KKR, RådsPM patent, dp 8, 10
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235028
Rådspromemoria
2009-11-16
Justitiedepartementet
Enheten för immaterialrätt och transporträtt
Konkurrenskraftsrådet den 4 december 2009
Dagordningspunkt 8 och 10
Rubrik
Dagordningspunkt 8
Förslag till Rådets Förordning om Gemenskapspatentet
- Allmän inriktning
Dagordningspunkt 10
Ett förbättrat europeiskt patentsystem
- Antagande av rådslutsatser
Dokument (inför Coreper)
Dagordningspunkt 8
- Allmän inriktning om förslaget till Rådets Förordning om Gemenskapspatentet, 15695 LIMITE PI 115 COUR 70 ADD 2
Dagordningspunkt 10
- Utkast till rådslutsatser om ett förbättrat patent system i Europa,
15695 LIMITE PI 115 COUR 70 ADD 1
Tidigare dokument
Fakta-PM Justitiedepartementet 2006/07:FPM 76
Fakta-PM Justitiedepartementet 2008/09:FPM108
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden
Frågan har behandlats i EU-nämnden vid ett flertal gånger, senast den 20 maj 2009 och den 28 november 2008. Näringsutskottet informerades muntligen senast den 12 november 2009.
Sammanfattning
Ordförandeskapet föreslår att konkurrenskraftsrådet ska anta en allmän inriktning om gemenskapspatentförordningen samt rådslutsatser om domstolslösningen och vissa frågor som gäller gemenskapspatentet.
Bakgrund
Det finns ett stort och omedelbart behov av gemenskapspatentet och en enhetlig europeisk patentdomstol. Ett förbättrat patentsystem är av stor vikt för europeisk innovation och konkurrenskraft, inte minst nu under den finansiella krisen. Industrin har sedan länge krävt ett effektivare europeiskt patentsystem. Dagens europeiska patentsystem dras med en rad brister, vilket gör det kostsamt och besvärligt, särskilt för små och medelstora företag. Det finns inget enhetligt patentskydd som gäller över hela EU. Patent som beviljats enligt den europeiska patentkonventionen (European Patent Convention, EPC) gäller enbart för varje land för sig och utgör i princip ”ett knippe nationella patent”. Genom EPC kan sökanden genom en ansökan beviljas patent i flera länder genom att anvisa (designera) dem i ansökan. När det europeiska patentet väl är beviljat gäller det alltså i princip som ett nationellt patent, vilket innebär att sökanden måste betala årsavgifter och översättningskostnader för varje land för sig. Det nuvarande fragmenterade systemet medför således höga kostnader att söka och upprätthålla patent i flera länder i Europa. Till detta tillkommer att det inte finns någon enhetlig domstolslösning, vilket gör det kostsamt och svårt både för den som vill skydda sitt patent och för den som påstås göra intrång eller vill få ett patent ogiltigförklarat. Ett effektivt domstolssystem påverkar kvaliteten i hela patentsystemet. Även i detta avseende är problemen mest kännbara för de små och medelstora företagen. Dagens system medför också en stor rättsosäkerhet genom att patentet kan bedömas olika i olika länder.
Om en gemensam domstolslösning inrättas kommer mål om europeiska patent och gemenskapspatent att kunna avgöras samlat för alla anslutna stater. Det skulle innebära omfattande besparingar och en ökad förutsebarhet. I stället för att som idag föra separata processer i olika länder avseende samma uppfinning kommer en tvist att kunna avgöras genom en enda rättegång.
I april 2007 lämnade kommissionen ett meddelande till Europaparlamentet och rådet om ett förbättrat patentsystem i Europa. Med detta som grund återupptogs förhandlingarna om ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol i rådsarbetsgruppen för immaterialrätt (patent). Sedan 2007 har förhandlingarna förts med utgångspunkt i arbetspapper från ordförandeskapen, dels ett reviderat förslag till förordning om gemenskapspatent, dels ett utkast till överenskommelse om en europeisk patentdomstol. Syftet är att skapa ett enhetligt och autonomt patentsystem för gemenskapen inklusive en domstolslösning som omfattar också de befintliga europeiska patenten. Förhandlingarna har förts med stor intensitet och stora framsteg har gjorts. I juni 2009 beslutade rådet att, i enlighet med artikel 300.6 (EG), tillfråga EG-domstolen om den tänkta överenskommelsen om domstolslösningen är förenlig med EG-fördraget. Denna fråga behandlas nu av EG-domstolen.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Lissabonfördraget träder i kraft den 1 december i år. Detta leder till att förslagen får en ny rättslig grund. Gemenskapspatentförordningens rättsliga grund kommer att bli Artikel 118 p 1 i Fördraget om den Europeiska Unionens Funktionssätt. Detta innebär att beslut kommer att fattas i rådet med kvalificerad majoritet samt medbestämmande för Europarlamentet.
