KKR, rådsPM om patent och domstol, dp 5, 6 och 10
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:2933A9
Rådspromemoria | ||
2011-05-20 | ||
Justitiedepartementet |
Enheten för immaterialrätt och transporträtt |
Konkurrenskraftsrådet 30-31 maj 2011
Dagordningspunkterna 5, 6 och 10
Rubrik:
Dagordningspunkt 5: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd
- Utbyte av synpunkter
Dagordningspunkt 6: Förslag till rådets förordning om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd när det gäller tillämpliga översättningsarrangemang
- Utbyte av synpunkter
Dagordningspunkt 10: Inrättandet av ett enhetligt tvistlösningssystem för patent
- Riktlinjedebatt
Dokument: 9224/11 PI31 CODEC671, 9226/11 PI32,
(Det finns ännu inget dokument för dagordningspunkt 10)
Tidigare dokument:
Fakta-PM Justitiedepartementet 2006/07:FPM 76
Fakta-PM Justitiedepartementet 2008/09:FPM108
Fakta-PM Justitiedepartementet 2009/10 FPM107
Fakta-PM Justitiedepartementet 2010/11:FPM71
Fakta-PM Justitiedepartementet 2010/11:FPM110
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:
Frågan har behandlats i EU-nämnden vid ett flertal tillfällen, senast den 3 december samt den 5 och 19 november 2010. Näringsutskottet informerades senast den 17 maj och den 17 februari i år och dessförinnan den 4 november och den 23 november 2010.
Bakgrund
Förbättringarna av det europeiska patentsystemet är av central betydelse för att främja innovationsklimatet och stärka EU:s konkurrenskraft. Dagens europeiska patentsystem är dyrt och byråkratiskt. Ett europeiskt patent giltigt i 13 länder är mer än tio gånger så dyrt som ett motsvarande patent i USA. Ett europeiskt patent giltigt i alla EU:s 27 medlemsstater är naturligtvis mångdubbelt dyrare. Att det inte finns en enhetlig europeisk patentdomstol innebär vidare att en tvist om ett europeiskt patent måste processas i varje land för sig där uppfinningen skyddas av ett patent. Förutom att det är mycket kostsamt för parterna så leder det till en divergerande praxis som i sin förlängning leder till rättsosäkerhet. För att komma till rätta med dessa problem förs det förhandlingar inom EU som syftar till att skapa ett enhetligt patentskydd och att inrätta en enhetlig europeisk patentdomstol. Det enhetliga patentskyddet och den enhetliga patentdomstolen är två separata akter. De är dock ömsesidigt beroende av varandra och förhandlas som ett paket.
Ett förbättrat europeiskt patentsystem har diskuterats under lång tid och rådet har flera gånger tidigare varit nära en lösning. Förhandlingarna återupptogs senast genom ett initiativ från kommissionen år 2007 genom ett meddelande till Europaparlamentet och rådet om ett förbättrat patentsystem i Europa (KOM 2007 165).
Det enhetliga patentskyddet
I december 2009 kom rådet överens om en allmän inriktning vad gäller förslaget till EU-patentförordning (Rådsdok. 16113/09 ADD 1 PI122). Förslaget omfattade dock inte frågan om EU-patentets översättningsarrangemang, eftersom det krävdes en separat förordning i denna del efter Lissabonfördragets ikraftträdande. Lissabonfördraget ger en egen rättslig grund för översättningsfrågan med ett särskilt beslutsförfarande. Kommissionen presenterade ett sådant förslag till förordning under sommaren 2010 (KOM (2010) 350). Trots intensiva förhandlingar stod det under hösten klart att det var omöjligt att nå enighet om detta förslag inom en rimlig tid. Mot denna bakgrund beslutade konkurrenskraftsrådet den 10 mars 2011 att bemyndiga de medlemsstater som vill att inleda ett fördjupat samarbete om ett enhetligt patentskydd. Samtliga medlemsstater utom Spanien och Italien deltar i samarbetet. Beslutet var en milstolpe i förhandlingarna och innebär bl.a. att den tidigare mycket svårlösta frågan om patentets översättningsregim nu i princip är löst. Kommissionen lämnade nu aktuella förslag till genomförande av det fördjupade samarbetet den 13 april.
