KKR, Rev. kommenterad dagordning (Från Näringsdep)
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:239F83
Kommenterad dagordning | ||
2010-02-22 | ||
Näringsdepartementet |
Konkurrenskraftsrådet den 1-2 mars 2010
Kommenterad dagordning inför samråd med EU-nämnden
4. Industrial policy: the need for a new industrial policy
Antagande av rådslutsatser
Diskussion
6279/10 COMPET 47 ENV 68 IND 21 MI 43 RECH 42 ECO 12 ENER 34 ECOFIN 90 CONSOM 18
Slutsatserna utgör KKRs övergripande syn på näringspolitikens område. Slutsatserna erinrar om den ekonomiska kris som ännu inte är över och påminner om behovet av en ambitiös näringspolitik som tar sin utgångspunkt i hållbar tillväxt och sysselsättning. Slutsatserna skall också ses mot bakgrund av nya institutionella villkor samt förväntad kommande tillväxtstrategi. Vikten av goda ramvillkor, små och medelstora företag, IT, Eko-effektiv ekonomi, bättre lagstiftning, inre marknadens utveckling och koordinering understryks. Slutsatserna uppmanar till en integrerad ansats med både horisontella och sektoriella initiativ, nära samarbete mellan komission och medlemsat. Uppmanar till till implementering av SBA som nyckel till konkurrenskraft, tillväxt och jobb. Välkomnar ett nytt industrimeddelande under 2010 och betonar KKRs viktiga roll i EU2020 processen. Sverige kan godta ordförandeskapets utkast till rådslutsatser
Förslag till svensk ståndpunkt: SE välkomnar ordförandeskapets förslag till slutsatser på näringspolitikens område.
Se vidare rådspromemoria
6. Förberedelse inför Europeiska rådet 25 och 26 mars: Europeisk strategi för tillväxt och sysselsättning
Information från kommissionen
Policydebatt
Frågan om EU 2020 har tidigare varit i nämnden i samband med förberedelserna inför extra EU toppmötet för stats- och regeringscheferna den 11 februari. De dokument som skall utgöra en inspiration till debatten är Barossos första inspel till toppmötet samt Herman van Rompuys "Seven Steps to Deliver on the European Strategy for Growt and Jobs". Dokumenten fokuserar på strategins övergripande inriktning respektive styrningsfrågorna. Kommissionen har aviserat att man ämnar lägga fram ett meddelande som omfattar hela strategin den 3 mars, d.v.s. dagen efter konkurrenskraftsrådets möte, inför vårtoppmötet i mars. Ett beslut om hela strategin skall antas av stats-och regeringscheferna i juni 2010. På KKR 1-2 mars skall man därför hålla en policydebatt som skall sammanfattas av ordföranden och detta blir KKRs bidrag till vårtoppmötet i mars.
Förslag till svensk ståndpunkt generellt inför debatten avseende Sveriges övergripande prioriteringar: Tydligt övergripande fokus på hållbar tillväxt och sysselsättning
- en grönare ekonomi
- extern och intern öppenhet,
- en stark och väl fungerande inre marknad
- sund konkurrens
- hållbara offentliga finanser
- full sysselsättning, jämställdhet och minskat utanförskap
- investeringar i forskning och innovation
Se vidare rådspromemoria.
8. Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) – förslag om inledande drift
Lägesrapport
Europeiska kommissionen kommer vid rådsmötet presentera en lägesrapport om förhandlingarna kring uppstartsfasen av GMES, det europeiska programmet för jordobservation. GMES berördes senast av EU-nämnden inför konkurrenskraftsrådet den 3-4 december 2009. Förhandlingarna kring förordningen som ska reglera uppstarten pågår parallellt i rådet och i parlamentet, och kommissionen anger tre huvudsakliga områden som utestående inför de fortsatta förhandlingarna under våren; 1) Budget, 2) Programstyrning, samt 3) Datapolicy. Rådsmötet väntas ta emot kommissionens lägesrapport.
Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige välkomnar Kommissionens lägesrapport.
Se vidare rådspromemoria.
13. Any other business
a) Resultat av Köpenhamnskonferensen. Innebörd för europeisk industri.