Gemenskapspatentets översättningsregim kommer att lyda under en särskild rättslig grund, Artikel 118 p 2 och under ett särskilt beslutsförfarande som innebär enhällighet i rådet efter hörande av Europaparlamentet.
Den rättsliga grunden för förfarandet att ingå avtal om domstolslösningen kommer att vara artikel 218. Den rättsliga grunden avseende upprättandet av domstolen torde vara artikel 352 i Lissabonfördraget, vilket kräver enhällighet i rådet och godkännande av Europaparlamentet.
Svensk ståndpunkt
SE stöder förslagen. SE står starkt bakom ett förstärk europeiskt patentsystem och lösningar som tillgodoser industrins behov av rättssäkra och högkvalitativa lösningar. Genom rådslutsatserna löses en rad frågor med avseende på domstolen samt två frågor av väsentlig betydelse för gemenskapspatentets funktion. Att gemenskapspatentförordningen nu kan slutförhandlas är ett mycket betydelsefullt och positivt steg.
Europaparlamentets inställning
Någon inställning från Europaparlamentet finns ännu inte. Den allmänna inriktningen för gemenskapspatentförordningen kommer att ligga till grund för parlamentets första läsning.
Förslaget
Ordförandeskapet föreslår att konkurrenskraftsrådet den 4 december ska enas om dels en allmän inriktning avseende gemenskapspatentförordningen, dels rådslutsatser om domstolslösningen samt några ytterligare frågor som gäller gemenskapspatentet.
Lissabonfördraget, som beräknas träda i kraft den 1 december, innebär att medbestämmande för Europaparlamentet nu kommer att gälla för gemenskapspatentförordningen. Den allmänna inriktningen kommer således att ligga till grund för parlamentets första läsning. Det nya fördraget innebär också att det kommer att gälla en annan ordning för beslutet om språklösningen än för förordningen i övrigt. För språklösningen kommer det att krävas enhälligt i rådet efter hörande av Europaparlamentet. Den preliminära rättsliga bedömningen är att det kommer att krävas ett nytt särskilt förslag från kommissionen om språklösningen. Mot denna bakgrund kommer språklösningen inte att finnas med i den förordning som ordförandeskapet nu eftersträvar en allmän inriktning om. Någon samsyn finns ännu inte i språkfrågan, men en allmän inriktning om förordningen i övrigt är ett viktigt steg mot en slutlig överenskommelse om helheten.
De föreslagna rådslutsatserna omfattar när det gäller den enhetliga europeiska patentdomstolen frågor som avdelningarnas sammansättning i första instans, hanteringen av ogiltighetstalan som väcks i ett redan pågående intrångsmål och övergångsregler. Rådslutsatserna omfattar inte de frågor som EG-domstolen för närvarande prövar om den föreslagna domstolslösningens förenlighet med fördraget. Slutsatserna är också förenade med villkor för EG-domstolens kommande yttrande. I domstolsdelen ska rådslutsatserna tjäna som grund för en framtida slutlig överenskommelse. En sådan kommer inte att vara möjlig förrän efter EG-domstolens yttrande.
Rådslutsatserna omfattar också principerna för årsavgifterna för gemenskapspatentet och samarbetet mellan det europeiska patentverket och nationella patentverk. De föreslagna slutsatserna i denna del innebär bl.a. ett förstärkt samarbete mellan det europeiska patentverket och nationella patentverk som syftar till att det europeiska patentverket i normalfallet ska kunna använda nyhetsgranskningar som gjorts av nationella patentverk. I dessa delar ska rådslutsatserna utgöra en del av en framtida slutlig överenskommelse.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Gemenskapspatentet kommer att vara en gemenskapsrättighet och inte påverka utformningen av den svenska patentlagstiftningen. Ett gemenskapspatent utan krav på översättningar skulle avsevärt minska kostnaderna för svenska företag att söka patent i Europa.
Stockholms tingsrätt är ensam behörig att pröva det stora flertalet tvister om patent i Sverige. Tvister om europeiska patent som är giltiga i Sverige ska därför väckas vid Stockholms tingsrätt.
Stockholms tingsrätts avgöranden kan överklagas till Svea hovrätt och slutligen till Högsta domstolen. För en tvist om ett europeiskt patent som väcks inför svensk domstol gäller rättegångsbalkens regler och de särskilda processuella bestämmelser som finns i patentlagen.
