KKR, RådsPM Tull2020 rev, dp. 6

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B641F

Rådspromemoria

2012-12-04

Finansdepartementet

Skatte- och tullavdelningen

Riksdagen

Konkurrenskraftrådet (KKR) den 10-11 december 2012

6. Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Tull 2020) och om upphävande av beslut nr 624/2007/EG

– – Partiell allmän riktlinje

Dokument: 16887/12, 16928/12, 16928/12+ADD 1, 16928+ADD2,

Tidigare dokument: KOM(2012)464, 2012/13:FPM6

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Frågan har inte tidigare behandlats.

Bakgrund

Kommissionen föreslår att ett nytt åtgärdsprogram för tullfrågor ska ersätta nuvarande program, Tull 2013, vars syfte är att hjälpa de deltagande ländernas tullmyndigheter att underlätta varuhandeln samt att förenkla tullrutinerna samtidigt som EU:s ekonomiska intressen och säkerheten i leveranskedjan skyddas.

Kommissionen visar på att erfarenheterna av arbetet inom åtgärdsprogrammen varit positiva. Marknadens aktörer anser att åtgärdsprogrammen är högst relevanta för tulladministrationernas behov samt nödvändiga för att tullunionen ska fungera. Kommissionen presenterade förslaget den 29 augusti 2012.

Ordförandeskapet har utarbetat ett kompromissförslag till åtgärdsprogram inom tullområdet. Två uttalande har också utarbetats som ska bifogas rådsprotokollet. Uttalandena utgör en del av kompromissförslaget (se mer under rubriken Förslag).

I samband med coreper den 4 december uttalade sig kommissionen

i positiva ordalag om resultatet av förhandlingarna. Beträffande de båda uttalandena noterade kommissionen att uttalandet i dok 16928/12 + ADD 1, att kommissionen inte kunde förbinda sig avseende finansiering bortom 2020 och accepterade uttalandet i 16928/12 ADD 2.

Ärendet har vidarebefordrats till KKR den 10 december i syfte att uppnå en partiell allmän riktlinje tillsammans med de två uttalandena.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 33 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) är rättslig grund för förslaget. I artikeln stadgas att Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska vidta åtgärder för att förstärka tullsamarbetet mellan medlemsstaterna och mellan de senare och kommissionen. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet.

Svensk ståndpunkt

Sverige kan acceptera förslaget till förordning och de gemensamma uttalandena med förbehållet att budgeten för detta program utgör en del i EU:s flerårsbudget och ingår inte i förhandlingar om Tull 2020.

Sverige har en generell reservation då budgeten för detta program utgör en del i EU:s flerårsbudget och ingår inte i förhandlingar om Tull 2020. Inom ramen för en restriktiv budget ser regeringen positivt på ett nytt åtgärdsprogram eftersom Sverige har goda erfarenheter av tidigare åtgärdsprogram.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet har genomfört en första läsning. Parlamentets rapportör, Raffaele Baldassarre, skrev efter den första läsningen i sin rapport den 15 oktober 2012 (2011/0341A(COD)) bl.a. att man ansåg att programmet även skulle omfatta stöd för inköp av teknisk utrustning, att budgeten för programmet bryts ned i minimum och maximum av utgifter för att på så sätt förstärka styrningen och att det årliga arbetsprogrammet ska antas i form av delegerade akter av kommissionen i syfte att försäkra Europaparlamentet roll som medbestämmande.

Förslaget

Målen i Tull 2020 har utarbetats för att ta itu med identifierade problem och förväntade utmaningar för tullen under det kommande årtiondet. Det övergripande målet för programmet föreslås vara att ”stärka den inre marknaden genom en ändamålsenlig och effektiv tullunion”.

Det särskilda målet för programmet föreslås vara att ”stödja tullunionens funktion och förmåga att agera effektivt och ändamålsenligt i en föränderlig tullmiljö, särskilt genom att förbättra samarbetet och arbetsmetoderna i syfte att uppnå ett modernt och harmoniserat arbetssätt gällande tullkontroller”.

