KKR, RådsPM post Lissabon, dp 11
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235029
Rådspromemoria
2009-11-18
Näringsdepartementet
Forskning, innovation och näringsutveckling
Konkurrenskraftsrådet den 3-4 december 2009
Dagordningspunkt 11
Rubrik:
Towards a competitive, innovative and eco-efficient Europe - a contribution by the Competitiveness Council to the post-2010 Lisbon agenda
- Rådsslutsatser
Dokument:
Senast kända utkast 15821/09
Sammanfattning
Slutsatserna utgör Konkurrenskraftsrådets bidrag till diskussioner om EU:s kommande strategi för tillväxt och jobb. Målsättningen med strategin är ökad konkurrenskraft, tillväxt och fler jobb. Slutsatserna avspeglar medlemsstaternas långsiktiga prioriteringar inom näringspolitiken och inkluderar frågor som; en omställning till en eko-effektiv ekonomi, bra ramvillkor för företag inkl. bättre lagstiftning, en fungerande inre marknad, extern öppenhet, konkurrens, innovationer, samt SME inkl. kvinnors företagande. Slutsatserna är integrerade slutsatser och täcker hela konkurrenskraftsrådets område. Från de områden där separata slutsatser har antagits, såsom bättre lagstiftning, forskning och inre marknadsfrågor, finns huvudbudskap med i de integrerade slutsatserna.
Bakgrund
Våren 2010 kommer Kommissionen att lägga fram ett förslag till en ny strategi för tillväxt och jobb. Sverige har under sitt ordförandeskap prioriterat att göra inspel till diskussioner om kommande strategi. Vid det formella ministermötet i september hölls en policydebatt om EU:s framtida innovationspolitik och vid det informella ministermötet i Umeå diskuterades hur EU ska göra övergången till en eko-effektiv ekonomi.
Slutsatserna utgör Konkurrenskraftsrådets inspel till Europeiska Rådets möte i december 2009. Då förväntas slutsatser att antas som anger den kommande strategins övergripande inriktning och pekar ut prioriterade områden som bör ingå i den strategi som Europeiska rådet kommer att fastsälla i sin helhet vid sitt vårtoppmöte 2010.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Beslut om rådsslutsatser tas med enhällighet
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar slutsatserna som ett bidrag till Europeiska rådets diskussion i december och som ett diskussionsunderlag inför nästa konkurrenskraftsråd.
Europaparlamentets inställning
I enlighet med gängse förfarande har inte slutsatserna diskuterats i Europaparlamentet
Slutsatserna
De integrerade slutsatserna ska antas vid konkurrenskraftsrådets möte den 3-4 december. Slutsatserna utgör konkurrenskraftsrådets inspel till kommande diskussion om EU:s framtida strategi för jobb och tillväxt och innehåller delar från samtliga delar av konkurrenskraftsrådet. De områden som har antagit separata slutsatser har bidragit med nyckelbudskap till de integrerade slutsatserna.
Slutsatserna består av en inledande del som hanterar frågor som rör EU:s kommande strategi för tillväxt och jobb.
Följande avsnitt tar upp frågan om övergången till en eko-effektiv ekonomi och vikten av en hållbar och konkurrenskraftig industripolitik. Övergången till en eko-effektiv ekonomi kan förbättra konkurrenskraften för europeisk industri genom att vända miljöutmaningar till affärsmöjligheter.
Viktiga åtgärder fokuserar på energi- och resurseffektivitet, främja offentlig-privat samarbete, investeringar i och utveckling av miljöteknik samt att verka för ett globalt koldioxidpris. Vikten av ett globalt klimatavtal betonas också.
För att Europa ska kunna vara konkurrenskraftigt behövs goda ramvillkor för företagande. En väl fungerande inre marknad och bra lagstiftning.
För att kunna möta de stora samhällsutmaningar behöver EU en väl utvecklad innovationspolitik där även små och medelstora företags behov särskilt tillgodoses, som betonar alla delar av innovation och erkänner vikten av icke-teknologiska innovationer där små och medelstora företags behov särskilt ska tillgodoses. Slutsatserna betonar att den kommande innovationsplanen bör inkludera detta. Införande av ett gemenskapspatent är viktigt likväl som att förbättra tillgången till kapital och förenkla styrningen av och deltagande i innovationsfrämjande program och instrument.