Om en domstolslösning för de europeiska patenten genomförs kommer de svenska domstolarnas behörighet för europeiska patent att överföras till den gemensamma överstatliga domstol som skapas. De praktiska effekterna är beroende av utformningen av domstolslösningen. Att mål om europeiska patent kan avgöras samlat för hela Europa innebär i sig stora kostnadsbesparingar för såväl patenthavaren som den som påstås göra intrång. I stället för att som i dag föra separata processer i flera olika länder kommer en tvist kunna avgöras genom en rättegång.
Ekonomiska konsekvenser
Gemenskapspatentet kommer i och för sig att vara självfinansierat. Det befintliga förslaget, när det gäller årsavgifterna för att vidmakthålla ett patent, är dock uppbyggt på motsvarande sätt som det befintliga europeiska patentet på så sätt att hälften av avgifterna tillförs MS. I Sverige går idag dessa pengar till finansieringen av Patent- och registreringsverkets verksamhet. Den slutliga utformningen av den fördelningsnyckel som ska styra fördelningen av dessa medel bland medlemsstaterna kommer att påverka beloppen som på detta sätt tillfaller medlemsstaterna. Enligt de nu föreslagna principerna för årsavgifterna ska denna slutligt bestämmas av en kommitté bestående av medlemsstaterna när gemenskapspatentförordningen träder i kraft.
Nuvarande utkast till avtal reglerar ännu inte domstolens finansiering fullständigt. Det framgår att den ska finansieras dels genom avgifter, dels över EU:s budget samt även av de avtalsslutande stater som inte är medlemmar i EU. Enligt utkastet ska avgifterna avspegla en balans mellan möjligheten till en domstolsprövning och att part i rimlig mån ska ansvara för domstolens kostnader. Av den anledningen är det svårt att förutse de budgetära konsekvenserna på detta stadium. Patentdomstolens kostnader är vidare beroende av domstolslösningens slutliga utformning. Det står dock klart att den europeiska patentdomstolen kommer att medföra betydande besparingar och förbättringar av effektiviteten i systemet. I en expertrapport från februari klargörs att förtjänsten med domstolen kan bli så hög som 300 miljoner EUR redan 2013.
Övrigt
–
2009-11-16
Justitiedepartementet
Enheten för immaterialrätt och transporträtt
Konkurrenskraftsrådet den 4 december 2009
Dagordningspunkt 8 och 10
Rubrik
Dagordningspunkt 8
Förslag till Rådets Förordning om Gemenskapspatentet
- Allmän inriktning
Dagordningspunkt 10
Ett förbättrat europeiskt patentsystem
- Antagande av rådslutsatser
Dokument (inför Coreper)
Dagordningspunkt 8
- Allmän inriktning om förslaget till Rådets Förordning om Gemenskapspatentet, 15695 LIMITE PI 115 COUR 70 ADD 2
Dagordningspunkt 10
- Utkast till rådslutsatser om ett förbättrat patent system i Europa,
15695 LIMITE PI 115 COUR 70 ADD 1
Tidigare dokument
Fakta-PM Justitiedepartementet 2006/07:FPM 76
Fakta-PM Justitiedepartementet 2008/09:FPM108
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden
Frågan har behandlats i EU-nämnden vid ett flertal gånger, senast den 20 maj 2009 och den 28 november 2008. Näringsutskottet informerades muntligen senast den 12 november 2009.
Sammanfattning
Ordförandeskapet föreslår att konkurrenskraftsrådet ska anta en allmän inriktning om gemenskapspatentförordningen samt rådslutsatser om domstolslösningen och vissa frågor som gäller gemenskapspatentet.