Förslagen kommer att diskuteras vid konkurrenskraftsrådet i maj för att förbereda en överenskommelse om en allmän inriktning vid ett extrainsatt konkurrenskraftsråd i slutet av juni.
Den tilltänkta patentdomstolen
Förhandlingarna om den tilltänkta patentdomstolen har syftat till att inrätta en internationell specialdomstol med behörighet att avgöra tvister om både EU-patentet och de befintliga europeiska patenten som beviljas av den europeiska patentorganisationen (European Patent Office, EPO) enligt den europeiska patentkonventionen (Convention on the Grant of European Patents, EPC). Avtalet var tänkt att vara öppet även för medlemmar i EPC som inte är EU MS.
I juni 2009 frågade rådet EU-domstolen om den föreslagna patentdomstolens förenlighet med fördragen. EU-domstolens yttrande lämnades den 8 mars 2011 (yttrande 1/09). Enligt yttrandet är förslaget till patentdomstol i sin nuvarande utformning oförenligt med EU-fördragen. Domstolen pekade bl.a. på att den föreslagna patentdomstolen inte befinner sig inom EU:s system för domstolsprövning och att det saknas möjlighet att föra fördragsbrottstalan om den agerar i strid med EU-rätten, samt att en enskild inte kan få skadestånd från en eller flera MS vid en sådan situation.
Det ungerska ordförandeskapet har föreslagit en orienteringsdebatt om patentdomstolen vid konkurrenskraftsrådet i maj. Kommissionen och eller ordförandeskapet förväntas föreslå hur det tidigare förslaget till patentdomstol behöver ändras och kompletteras för att tillgodose de krav EU-domstolen ställde upp i sitt yttrande. Kommissionen har tillkännagett de principer som bör vara vägledande för arbetet med möjliga lösningar för patentdomstolen. Det fortsatta arbetet ska enligt kommissionen bygga vidare på de rådsslutsatser som antogs under det svenska ordförandeskapet och det tidigare utkastet till avtal för patentdomstolen. Endast ändringar som är nödvändiga för att beakta EU-domstolens invändningar ska göras. Kommissionen pekar på två sådana nödvändiga ändringar; i) att enbart EU:s medlemsstater ska kunna delta domstolslösningen, och ii) att det ska finnas tillräckliga garantier för att säkerställa att patentdomstolen respekterar EU-rättens företräde, såsom en möjlighet till fördragsbrottstalan mot MS om den fattar beslut i strid med EU-rätten samt möjligheter till skadestånd för en enskild som drabbas av ett sådant beslut.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Den rättsliga grunden för förordningen om det enhetliga patentskyddet är artikel 118(1) fördraget om den europeiska unionens funktionssätt, FEUF. Förordningen antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet (kvalificerad majoritet, medbeslutande). Den rättsliga grunden för förordningen om det enhetliga patentskyddets översättningsarrangemang är artikel 118(2) FEUF. Förordningen antas genom ett särskilt lagstiftningsförfarande (enhällighet efter hörande).
Den rättsliga grunden för det fördjupade samarbetet är artikel 20 EU-fördraget och artikel 326-334 FEUF. I dessa artiklar uppställs ett antal krav som ett fördjupat samarbete måste uppfylla.
För den tilltänkta patentdomstolen är rättslig grund ännu inte aktuell.
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens förslag till genomförande av det fördjupade samarbetet om det enhetliga patentskyddet och dess översättningsarrangemang och ger sitt generella stöd till dessa. Förslagen uppfyller de krav som kan ställas på kostnadseffektivitet och rättssäkerhet. Det enhetliga patentskyddet behöver också en väl fungerande domstol som har användarnas förtroende. Regeringen verkar därför för att det ska finnas en koppling mellan det enhetliga patentskyddet och den enhetliga patentdomstolen.
Regeringen stöder det fortsatta arbete med att nå en lösning för den föreslagna patentdomstolen som är förenlig med EU-fördragen och kan ställa sig bakom de principer för arbetet som föreslagits av kommissionen. Regeringen avser att återkomma i frågan när ett detaljerat förslag presenteras.