De aktivitetsområden som föreslås för programmet är följande:

Att stödja förberedande samt enhetlig och effektiv tillämpning av unionslagstiftningen, i syfte att göra tullunionen mer verkningsfull, effektivare och enhetligare.

Att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft genom att underlätta laglig handel, minska deras fullgörandekostnader och administrativa bördor och skydda dem mot illojal konkurrens.

Att stödja tullförvaltningarna med att skydda medborgarna, säkerheten och miljön.

Att säkerställa skyddet av Europeiska unionens och medlemsstaternas finansiella och ekonomiska intressen.

Att bidra till tullmyndigheternas effektiva funktion genom att förbättra deras administrativa kapacitet.

Att bekämpa bedrägerier och förbättra konkurrenskraften och säkerheten genom samarbete med internationella organisationer, tredjeländer, andra statliga myndigheter, ekonomiska aktörer samt deras organisationer.

De åtgärder som Tull 2020 avser finansiera liknar de åtgärder som stöds enligt nuvarande program och omfattar följande typer av åtgärder:

Gemensamma åtgärder för utbyte av kunskaper och bästa praxis mellan de deltagande ländernas tulltjänstemän.

Europeiska informationssystem som underlättar utbyte av information och tillgång till gemensamma uppgifter.

Fortbildning som leder till kompetensuppbyggnad för tulltjänstemän i hela Europa.

Enligt förslaget ska programmet genomföras genom att kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter och att ett årligt arbetsprogram utarbetas.

Ett uttalande (16928/12+ADD 1) föreslås ska bifogas rådsprotokollet där det framgår att en utvärdering ska göras. Uttalandet är en kompromiss mot bakgrund av att åtta medlemsstater framfört att programmet även borde omfatta stöd för inköp av utrustning för tullkontroller. I denna fråga var SE del av en blockerande minoritet.

Uttalandet innebär att en utvärdering ska göras senast mitten av 2018 i syfte att öka effektiviteten, utreda förutsättningarna för stöd vid inköp av nödvändig utrustning för tullkontroller inom ramen för art. 3 (a) TFEU (EU:s exklusiva befogenheter) och möjligheten att allokera de resurser som finns tillgängliga inom olika åtgärdsprogram inom EU:s flerårsbudget till en och samma budget.

Ytterligare ett uttalande (16928/12+ADD 1)föreslås ska bifogas rådsprotokollet. Detta mot bakgrund av att ett medlemsland sent i processen signalerat problem med den rättsliga grunden och att man velat ha skrivningar som begränsar programmets tillämpningsområde till art. 33 TFEU (tullunionen). Ordförandeskapets kompromissförslag innebär ytterligare ett uttalande i form av ett klargörande om tolkningen av förordningen i förhållande till avdelning V TFEU "This Regulation cannot be interpreted as including or conferring any powers or obligations which fall under Title V of the Treaty on the Functioning of the European Union."

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Förslaget till nytt åtgärdsprogram föranleder inte någon ändring av tullagstiftningen.

Ekonomiska konsekvenser

Förslaget om Tull 2020 utgör en av delarna i kommissionens förslag till flerårig budgetram för perioden 2014-2020. Den ekonomiska ramen för Tull 2020 föreslås vara 548 miljoner euro. Förslaget innebär en viss ökning jämfört med tidigare program. Kommissionen motiverar ökningen med ökade IT-kostnader mot bakgrund av tidigare beslut om e-tull samt den pågående omarbetningen av tullkodex. Programmet pågår dessutom ett år längre jämfört med nuvarande Tull 2013.

Några direkta ekonomiska förpliktelser för Sverige i samband med genomförandet bedöms inte finnas. En utgångspunkt är att eventuella merkostnader för Tullverket ska kunna täckas inom befintliga ramar. I likhet med nuvarande åtgärdsprogram (Tull 2013) kommer Sverige att bidra med personella resurser inom ramen för det samarbete som följer av programmet. Deltagande från medlemsstaternas sida är i huvudsak frivilligt.