Vidare betonas vikten av att principer och verktyg för tillskapande av bättre lagstiftning får en central plats i olika beslutsprocedurer och att arbetet med att minska de administrativa bördorna och förenkla regelverken fortsätter för att stärka företagens konkurrenskraft och skapa tillväxt och nya jobb. Det fastslås också att regelförenklingsarbetet i framtiden ska ha ett brett angreppssätt och att det kan bli aktuellt med nya incitament, indikatorer och mål som också beaktar andra aspekter av regelbördor vid sidan av administrativa sådana.
Man betonar också viken av att konkurrensreglerna efterlevs och att regelverket kontrolleras av kommissionen och medlemsstaternas domstolar för att motverka t.ex. karteller. Kommissionen uppmanas vidare att undersöka om ytterligare marknader kan öppnas upp för konkurrens.
När det gäller statsstöd fastslås att några uppmjukningar av gällande regelverk inte bör ske. Statsstöd ska bara kunna beviljas i undantag och då i förenlighet med EG-fördraget.
Små och medelstora företags betydelse för tillväxt och konkurrenskraft betonas också i slutsatserna. Tänk småskaligt först – en Small Business Act för Europa utgör det politiska ramverket för EU:s politik för små och medelstora företag. Genomförandet av denna är fortsatt en prioritet på såväl EU som medlemsstatsnivå. Det är emellertid viktigt att inom ramen för detta även ta sig an långsiktiga utmaningar för att understödja entreprenörskap och innovation. Särskilt viktigt är att kvinnors potential som företagare tas tillvara.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget påverkar ej svenska regler
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget bedöms preliminärt inte ha några budgetära konsekvenser.
Om sådana konsekvenser uppstår bedöms de rymmas inom befintliga ramar på berörda utgiftsområden
Om sådana konsekvenser uppstår ska eventuella ökningar av den svenska EU-avgiften och budgetära konsekvenser på nationell nivå i övrigt finansieras inom befintliga anslagsramar inom de berörda utgiftsområdena på statsbudgeten. I enlighet med Sveriges grundläggande ståndpunkt för hanteringen av medel på EU-budgeten ska Sverige verka för att nya utgifter på EU-budgeten i första hand hanteras genom omprioriteringar inom befintliga anslagsramar på EU:s budget.
Övrigt
2009-11-18
Näringsdepartementet
Forskning, innovation och näringsutveckling
Konkurrenskraftsrådet den 3-4 december 2009
Dagordningspunkt 11
Rubrik:
Towards a competitive, innovative and eco-efficient Europe - a contribution by the Competitiveness Council to the post-2010 Lisbon agenda
- Rådsslutsatser
Dokument:
Senast kända utkast 15821/09
Sammanfattning
Slutsatserna utgör Konkurrenskraftsrådets bidrag till diskussioner om EU:s kommande strategi för tillväxt och jobb. Målsättningen med strategin är ökad konkurrenskraft, tillväxt och fler jobb. Slutsatserna avspeglar medlemsstaternas långsiktiga prioriteringar inom näringspolitiken och inkluderar frågor som; en omställning till en eko-effektiv ekonomi, bra ramvillkor för företag inkl. bättre lagstiftning, en fungerande inre marknad, extern öppenhet, konkurrens, innovationer, samt SME inkl. kvinnors företagande. Slutsatserna är integrerade slutsatser och täcker hela konkurrenskraftsrådets område. Från de områden där separata slutsatser har antagits, såsom bättre lagstiftning, forskning och inre marknadsfrågor, finns huvudbudskap med i de integrerade slutsatserna.
Bakgrund
Våren 2010 kommer Kommissionen att lägga fram ett förslag till en ny strategi för tillväxt och jobb. Sverige har under sitt ordförandeskap prioriterat att göra inspel till diskussioner om kommande strategi. Vid det formella ministermötet i september hölls en policydebatt om EU:s framtida innovationspolitik och vid det informella ministermötet i Umeå diskuterades hur EU ska göra övergången till en eko-effektiv ekonomi.
Slutsatserna utgör Konkurrenskraftsrådets inspel till Europeiska Rådets möte i december 2009. Då förväntas slutsatser att antas som anger den kommande strategins övergripande inriktning och pekar ut prioriterade områden som bör ingå i den strategi som Europeiska rådet kommer att fastsälla i sin helhet vid sitt vårtoppmöte 2010.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Beslut om rådsslutsatser tas med enhällighet
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar slutsatserna som ett bidrag till Europeiska rådets diskussion i december och som ett diskussionsunderlag inför nästa konkurrenskraftsråd.