Bakgrund
Det finns ett stort och omedelbart behov av gemenskapspatentet och en enhetlig europeisk patentdomstol. Ett förbättrat patentsystem är av stor vikt för europeisk innovation och konkurrenskraft, inte minst nu under den finansiella krisen. Industrin har sedan länge krävt ett effektivare europeiskt patentsystem. Dagens europeiska patentsystem dras med en rad brister, vilket gör det kostsamt och besvärligt, särskilt för små och medelstora företag. Det finns inget enhetligt patentskydd som gäller över hela EU. Patent som beviljats enligt den europeiska patentkonventionen (European Patent Convention, EPC) gäller enbart för varje land för sig och utgör i princip ”ett knippe nationella patent”. Genom EPC kan sökanden genom en ansökan beviljas patent i flera länder genom att anvisa (designera) dem i ansökan. När det europeiska patentet väl är beviljat gäller det alltså i princip som ett nationellt patent, vilket innebär att sökanden måste betala årsavgifter och översättningskostnader för varje land för sig. Det nuvarande fragmenterade systemet medför således höga kostnader att söka och upprätthålla patent i flera länder i Europa. Till detta tillkommer att det inte finns någon enhetlig domstolslösning, vilket gör det kostsamt och svårt både för den som vill skydda sitt patent och för den som påstås göra intrång eller vill få ett patent ogiltigförklarat. Ett effektivt domstolssystem påverkar kvaliteten i hela patentsystemet. Även i detta avseende är problemen mest kännbara för de små och medelstora företagen. Dagens system medför också en stor rättsosäkerhet genom att patentet kan bedömas olika i olika länder.
Om en gemensam domstolslösning inrättas kommer mål om europeiska patent och gemenskapspatent att kunna avgöras samlat för alla anslutna stater. Det skulle innebära omfattande besparingar och en ökad förutsebarhet. I stället för att som idag föra separata processer i olika länder avseende samma uppfinning kommer en tvist att kunna avgöras genom en enda rättegång.
I april 2007 lämnade kommissionen ett meddelande till Europaparlamentet och rådet om ett förbättrat patentsystem i Europa. Med detta som grund återupptogs förhandlingarna om ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol i rådsarbetsgruppen för immaterialrätt (patent). Sedan 2007 har förhandlingarna förts med utgångspunkt i arbetspapper från ordförandeskapen, dels ett reviderat förslag till förordning om gemenskapspatent, dels ett utkast till överenskommelse om en europeisk patentdomstol. Syftet är att skapa ett enhetligt och autonomt patentsystem för gemenskapen inklusive en domstolslösning som omfattar också de befintliga europeiska patenten. Förhandlingarna har förts med stor intensitet och stora framsteg har gjorts. I juni 2009 beslutade rådet att, i enlighet med artikel 300.6 (EG), tillfråga EG-domstolen om den tänkta överenskommelsen om domstolslösningen är förenlig med EG-fördraget. Denna fråga behandlas nu av EG-domstolen.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Lissabonfördraget träder i kraft den 1 december i år. Detta leder till att förslagen får en ny rättslig grund. Gemenskapspatentförordningens rättsliga grund kommer att bli Artikel 118 p 1 i Fördraget om den Europeiska Unionens Funktionssätt. Detta innebär att beslut kommer att fattas i rådet med kvalificerad majoritet samt medbestämmande för Europarlamentet.
Gemenskapspatentets översättningsregim kommer att lyda under en särskild rättslig grund, Artikel 118 p 2 och under ett särskilt beslutsförfarande som innebär enhällighet i rådet efter hörande av Europaparlamentet.
Den rättsliga grunden för förfarandet att ingå avtal om domstolslösningen kommer att vara artikel 218. Den rättsliga grunden avseende upprättandet av domstolen torde vara artikel 352 i Lissabonfördraget, vilket kräver enhällighet i rådet och godkännande av Europaparlamentet.
Svensk ståndpunkt
SE stöder förslagen. SE står starkt bakom ett förstärk europeiskt patentsystem och lösningar som tillgodoser industrins behov av rättssäkra och högkvalitativa lösningar. Genom rådslutsatserna löses en rad frågor med avseende på domstolen samt två frågor av väsentlig betydelse för gemenskapspatentets funktion. Att gemenskapspatentförordningen nu kan slutförhandlas är ett mycket betydelsefullt och positivt steg.
Europaparlamentets inställning
Någon inställning från Europaparlamentet finns ännu inte. Den allmänna inriktningen för gemenskapspatentförordningen kommer att ligga till grund för parlamentets första läsning.
Förslaget
Ordförandeskapet föreslår att konkurrenskraftsrådet den 4 december ska enas om dels en allmän inriktning avseende gemenskapspatentförordningen, dels rådslutsatser om domstolslösningen samt några ytterligare frågor som gäller gemenskapspatentet.
Lissabonfördraget, som beräknas träda i kraft den 1 december, innebär att medbestämmande för Europaparlamentet nu kommer att gälla för gemenskapspatentförordningen. Den allmänna inriktningen kommer således att ligga till grund för parlamentets första läsning. Det nya fördraget innebär också att det kommer att gälla en annan ordning för beslutet om språklösningen än för förordningen i övrigt. För språklösningen kommer det att krävas enhälligt i rådet efter hörande av Europaparlamentet. Den preliminära rättsliga bedömningen är att det kommer att krävas ett nytt särskilt förslag från kommissionen om språklösningen. Mot denna bakgrund kommer språklösningen inte att finnas med i den förordning som ordförandeskapet nu eftersträvar en allmän inriktning om. Någon samsyn finns ännu inte i språkfrågan, men en allmän inriktning om förordningen i övrigt är ett viktigt steg mot en slutlig överenskommelse om helheten.
