KKR, RådsPM - Vetenskaplig information, dp. 5

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B644C

Rådspromemoria

2013-02-08

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Rådets möte (KKR) den 18 februari 2013

Dagordningspunkt: 5a-b

Rubrik: Scientific information

Communication from the Commission on "Towards better access to scientific information: Boosting the benefits of public investments in research"

Recommendation from the Commission on access to and preservation of scientific information

- – Policy debate

Dokument: 5857/13

Tidigare dokument:

Kommissionens meddelande (2012)401: Towards better access to scientific information: Boosting the benefits of public investments in research

Kommissionens rekommendation (C(2012)4890): On access to and preservation of scientific information

Faktapromemoria 2011/12:FPM171

Bakgrund

Den 17 juli 2012 presenterade kommissionen sitt meddelande om bättre tillgång till vetenskaplig information (KOM (2012) 401). Kommissionen avser enligt meddelandet att vidta flertalet åtgärder, både på policynivå och mer konkret nivå i form av budgetallokering.

Kommissionen har även tagit fram en rekommendation (C(2012)4890) om tillgång till och bevarande av vetenskaplig information. I denna uppmanas medlemsstaterna att definiera strategier för spridning av och öppen tillgång till vetenskapliga publikationer som bygger på offentligfinansierad forskning och för data från offentligfinansierad forskning.

Vid KKR 18 februari kommer forskningsministrarna diskutera tillgången till vetenskaplig information med utgångspunkt i tre diskussionsfrågor som ordförandeskapet tagit fram (dok.5857/13). Något sammanfattat handlar frågorna om följande:

Hur ska ”Open access” kunna realiseras och vilka gemensamma standards för implementering behövs för detta?

Hur kan man utveckla ”Open access” när det gäller tillgången till vetenskapliga data? Vilka nyckelprinciper ska gälla för pilotprojeket inom Horisont 2020?

Hur kan kommissionen och medlemsstaterna säkerställa att de e-infrastrukturer som behövs för ”Open access” byggs på ett effektivt och hållbart sätt?

Svensk ståndpunkt

Sverige anser att god tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata är centralt för framgångsrik forskning och innovation.

Företrädesvis bör en ”Green-Open-Access” lösning väljas, men parallellt med detta bör man även undersöka hur olika modeller inom ”Gold-Open-Access” kan utvecklas och implementeras.

Kommissionens pilotprojekt för öppen tillgång till forskningsdata inom Horisont 2020 välkomnas. När det gäller principerna för pilotprojekt så bör det vara intressant att låta olika ämnesområden ingå, då man har olika inställningar till, möjligheter och problemområden när det gäller öppen tillgång till forskningsdata i olika vetenskapliga discipliner.

Vidareutvecklingen av ”OpenAire” till en forskningsinfrastruktur inte bara för publikationer, utan även för forskningsdata för EU-finansierade projekt (OpenAireplus) välkomnas. Här kan fördelar vinnas genom samordning och koordinering på nationell och europeisk nivå.

Forskningsdata som innehåller personuppgifter kräver att den enskildes personlige integritet värnas. Det finns ett antal lagar som reglerar användning, spridning och tillgång till den här typen av data, både på nationell nivå och på EU-nivå. Hanteringen av öppen tillgång till forskningsdata ställer därför höga krav på den forskningsinfrastruktur som utvecklas och används.

Avslutningsvis är det viktigt att framhålla att förslagen, när det gäller öppen tillgång till forskningsresultat och forskningsdata, måste analyseras och värderas utifrån dess ekonomiska konsekvenser i förhållande till förslagens mervärde.

Fackuttryck

”Gold open access” innebär att kostnaderna för publicering ligger på författaren i stället för läsaren (via prenumerationer etc.). Kostnaderna bärs vanligtvis av den forskningsinstitution som forskaren är knuten till eller det den finansiär som bekostat forskningen som ligger till grund för den information som publiceras.

”Green open access” innebär att författaren själv deponerar informationen i ett online-arkiv. Författaren (eller oftare finansiärer) bestämmer hur länge informationen ska ligga i karantän innan den blir allmänt tillgänglig, rekommenderad tid är sex månader. De förlag som publicerar vetenskaplig information ser dock gärna att karantänen är långvarig för att kunna bevara sin exklusiva tillgång.

Det stora EU-projektet ”OpenAIRE” har haft som sitt mål att skapa en europeisk infrastruktur för att synliggöra de publikationer som publicerats open access inom det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling (FP7) och inom det Europeiska forskningsrådet (ERC).

EU-kommissionen har meddelat att de avser att göra fri tillgång till publikationer till en allmän princip i det nya forskningsprogrammet Horisont 2020 genom en fortsatt användning och utveckling av OpenAIRE.

Projektet OpenAIRE har pågått under åren 2010-2012 och går nu mot sitt slut. Projektet ”OpenAIRE Plus” tar vid med målet att även hantera och synliggöra forskningsdata. Sverige deltar som svensk nod i det nya OpenAIRE plus genom Kungl. bibliotekets arbete inom öppen tillgång till forskningsresultat.