Europaparlamentets inställning
Förslagen har ännu inte behandlats av Europaparlamentet. Tidigare förslag om EU-patentförordning har behandlats av Europaparlamentet i en första läsning. Det nu aktuella förslaget om det enhetliga patentskyddet bygger på detta tidigare förslag.
Det finns ännu inget förslag i domstolsdelen.
Förslaget om genomförande av det fördjupade samarbetet
Förordningen för det enhetliga patentskyddet, KOM(2011) 215
Förslaget bygger på förslaget till EU-patentförordning som omfattades av den allmänna inriktningen från december 2009 och innebär, precis som tidigare, att det enhetliga patentskyddet ska inrymmas i det redan befintliga europeiska patentsystemet. Men förslaget innehåller en del viktiga nyheter jämfört med tidigare. Tanken är inte längre att EU ska ansluta sig till EPC, istället föreslås att befintliga bestämmelser i EPC utnyttjas (avd. IX art.142-149a). Enligt dessa bestämmelser kan EPC:s medlemsstater ingå ett särskilt avtal som innebär att europeiska patent beviljade för dessa länder ska ha en enhetlig karaktär och alltså ge ett enhetligt skydd i de deltagande staterna. Förordningen för det enhetliga patentskyddet föreslås vara ett sådant särskilt avtal mellan de 25 medlemsstaterna i det fördjupade samarbetet.
I ansökningsfasen och vid beviljandet är ansökan respektive patentet ett vanligt europeiskt patent och regleras alltså då helt av EPC. Patenthavaren kommer enligt förslaget att ha en månad på sig efter beviljandet att ansöka vid EPO om enhetlig effekt enligt förordningen (art. 12.1).
De mest väsentliga rättsliga effekterna av det enhetliga patentskyddet regleras i förslaget men förordningen är mindre omfattande än det tidigare förslaget till EU-patentförordning och det förutsätts att man i vissa delar faller tillbaka på EPC och nationell lagstiftning.
Kommissionen föreslås få befogenhet att genom så kallade delegerade akter fatta beslut om årsavgifterna för det enhetliga patentskyddets och hur dessa ska fördelas bland medlemsstaterna (art. 15 och 16). Enligt tidigare förslag skulle dessa beslut fattas av en särskild urvalskommitté i EPO bestående av EU:s medlemsstater. Efter enhällig kritik mot denna ordning från medlemsstaterna har dock det ungerska ordförandeskapet i de kompromissförslag man presenterat föreslagit en återgång till den tidigare ordningen med beslut i en särskild urvalskommitté. Principerna som ska styra besluten om årsavgifterna finns i förordningsförslaget och överensstämmer i de flesta avseenden med de som antogs i form av rådslutsatser under det svenska ordförandeskapet.
Förordningen för det enhetliga patentskyddets översättningsarrangemang, KOM(2011) 216
Det enhetliga patentskyddet är som ovan framgått ett europeiskt patent. Detta innebär att ansökan behandlas och patentet beviljas på något av de tre språk som idag används vid EPO, engelska, franska eller tyska. Efter beviljandet översätts de s.k. patentkraven till de andra två språken. Dessa översättningar saknar rättslig effekt. Detta följer av befintliga bestämmelser i EPC. Förslaget innebär att några ytterligare översättningar inte ska krävas (art. 3) för det fall patenthavaren ansöker om ett enhetligt patentskydd. Det finns dock två undantag. Patentet ska under en övergångsperiod om maximalt tolv år översättas till ytterligare ett språk. Inte heller dessa översättningar ska ha någon rättslig effekt (art. 6). För det fall patentet beviljas på tyska eller franska ska översättning ske till engelska och för det fall patentet beviljas på engelska ska översättning ske till valfritt officiellt EU-språk. Övergångsperioden kan avslutas i förtid om det konstateras att maskinöversättningssystemet vid EPO håller en tillfredställande standard. Vid tvist som berör patentet finns en skyldighet för patenthavaren att på begäran tillhandahålla en översättning av patentet (art. 4). Enligt nuvarande bestämmelser i EPC kan en ansökan om ett europeiskt patent ges in på valfritt språk. En översättning till något av EPO:s tre arbetsspråk måste dock därefter ges in. Av förslaget följer att ersättning upp till ett visst takbelopp kommer att kunna utgå för kostnaden för en sådan översättning från ett officiellt EU-språk (art.5).