Information från Kommissionen
Kommissionen kommer att presentera resultatet av Köpenhamnskonferensen, COP-15, och dess innebörd för europeisk industri. Det är troligt att Kommissionen kommer att sammanfatta innehållet i Copenhagen Accord och de utsläppsåtaganden som angivits i dess bilaga. EU:s klimatåtagande på 20% / 30% med konditionalitet motsvarar vad som tidigare varit överenskommet inom EU.
Frågan har inte tidigare behandlats av Näringsutskottet, men har behandlats i EU-nämnden under Miljörådet.
Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige välkomnar Kommissionens presentation.
b) Resultat från det informella Konkurrenskraftsrådet 8-9 februari (San Sebastián)
Information från ordförandeskapet
Den 9 februari samlades EU:s industri- och näringsministrar för att under informella förhållanden diskutera elbilar, som en del av Konkurrenskraftsrådets arbete. Bakgrundsmaterial för diskussionen var bifogade dokument från ordförandeskapet med två diskussionsfrågor om betydelsen av utveckling av elbilar för Europas industri, ekonomi och samhälle, samt vad kommissionen kan göra för att koordinera MS policy för att främja elbilen.
Sverige framförde under mötet att omställningen av transportsystemet är en viktig miljöfråga och insatser för detta bör i princip ske med generella åtgärder. Övergång till eldrivna vägfordon är en lovande teknik av flera möjliga och bör därför bejakas. Elfordon kommer att ställa nya krav på infrastruktur där standardisering och regelsystem är viktiga frågor. För Sverige som en biltillverkande nation innebär en övergång till elbilar en utmaning för fordonsindustrin och forskning inom området understöds av bland annat svenska fordonsforskningsprogram.
Sverige följer aktivt marknadsutvecklingen inom elfordonsområdet och elbilar har i Sverige vissa ekonomiska incitament liksom övriga typer av miljöbilar. Sverige är dock noga med att alla typer av stöd till företag och marknadsincitament måste hanteras med respekt för regler om statsstöd och konkurrens på den inre marknaden.
Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige avvaktar i övrigt Ordförandeskapets sammanfattning av mötets resultat.
c) Standardisering, inom och utanför EU, relaterat till el- och elhybridbilar.
Information från ordförandeskapet och kommissionen
Omställningen av transportsystemet är en viktig miljöfråga och övergång till eldrivna vägfordon är en lovande teknik. Elfordon kommer att ställa nya krav på infrastruktur där standardisering och regelsystem är viktiga frågor. För Sverige som en biltillverkande nation innebär en övergång till elbilar en utmaning både för fordonsindustrin och samhället.
Standardisering är i princip ständigt pågående processer där framförallt berörd industri driver frågorna, men i samverkan med regelstiftande offentliga aktörer i de fall det publika samhället berörs av aktuell standard. Detta är i högsta grad fallet med elbilar. Utöver själva bilarna berörs många helt olika delar av samhället, exempelvis byggstandarder, trafikregler, elförsörjning, räddningstjänst m.fl. Detta gör att arbetet med att utveckla alla standarder som behövs på kort tid, så att inte elbilsintroduktionen fördröjs, kommer att bli komplicerat och kostsamt. Medverkan från myndigheterna kommer att krävas både kompetensmässigt och ekonomiskt för att skapa förutsättningar för omställningen till ett uthålligt trafiksystem. Möjlighet att påverka utformning av standard är även en konkurrensfaktor viktig för den inhemska industrin och för att minimera kostnaderna för samhället.
Standardisering kan både främja teknikutveckling genom att peka ut bra lösningar, men samtidigt hämma utvecklingen genom att låsa in tekniken i administrativa regelsystem. Det är således en balansgång när tekniken är mogen att standardisera.
Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige är positivt till ett aktivt standardiseringsarbete i samverkan mellan samhället och industrin. Laddinfrastruktur och säkerhetsfrågor är områden där myndigheterna har en naturlig roll.
Sverige är positiv till att EU-kommissionen tar upp frågan som överordnad europeisk myndighet och kan i positiv anda utvärdera den information och eventuella förslag som kan komma fram under dagordningspunkten.