KKR, RådsPM - Patent slutlig, dp. 7

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B1410

Rådspromemoria

2012-11-27

Justitiedepartementet

Enheten för immaterialrätt och transporträtt

Konkurrenskraftrådet (KKR) 10 december

7. Enhetligt patent och internationella avtalet om inrättande av en enhetlig patentdomstol

– – Lägesrapport från ordförandeskapet och godkännande av det slutliga paketet

Dokument: Ännu inte distribuerat.

Tidigare dokument: 2006/07:FPM 76, 2008/09:FPM108, 2009/10:FPM107, 2010/11:FPM71, 2010/11:FPM110, 2010/11:FPM139

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Frågan har behandlats i EU-nämnden vid ett flertal tillfällen, senast den 25 maj 2012. Näringsutskottet informerades senast den 16 oktober 2012 och kommer att informeras den 4 december.

Bakgrund

Ett förbättrat patentsystem med ett enhetligt patentskydd och en enhetlig patentdomstol är av stor betydelse för Europas konkurrenskraft. Dagens europeiska patentsystem är dyrt och byråkratiskt. För att komma till rätta med dessa problem förs det förhandlingar inom EU som syftar till att skapa ett enhetligt patentskydd och att inrätta en enhetlig europeisk patentdomstol. Det enhetliga patentskyddet och den enhetliga patentdomstolen är två separata rättsakter. De är dock ömsesidigt beroende av varandra och förhandlas som ett paket.

Sedan det visat sig omöjligt att nå enighet i rådet avseende EU-patentets översättningsarrangemang beslutade rådet den 10 mars 2011 att bemyndiga de medlemsstater som vill inleda ett fördjupat samarbete om ett enhetligt patentskydd. Samtliga medlemsstater utom Spanien och Italien deltar i samarbetet.

Kommissionen lämnade förslag till genomförande av det fördjupade samarbetet den 13 april 2011 och den 27 enades rådet om en allmän inriktning avseende en något reviderad version av förslaget. I december 2011 nådde rådet och parlamentet en informell överenskommelse om förslaget. Parlamentet dröjde dock med att bekräfta överenskommelsen i avvaktan på en lösning i förhandlingarna om den enhetliga patentdomstolen.

På sommaren 2011 presenterades ett reviderat förslag till avtal för att inrätta en enhetlig patentdomstol för det kommande enhetliga patentskyddet och de redan befintliga europeiska patenten. Det reviderade förslaget överensstämde i stora delar med tidigare förslag, men innehöll ändringar i syfte att beakta EU-domstolens yttrande 1/09. Enligt EU-domstolens yttrande var det tidigare förslaget inte förenligt med fördragen. Det reviderade förslaget förhandlades intensivt under hösten 2011. Vid Konkurrenskraftrådet den 5 december 2011 kunde medlemsstaterna enas i alla delar utom när det gällde placeringen av domstolens centrala avdelning i första instans. Denna fråga löstes av Europeiska rådet den 29 juni 2012 som kom överens om att avdelningen ska ligga i Paris med särskilda sektioner i London och München.

Samtidigt som man löste frågan om domstolens säte föreslog Europeiska rådet att artiklarna 6–8 i förordningen om det enhetliga patentskyddet skulle strykas. Att Europeiska rådet på detta sätt frångick den tidigare överenskommelsen mellan rådet och parlamentet ledde till att parlamentet sköt upp sin omröstning om förslagen ytterligare. Under hösten 2012 har frågan förhandlats mellan ordförandeskapet, kommissionen och ansvariga rapportörer. Arbetet har varit framgångsrikt och det finns nu en lösning man är ense om.

Vid Coreper den 19 november kunde det konstateras att medlemsstaterna är eniga i alla delar, såväl när det gäller förslagen till EU-förordningar om det enhetliga patentskyddet som förslaget till avtal om inrättandet av den enhetliga patentdomstolen.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Det enhetliga patentskyddet

Den rättsliga grunden för förordningen om det enhetliga patentskyddet är artikel 118(1) fördraget om den europeiska unionens funktionssätt, FEUF. Förordningen antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet (kvalificerad majoritet, medbeslutande). Den rättsliga grunden för förordningen om det enhetliga patentskyddets översättningsarrangemang är artikel 118(2) FEUF. Förordningen antas genom ett särskilt lagstiftningsförfarande (enhällighet efter hörande).