Europaparlamentets inställning
I enlighet med gängse förfarande har inte slutsatserna diskuterats i Europaparlamentet
Slutsatserna
De integrerade slutsatserna ska antas vid konkurrenskraftsrådets möte den 3-4 december. Slutsatserna utgör konkurrenskraftsrådets inspel till kommande diskussion om EU:s framtida strategi för jobb och tillväxt och innehåller delar från samtliga delar av konkurrenskraftsrådet. De områden som har antagit separata slutsatser har bidragit med nyckelbudskap till de integrerade slutsatserna.
Slutsatserna består av en inledande del som hanterar frågor som rör EU:s kommande strategi för tillväxt och jobb.
Följande avsnitt tar upp frågan om övergången till en eko-effektiv ekonomi och vikten av en hållbar och konkurrenskraftig industripolitik. Övergången till en eko-effektiv ekonomi kan förbättra konkurrenskraften för europeisk industri genom att vända miljöutmaningar till affärsmöjligheter.
Viktiga åtgärder fokuserar på energi- och resurseffektivitet, främja offentlig-privat samarbete, investeringar i och utveckling av miljöteknik samt att verka för ett globalt koldioxidpris. Vikten av ett globalt klimatavtal betonas också.
För att Europa ska kunna vara konkurrenskraftigt behövs goda ramvillkor för företagande. En väl fungerande inre marknad och bra lagstiftning.
För att kunna möta de stora samhällsutmaningar behöver EU en väl utvecklad innovationspolitik där även små och medelstora företags behov särskilt tillgodoses, som betonar alla delar av innovation och erkänner vikten av icke-teknologiska innovationer där små och medelstora företags behov särskilt ska tillgodoses. Slutsatserna betonar att den kommande innovationsplanen bör inkludera detta. Införande av ett gemenskapspatent är viktigt likväl som att förbättra tillgången till kapital och förenkla styrningen av och deltagande i innovationsfrämjande program och instrument.
Vidare betonas vikten av att principer och verktyg för tillskapande av bättre lagstiftning får en central plats i olika beslutsprocedurer och att arbetet med att minska de administrativa bördorna och förenkla regelverken fortsätter för att stärka företagens konkurrenskraft och skapa tillväxt och nya jobb. Det fastslås också att regelförenklingsarbetet i framtiden ska ha ett brett angreppssätt och att det kan bli aktuellt med nya incitament, indikatorer och mål som också beaktar andra aspekter av regelbördor vid sidan av administrativa sådana.
Man betonar också viken av att konkurrensreglerna efterlevs och att regelverket kontrolleras av kommissionen och medlemsstaternas domstolar för att motverka t.ex. karteller. Kommissionen uppmanas vidare att undersöka om ytterligare marknader kan öppnas upp för konkurrens.
När det gäller statsstöd fastslås att några uppmjukningar av gällande regelverk inte bör ske. Statsstöd ska bara kunna beviljas i undantag och då i förenlighet med EG-fördraget.
Små och medelstora företags betydelse för tillväxt och konkurrenskraft betonas också i slutsatserna. Tänk småskaligt först – en Small Business Act för Europa utgör det politiska ramverket för EU:s politik för små och medelstora företag. Genomförandet av denna är fortsatt en prioritet på såväl EU som medlemsstatsnivå. Det är emellertid viktigt att inom ramen för detta även ta sig an långsiktiga utmaningar för att understödja entreprenörskap och innovation. Särskilt viktigt är att kvinnors potential som företagare tas tillvara.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget påverkar ej svenska regler
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget bedöms preliminärt inte ha några budgetära konsekvenser.
Om sådana konsekvenser uppstår bedöms de rymmas inom befintliga ramar på berörda utgiftsområden
Om sådana konsekvenser uppstår ska eventuella ökningar av den svenska EU-avgiften och budgetära konsekvenser på nationell nivå i övrigt finansieras inom befintliga anslagsramar inom de berörda utgiftsområdena på statsbudgeten. I enlighet med Sveriges grundläggande ståndpunkt för hanteringen av medel på EU-budgeten ska Sverige verka för att nya utgifter på EU-budgeten i första hand hanteras genom omprioriteringar inom befintliga anslagsramar på EU:s budget.
Övrigt