Förslaget bygger på kommissionens tidigare förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang samt de kompromisslösningar som föreslogs under det belgiska EU-ordförandeskapet.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Det fördjupade samarbetet om det enhetliga patentskyddet kommer inte att få någon omedelbar effekt på svenska regler. Förordningarna är direkt tillämpliga och det enhetliga patentskyddet kommer att vara en helt självständig rättighet som inte påverkar det svenska nationella patentsystemet. Det kommer dock att krävas vissa följdändringar i patentlagen.
I språklagen (2009:600) finns bestämmelser om språkanvändningen i offentlig verksamhet. Lagens syfte är att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk och i 10 § anges bl.a. att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Det enhetliga patentskyddet har emellertid sin grund i en EU-förordning. Tvister om det enhetliga patentskyddet kommer att hanteras av en ny enhetlig europeisk patentdomstol och inte av nationella domstolar. Det föreligger därför ingen konflikt mellan förslaget och språklagen.
Vad gäller frågan om den tilltänkta patentdomstolen så uppkommer effekter på gällande regler först när domstolslösningen genomförs. I sådant fall kommer de svenska domstolarnas behörighet för europeiska patent att överföras till den europeiska patentdomstolen. En sådan överlåtelse av rättskipningsuppgift till en mellanfolklig domstol aktualiserar en tillämpning av 10 kap. RF. Ett riksdagsbeslut som innebär en sådan överlåtelse ska fattas med tre fjärdedelars majoritet och med hälften av riksdagens ledamöter, eller i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.
Ekonomiska konsekvenser
Det enhetliga patentskyddet ska vara helt avgiftsfinansierat och kommer inte att belasta vare sig medlemsstaternas nationella budgetar eller EU:s budget. Överskottet från årsavgifterna för det enhetliga patentskyddet ska enligt förslaget fördelas mellan EPO och medlemsstaterna med hälften vardera (art. 16 förordningen om det enhetliga patentskyddet). Förslaget följer vad som idag gäller för de befintliga europeiska patenten där hälften av årsavgifterna går till EPO och hälften till medlemsstaterna och är i enlighet med rådslutsatserna från 2009. Enligt den expertutredning som kommissionen inhämtat är det sannolikt att ett enhetligt patentskydd kommer att innebära ökade intäkter för såväl EPO som medlemsstaterna. Detta beror på att patenthavare sannolikt kommer att upprätthålla skyddet under längre tid än vad som sker idag. Antagandet baseras på att de befintliga europeiska patenten idag upprätthålls längst på den största marknaden, dvs. i Tyskland.
Vad gäller den tilltänkta patentdomstolen så kommer diskussionen vid konkurrenskraftsrådet endast avse möjliga lösningar och inte något konkret förslag. Denna diskussion kommer inte i sig att medföra några budgetära konsekvenser. Först när det senare blir fråga om att inrätta en enhetlig europeisk patentdomstol kan detta medföra budgetära konsekvenser. Utgångspunkten är att detta ska finansieras genom omprioriteringar av befintliga medel såväl inom EU-budgeten (om det blir aktuellt) som nationellt. Regeringen verkar generellt sett för en budgetrestriktiv hållning.
Ett förbättrat europeiskt patentsystem i enlighet med förslagen kommer att innebära stora besparingar för europeiska innovatörer. Det kommer vidare att ge en reell tillgång till patentsystemet för aktörer med mindre finansiella resurser och alltså ha stor betydelse för små och medelstora företag. Kommissionen gör i sin konsekvensanalys bedömningen att användarnas kostnader för patentskydd skulle uppgå till bara 20 procent av dagens kostnad vid ett genomförande av förslagen och att den totala besparingen för användarna skulle kunna uppgå till 50 miljoner EUR per år.