Den rättsliga grunden för det fördjupade samarbetet är artikel 20 EU-fördraget och artikel 326-334 FEUF. I dessa artiklar uppställs ett antal krav som ett fördjupat samarbete måste uppfylla.

Den enhetliga patentdomstolen

Den enhetliga patentdomstolen ska inrättas genom ett mellanstatligt avtal mellan EU:s medlemsstater, därför är fördragens bestämmelser om internationella avtal inte aktuella. EU ska inte vara part till avtalet. Förslaget kommer inte slutligen att antas av rådet. Det finns emellertid i en unionsrättslig kontext, genom att det är en del av reformen av det europeiska patentsystemet som också omfattar det fördjupade samarbetet om ett enhetligt patentskydd.

Svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer förslagen och ordförandeskapets handlingslinje

Europaparlamentets inställning

Det finns en informell överenskommelse mellan ordförandeskapet och rapportörerna i parlamentet om förslaget till förordning om det enhetliga patentskyddet. Förslaget fick den 19 november stöd av en stor majoritet i parlamentets Juri-utskott.

Förslaget

Ordförandeskapet föreslår nu att konkurrenskraftrådet ska bekräfta att det finns en politisk överenskommelse om såväl förordningarna om det enhetliga patentskyddet som avtalet om den enhetliga patentdomstolen.

Förslaget till förordning om det enhetliga patentskyddet, förslaget till förordning om det enhetliga patentskyddets översättningsarrangemang och utkastet till avtalet om inrättande av en enhetlig patentdomstol finns beskrivna i tidigare faktapromemorior.

Under 2012 har framförallt två frågor varit centrala:

Medlemsstaterna har nått en överenskommelse om att den centrala avdelningen i den nya patentdomstolens första instans ska ligga i Paris med särskilda underavdelningar i London och München.

Artikel 6-8 i förordningen om det enhetliga patentskyddet som reglerade vilka möjligheter patenthavaren har att förhindra intrång samt vilka begränsningar som finns i patentskyddet har strukits. Dessa frågor regleras nu istället i avtalet om den enhetliga patendomstolen (artikel 14f-14h) även för det enhetliga patentskyddet. En ny artikel 5a har införts i patentförordningen som i dessa delar hänvisar till nationell rätt. Nationell rätt kommer att omfatta även avtalet om den enhetliga patentdomstolen när detta har ratificerats av respektive land.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Det fördjupade samarbetet om det enhetliga patentskyddet kommer inte att få någon omedelbar effekt på svenska regler. Förordningarna är direkt tillämpliga och det enhetliga patentskyddet kommer att vara en helt självständig rättighet som inte påverkar det svenska nationella patentsystemet. Det kommer dock att krävas vissa följdändringar i patentlagen.

När den enhetliga patentdomstolen inrättas så kommer det att få effekt på gällande svenska regler. Förslaget innebär bl.a. att den enhetliga patentdomstolen ges behörighet avseende rättsskipning som i dag faller under de nationella domstolarnas kompetens. En sådan överlåtelse av rättskipningsuppgift till en mellanfolklig domstol aktualiserar en tillämpning av 10 kap. 8 § regeringsformen. Detta innebär att riksdagens beslut ska fattas med tre fjärdedelars majoritet och med hälften av riksdagens ledamöter, eller i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Följdändringar i relevant lagstiftning kommer också att bli nödvändiga.

I språklagen (2009:600) finns bestämmelser om språkanvändningen i offentlig verksamhet. Lagens syfte är att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk och i 10 § anges bl.a. att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Det enhetliga patentskyddet har emellertid sin grund i en EU-förordning. Tvister om detta patentskydd kommer att hanteras av en ny europeisk patentdomstol och inte av nationella domstolar. Det föreligger därför ingen konflikt mellan förslaget och språklagen.

Ekonomiska konsekvenser

Det enhetliga patentskyddet

Det enhetliga patentskyddet ska vara helt avgiftsfinansierat och kommer inte att belasta vare sig medlemsstaternas nationella budgetar eller EU:s budget.

