KKR, RådsPM Statligt stöd till kolgruvor (dp 4)
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:2450D1
PM Till riksdagen | ||
2010-11-28 | ||
Näringsdepartementet |
Enheten för marknad och konkurrens |
Ämnesråd |
Johnny Kjellström |
Statligt stöd till kolgruvor (konkurrenskraftsrådet 10 december)
Dokumentbeteckning
Förslag till rådets förordning om statligt stöd för att underlätta nedläggning av kolgruvor som inte är konkurrenskraftiga
(KOM (2010) 372)
Sammanfattning
Enligt EU:s nuvarande regler kan kolgruvor som inte klarar konkurrensen erhålla statligt stöd fram till den 31 december 2010. EU-kommissionen har föreslagit att förlänga undantaget, men med ett antal begränsningar, till den 1 oktober 2014.
EU förbjuder generellt sett statligt stöd som snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Undantag kan göras för att till exempel stödja regioner med hög arbetslöshet eller dålig ekonomi. KOM hävdar att utan statligt stöd skulle hundratusentals gruvarbetare bli arbetslösa.
Europaparlamentet vill förlänga statligt stöd till kolgruvor fram till 2018, d.v.s. drygt fyra år efter den av KOM föreslagna utfasningen. Europaparlamentet har formellt sett dock inget inflytande över beslutet om kolgruvornas undantag från statsstödsreglerna, men sänder genom resolutionen en tydlig signal till EU:s ministerråd, som förväntas fatta beslut den 10 december.
Sverige anser principiellt att statligt stöd till utvinning av fossila bränslen inte ska förekomma. Ett fortsatt stöd till kolindustrin riskerar att försena utfasningen av fossila bränslen samt minska incitamenten för utveckling och introduktion av förnybar energi. Sverige anser att utfasningen av driftstöd bör ske snabbt och vi är tveksamma till att inrätta särskilda omställningsstöd.
I Förslaget
1. Innehåll
Statligt stöd till kolindustrin i EU regleras av ett sektorspecifikt rättsligt instrument: Rådets förordning (EG) nr 1407/2002 av den 23 juli 2002 om statligt stöd till kolindustrin (nedan kallad kolförordningen). Kolförordningen upphör att gälla den 31 december 2010. Utan ny rättslig ram som möjliggör beviljande av vissa typer av statligt stöd till kolindustrin kan MS endast bevilja stöd enligt de generella regler för statligt stöd som gäller alla sektorer, t.ex. stöd för FoU och miljöförbättrande åtgärder.
Den gällande kolförordningen medger omfattande undantag från de generella statsstödsreglerna. I syfte att minska beroendet av fossila energislag har därav många MS drivit frågan om att fasa ut de särskilda stöden till kolindustrin. Samtidigt har vissa MS mycket höga produktionskostnader, varför deras stenkolsproduktion inte är konkurrenskraftig. Därför har man av bl.a. arbetsmarknadsskäl valt att subventionera den.
Enligt det föreliggande förslaget – som presenterades den 20 juli 2010 – minskas möjligheterna att ge stöd till kolindustrin. KOM föreslår ett sektorspecifikt system för statligt stöd som ska ses som ett övergångssystem på vägen mot full tillämpning av de allmänna reglerna för statligt stöd inom kolindustrin. De möjligheter som de allmänna reglerna om statligt stöd erbjuder kompletteras i förslaget med möjligheten att förklara två typer av stöd till stenkolsindustrin som förenliga med den inre marknaden: Nedläggningsstöd och stöd för att täcka extraordinära kostnader. Enligt förslaget ska nedläggningsstödet utgöra ett driftsstöd för att täcka nuvarande produktionsförluster, under förutsättning att stödet trappas ned gradvis och åtföljer en kontrollerad avveckling av verksamheten som ett led i en väl utarbetad nedläggningsplan (som enbart avser befintliga gruvor). Det skulle möjliggöra en successiv utfasning av driftsstödet till den 1 oktober 2014.
Det föreslagna stödet för att täcka extraordinära kostnader avser kompensation för de sociala och miljörelaterade kostnaderna i samband med nedläggningen av kolgruvor, t.ex. sociala förmåner och kostnader i samband med återställande av tidigare kolgruveanläggningar. Förordningen föreslås att gälla t.o.m. 31 december 2026.
2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Sverige tillämpar inte kolförordningen. Importpriset på kol torde inte påverkas i någon högre utsträckning om subventionerna tas bort.
3. Budgetära konsekvenser
Förslaget har endast budgetära konsekvenser för de MS som beviljar stöd, allstå påverkar inte gemenskapsbudgeten.
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
SE anser inte att särskilda statsstödsregler för utvinning av fossila bränslen ska vara tillåtna och att stöd till en icke konkurrenskraftig industri skjuter upp nödvändig strukturomvandling och fördröjer en utveckling av förnybara bränslen.
Det är högst osannolikt att KOM:s förslag kan få kvalificerad majoritet. KOM:s förslag är dock betydligt bättre än nu gällande regelverk. Som en kompromiss bör därför SE visa öppenhet för att stödja KOM:s förslag, men verka för begränsningar i detta och en så kort tillämpningstid som möjligt.
2. Remissinstansernas ståndpunkter
Flera av Europas miljöorganisationer anser att stödet till kolbrytning är negativt för den förnybara energiproduktionen. Att satsa på
förnybar energi skapar fler arbetstillfällen än de som försvinner om man slopar stödet till kolgruvorna.
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget behandlades i Rådsarbetsgruppen för konkurrens den 12 september respektive 15 oktober samt i COREPER I den 12 november. Europaparlamentet antog den 23 november en resolution i vilken man uttalade att statsstöden skulle fasas ut först den 31 december 2018, d.v.s. drygt fyra år senare än kommissionens ursprungliga förslag.
Beslut avses att fattas i konkurrenskraftsrådet den 10 december.
2. Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 107.3 e EUF-fördraget.
Rådet kan, på förslag från KOM, bestämma genom beslut med kvalificerad majoritet att stöd är förenliga med den inre marknaden. KOM föreslår därför att rådet tillämpar artikel 107.3 e för att fastställa vilka kategorier av statligt stöd inom stenkolssektorn som KOM får förklara förenliga med den inre marknaden.
3. Fackuttryck/termer
Kolförordningen avser endast stenkol, som därigenom behandlas annorlunda än brunkol, oljeskiffer, men även t.ex. torv.