KKR, RådsPM - Yrkeskvalifikationer, dp. 3

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B641C

Rådspromemoria

2012-11-23

Utbildningsdepartementet

Universitets- och högskoleenheten

Riksdagen

Konkurrenskraftsrådet (KKR) den 10 december 2012

3. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden

– – Lägesrapport

Dokument: COM (2011) 883, 2010/11:FPM135 samt 2011/12:FPM94.

Tidigare behandlad i riksdagen: överläggning med UbU den 20 mars, 22 maj och 27 november 2012 samt EU-nämnden 25 maj 2012.

Bakgrund

Det nuvarande yrkeskvalifikationsdirektivet från 2005 innehåller bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer när det gäller reglerade yrken. I december 2011 presenterade KOM ett förslag till revidering av direktivet. Förslaget till ändringar av yrkeskvalifikationsdirektivet är en av de tolv huvudåtgärderna inom ramen för inre marknadsakten, som avser att stärka tillväxt och sysselsättning inom den inre marknaden. Det danska ordförandeskapet inledde under våren 2012 förhandlingarna och höll en allmän politisk orientering vid KKR (inre marknad) den 30 maj 2012. Under det cypriotiska ordförandeskapet hålls fem rådsarbetsgruppsmöten. Vid KKR den 10 december 2012 kommer ordförandeskapet att presentera en lägesrapport.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Förslaget grundar sig på artikel 46, 53.1, 62 och 114 i EUF-fördraget och beslutsförfarande är ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar initiativet till modernisering av yrkeskvalifikationsdirektivet och de ansträngningar som görs för att underlätta rörligheten inom EU. Möjligheten för arbetstagare och egenföretagare att röra sig inom EU är en nyckelfråga för att tillgodose tillgången på kompetens. Regeringen ser yrkeskvalifikationsdirektivet som en prioriterad fråga då direktivet kan bidra till ökad kompetensrörlighet, tillväxt och sysselsättning på den inre marknaden. Sverige är ett land med få reglerade yrken och en väl fungerande arbetsmarknad. Däremot uppkommer utmaningar för svenska yrkesutövare som vill arbeta i medlemsstater där yrket är reglerat. Regeringen anser att antalet reglerade yrken i EU bör minska då dessa kan utgöra ett hinder för yrkesutövares marknadstillträde. Regeringen är mycket positivt till förslag om ökad transparens, vilket i förlängningen kan bidra till färre reglerade yrken. Ett led i detta är den nya notifieringsprocedur som föreslås där medlemsstaterna tydligt ska motivera reglering av yrken. Sverige har ställt sig tveksamt till införandet av yrkeskortet och bevakar frågan särskilt för att säkerställa att svenska intressen tas tillvara i så stor utsträckning som möjligt.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet väntas ta ställning till förslaget i början av 2013. Europaparlamentet har tidigare antagit en resolution gällande tillämpningen av direktivet, se vidare Europaparlamentets resolution av den 15 november 2011 om tillämpningen av direktivet om yrkeskvalifikationer 2005/36/EG (2011/2024(INI)).

Förslaget

Syftet med förslaget är att förenkla erkännandeprocessen för den enskilde och förkorta tidsperioden för ett erkännande, vilket bl.a. föreslås uppnås genom införandet av ett europeiskt yrkeskort. Ett led i detta är att i erkännandeprocessen i större utsträckning använda informationssystemet för den inre marknaden (IMI). Utgångspunkten är att informationen till den enskilde ska vara lättillgänglig och att systemen för erkännande ska vara användarvänliga. Vidare vill kommissionen mot bakgrund av patientsäkerheten tydliggöra bestämmelser om språkkrav och införa ett varningssystem då yrkesutövare förlorar sin rätt att utöva yrket. Även ett tydliggörande av principen om s.k. partiellt tillträde, d.v.s. möjligheten för en yrkesutövare att partiellt utöva sitt yrke föreslås i direktivet. För att uppnå ökad transparens föreslås att medlemsstaterna åläggs att notifiera sina reglerade yrken och att även granska sin egen reglering för att se om den är nödvändig, proportionell och icke-diskriminerande. En ambition med förslaget är också att i direktivet ta hänsyn till det livslånga lärandet och att ta hänsyn till den utveckling som skett inom den högre utbildningen, exempelvis genom att använda ECTS-poäng i minimikraven på utbildningar till de yrken som omfattas av automatiskt erkännande. Inom dessa utbildningar föreslås också ett antal nya krav, exempelvis när praktiken vid apotekarutbildningen bör ske. Kommissionen föreslår också att direktivet utsträcks till att omfatta exempelvis personer med en akademisk examen som vill göra en betald, handledd praktiktjänstgöring i yrket utomlands.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

I Sverige är yrkeskvalifikationsdirektivet införlivat genom bestämmelser i de olika regleringar som gäller olika reglerade utbildningar och yrken, exempelvis patientsäkerhetslagen (2010:659), patientsäkerhetsförordningen (2010:1369), lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård (2009:302) och förordningen (2009:1386)om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Förslagen till förändringar i direktivet medför krav på förändringar i ett stort antal författningar på olika nivåer genom att de nya aspekter som förs in i direktivet så som införandet av ett yrkeskort och partiellt tillträde till ett yrke måste inkluderas i nu gällande yrkesregleringar. De närmare rättsliga konsekvenserna och överenstämmelsen med det föreslagna regelverket analyseras för närvarande i Regeringskansliet.

Ekonomiska konsekvenser

De förslag som kommissionen för fram syftar till att underlätta rörligheten på den inre marknaden och förväntas bidra till en positiv ekonomisk utveckling generellt sett. Förslagen innebär dock i vissa delar ökade krav på myndigheterna. De ekonomiska kostnaderna förknippade med ett yrkeskort behöver ytterligare tydliggöras. Förändrade uppgifter för myndigheter kan medföra ökade kostnader t.ex. genom ökade krav på hemlandets behöriga myndigheter, samtidigt som vissa vinster kan uppkomma genom att processen förenklas för värdlandets behöriga myndigheter. Utgiftsökningar på statsbudgeten som orsakas av kostnader som följer av ett beslut på EU-nivå ska finansieras med motsvarande utgiftsminskningar på statsbudgeten. Enligt kommissionen kommer konsekvenserna för EU:s budget att handla om att IMI föreslås bli ryggraden i det nya direktivförslaget. IMI måste därmed i viss mån anpassas till den nya användningen. Konsekvenserna bedöms dock bli små med tanke på att användandet av IMI i flera aspekter innebär stordriftsfördelar.