Överskottet från årsavgifterna för det enhetliga patentskyddet ska enligt förslaget fördelas mellan EPO och medlemsstaterna med hälften vardera (art. 16 förordningen om det enhetliga patentskyddet). Förslaget följer vad som idag gäller för de befintliga europeiska patenten där hälften av årsavgifterna går till EPO och hälften till medlemsstaterna och är i enlighet med rådslutsatserna från 2009. Enligt den expertutredning som kommissionen inhämtat är det sannolikt att ett enhetligt patentskydd kommer att innebära ökade intäkter för såväl EPO som medlemsstaterna. Detta beror på att patenthavare sannolikt kommer att upprätthålla skyddet under längre tid än vad som sker idag. Antagandet baseras på att de befintliga europeiska patenten idag upprätthålls längst på den största marknaden, dvs. i Tyskland.

Ett förbättrat europeiskt patentsystem i enlighet med förslagen kommer att innebära stora besparingar för europeiska innovatörer. Det kommer vidare att ge en reell tillgång till patentsystemet för aktörer med mindre finansiella resurser och alltså ha stor betydelse för små och medelstora företag. Kommissionen gör i sin konsekvensanalys bedömningen att användarnas kostnader för patentskydd skulle uppgå till bara 20 procent av dagens kostnad vid ett genomförande av förslagen och att den totala besparingen för användarna skulle kunna uppgå till 50 miljoner EUR per år.

Den enhetliga patentdomstolen

När den enhetliga patentdomstolen inrättas kommer det att få budgetära konsekvenser för Sverige. Genom att enbart medlemsstater, och inte EU, ska vara parter till domstolsavtalet gör regeringen bedömningen att finansieringen av domstolen inte kommer att påverka EU:s budget.

Enligt avtalsutkastet är målsättningen att domstolen ska vara självfinansierad på sikt. Medlemsstaterna kommer emellertid att finansiera patentdomstolen delvis, i vart fall de initiala kostnaderna, under övergångsperioden men även senare om domstolen inte kan balansera sin budget. Konsekvenser för den nationella budgeten kan alltså förväntas, i vart fall initialt.

Enligt kommissionens beräkningar kommer medlemsstaternas bidrag sammanlagt att uppgå till ca 4,8 miljoner euro för det första året och ca 15 miljoner euro för det sista året under övergångsperioden (om domstolsavgifterna ligger på en medelnivå och ett relativt högt målintag kan förutses). Dessa kostnader för medlemsstaterna torde dock bli lägre eftersom de fasta domstolsavgifterna enligt kompromissen från december 2011ska kompletteras med värdebaserade avgifter. Efter övergångsperiodens slut kommer patentdomstolens verksamhet att öka. Storleken på medlemsstaternas bidrag kan komma att påverkas av att avtalet kommer att träda i kraft när 13 medlemsstater ratificerat det, eftersom ett lägre antal medlemsstater kommer att delta initialt. Domstolens budget torde då bli lägre pga. ett minskat målantal, samtidigt som de medlemsstater som delar på kostnaderna också blir färre. Det bör även påpekas att vissa kostnader kan uppkomma före domstolsavtalets ikraftträdande. Förslaget kommer också att innebära en besparing för det allmänna, genom att svenska domstolar inte längre kommer att pröva mål om europeiska patent som de gör i dag. Regeringens utgångspunkt är därför att förslaget ska finansieras genom omprioriteringar av befintliga medel inom statens budget, t.ex. ska besparingarna för de svenska domstolarna användas för att delfinansiera kostnaderna. Regeringen verkar generellt för en budgetrestriktiv hållning.

Övrigt

Fortsatt behandling av ärendet

Efter konkurrenskraftrådet är tanken att parlamentet ska rösta i plenum den 11 december och att förordningen om det enhetliga patentskyddet och förordningen om det enhetliga patentskyddets översättningsarrangemang ska antas av rådet under december. Domstolsavtalet är tänkt att undertecknas vid en diplomatkonferens i samband med konkurrenskraftrådet i februari 2013.

Fackuttryck/termer

Europeiskt patent: Enligt den europeiska patentkonventionen beviljar europeiska patentverket europeiska patent efter ett centraliserat ansökningsförfarande. Dessa patent är inte enhetliga utan kan sägas utgöra ett knippe nationella patent som gäller i de konventionsstater som patenthavaren har valt att patentet ska vara giltigt i.