De föreslagna rådslutsatserna omfattar när det gäller den enhetliga europeiska patentdomstolen frågor som avdelningarnas sammansättning i första instans, hanteringen av ogiltighetstalan som väcks i ett redan pågående intrångsmål och övergångsregler. Rådslutsatserna omfattar inte de frågor som EG-domstolen för närvarande prövar om den föreslagna domstolslösningens förenlighet med fördraget. Slutsatserna är också förenade med villkor för EG-domstolens kommande yttrande. I domstolsdelen ska rådslutsatserna tjäna som grund för en framtida slutlig överenskommelse. En sådan kommer inte att vara möjlig förrän efter EG-domstolens yttrande.
Rådslutsatserna omfattar också principerna för årsavgifterna för gemenskapspatentet och samarbetet mellan det europeiska patentverket och nationella patentverk. De föreslagna slutsatserna i denna del innebär bl.a. ett förstärkt samarbete mellan det europeiska patentverket och nationella patentverk som syftar till att det europeiska patentverket i normalfallet ska kunna använda nyhetsgranskningar som gjorts av nationella patentverk. I dessa delar ska rådslutsatserna utgöra en del av en framtida slutlig överenskommelse.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Gemenskapspatentet kommer att vara en gemenskapsrättighet och inte påverka utformningen av den svenska patentlagstiftningen. Ett gemenskapspatent utan krav på översättningar skulle avsevärt minska kostnaderna för svenska företag att söka patent i Europa.
Stockholms tingsrätt är ensam behörig att pröva det stora flertalet tvister om patent i Sverige. Tvister om europeiska patent som är giltiga i Sverige ska därför väckas vid Stockholms tingsrätt.
Stockholms tingsrätts avgöranden kan överklagas till Svea hovrätt och slutligen till Högsta domstolen. För en tvist om ett europeiskt patent som väcks inför svensk domstol gäller rättegångsbalkens regler och de särskilda processuella bestämmelser som finns i patentlagen.
Om en domstolslösning för de europeiska patenten genomförs kommer de svenska domstolarnas behörighet för europeiska patent att överföras till den gemensamma överstatliga domstol som skapas. De praktiska effekterna är beroende av utformningen av domstolslösningen. Att mål om europeiska patent kan avgöras samlat för hela Europa innebär i sig stora kostnadsbesparingar för såväl patenthavaren som den som påstås göra intrång. I stället för att som i dag föra separata processer i flera olika länder kommer en tvist kunna avgöras genom en rättegång.
Ekonomiska konsekvenser
Gemenskapspatentet kommer i och för sig att vara självfinansierat. Det befintliga förslaget, när det gäller årsavgifterna för att vidmakthålla ett patent, är dock uppbyggt på motsvarande sätt som det befintliga europeiska patentet på så sätt att hälften av avgifterna tillförs MS. I Sverige går idag dessa pengar till finansieringen av Patent- och registreringsverkets verksamhet. Den slutliga utformningen av den fördelningsnyckel som ska styra fördelningen av dessa medel bland medlemsstaterna kommer att påverka beloppen som på detta sätt tillfaller medlemsstaterna. Enligt de nu föreslagna principerna för årsavgifterna ska denna slutligt bestämmas av en kommitté bestående av medlemsstaterna när gemenskapspatentförordningen träder i kraft.
Nuvarande utkast till avtal reglerar ännu inte domstolens finansiering fullständigt. Det framgår att den ska finansieras dels genom avgifter, dels över EU:s budget samt även av de avtalsslutande stater som inte är medlemmar i EU. Enligt utkastet ska avgifterna avspegla en balans mellan möjligheten till en domstolsprövning och att part i rimlig mån ska ansvara för domstolens kostnader. Av den anledningen är det svårt att förutse de budgetära konsekvenserna på detta stadium. Patentdomstolens kostnader är vidare beroende av domstolslösningens slutliga utformning. Det står dock klart att den europeiska patentdomstolen kommer att medföra betydande besparingar och förbättringar av effektiviteten i systemet. I en expertrapport från februari klargörs att förtjänsten med domstolen kan bli så hög som 300 miljoner EUR redan 2013.
Övrigt
–