande mån.

12 c) Arbetsprogram för inkommande ordförandeskap

– Presentation av den estländska delegationen

Ansvarigt statsråd: Ann Linde

Den estländska delegationen presenterar arbetsprogrammet för det inkommande ordförandeskapet.

16 (16)