KKR, rådsPM om årsbokslut mikroföretag, dp 7
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:2933AE
rådspromemoria | ||
2011-05-20 | ||
Justitiedepartementet |
Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem |
Konkurrenskraftsrådet (KKR) den 30 maj 2011 – Mikroföretag
Dagordningspunkt 7
Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag avseende mikroenheter (*) (Kommissionens förslag till rättslig grund: artikel 50(1) i FEUF)
– Politisk överenskommelse
Dokument: xx
Tidigare dokument: 7229/1/09 DRS 18 COMPET 125 ECOFIN 176 CODEC 298 REV 1
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden den 18 september 2009.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Som rättslig grund åberopas fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 50(1) om det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
Bakgrund och beredningsläge
Förslaget
EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv innehåller en harmoniserad uppsättning regler för den externa finansiella rapporteringen (årsredovisningen) inom EU för bolag med begränsat delägaransvar dvs. i huvudsak aktiebolag och motsvarande andra europeiska associationer.
Inom EU pågår ett arbete med att minska den administrativa bördan för företagen med 25 procent till år 2012. Mot denna bakgrund och till följd av finanskrisen har kommissionen lanserat en ekonomisk återhämtningsplan för Europa som bl.a. syftar till att minska belastningen på mikroföretag genom att kravet på att dessa företag ska upprätta och offentliggöra en årsredovisning upphävs. Förslaget ställer inga krav på nationell lagstiftning.
KOM överlämnade sitt förslag den 26 februari 2009.
Med mikroföretag avses enligt förslaget företag som inte överskrider gränsvärdena i två av följande tre kriterier:
a) total balansräkning på 500 000 euro,
b) nettoomsättning på 1 000 000 euro,
c) genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret på 10 personer.
Parlamentet
Europaparlamentet gav stöd till förslaget när det röstade i plenum den 10 mars 2010 (7424/10 CODEC 196 DRS 7 COMPET 92 ECOFIN 157).
Beredningsläge
Förhandlingarna blockerades i ett tidigt skede. I syfte att undersöka möjligheterna att lösa upp den blockerande minoriteten togs frågan upp vid Konkurrenskraftsrådets möte 24–25 september 2009. Den blockerande minoriteten kvarstod.
KOM har tidigare förutskickat en större översyn av det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Underhand har framkommit att den översynen – beroende av utvecklingen i nu aktuellt ärende – kan komma att innehålla förslag även såvitt gäller mikroföretag.
Nuvarande ordförande har med stöd av ett kompromissförslag inlett förnyade förhandlingar under våren 2011. Förslaget inbegriper i huvudsak följande ändringar i förhållande till KOM förslag.
1. Definitionen av mikroföretag ändras så att gränsvärdena för balansomslutning och nettoomsättning halveras i förhållande till KOM förslag.
2. Direktivets bestämmelser behålls såvida MS inte utnyttjar optioner till undantag för mikroföretag från vissa särskilt angivna bestämmelser i direktivet.
Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Det fjärde bolagsrättsliga direktivet syftar främst till att främja den gränsöverskridande handeln genom ett stärkt borgenärsskyddet i form av jämförbar och likvärdig information i årsredovisningarna.
Det nu aktuella förslaget utgår från att mikroföretag har en mycket liten gränsöverskridande handel. I ändringsdirektivet görs därför endast en begränsad analys av vad förslagets konsekvenser skulle bli för den gränsöverskridande handeln om harmoniseringen inom detta område skulle upphöra för mikroföretagen. Detta gör det svårt att bedöma förslagets eventuella nackdelar.
Sverige anser att det är av synnerlig vikt att redovisningsreglerna för mikroföretag förenklas. Det är också viktigt att medlemsstaterna ges möjlighet att anpassa redovisningsreglerna efter de behov som kan finnas i respektive stat. Det är dock inte givet att en fullständig avreglering är den bästa lösningen. Ett visst mått av harmonisering kan vara till fördel även för små europeiska företag.
2. Remissinstansernas ståndpunkter
KOM ursprungliga förslag har remitterats. Samtliga remissinstanser som svarat är på ett generellt plan positiva till förenklingar för små företag. När det gäller det nu aktuella förslaget är remissutfallet dock blandat.
Några remissinstanser, bl.a. FAR SRS, ifrågasätter slutsatserna i kommissionens konsekvensanalys, t.ex. påståendena att mikroföretag knappt har någon gränsöverskridande verksamhet och att årsredovisningarna för dessa företag inte utgör någon viktig informationskälla för de externa intressenterna. Dessa remissinstanser menar att detta, i vart fall för svenska mikroföretag, inte stämmer och att det finns en risk för att kommissionens förslag kommer att leda till att transparensen och jämförbarheten inom EU minskar med de nackdelar det kan föra med sig i form av sämre konkurrenskraft, minskat förtroende och kreditrisker.
Bl.a. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund anser att förslaget inte kommer att leda till de angivna kostnadsminskningarna eftersom de stora kostnaderna för företagen ligger i det grundläggande bokslutsarbetet och inte i framtagandet av årsredovisningen. Medlemsstaterna kommer även i framtiden att kräva att den löpande bokföringen avslutas och att kostnaden för detta inte påverkas av om det sker enligt nationella regler eller enligt reglerna i det fjärde direktivet.
Företagarna avstyrker förslaget och framhåller att en avreglering inte med nödvändighet är den bästa lösningen för företagen. Vidare påpekar Företagarna att förslaget riskerar att leda till sämre konkurrensläge för mikroföretagen, bl.a. genom sämre tillgång till jämförbar räkenskapsinformation. Företagarna förordar att frågan om att undanta mikroföretag från direktivets tillämpningsområde får avvakta tills den aviserade översynen av det fjärde direktivet har genomförts.
Bolagsverket menar att vikten av att de svenska aktiebolagens redovisningshandlingar offentliggörs ur borgenärssynpunkt inte ska underskattas. Ekobrottsmyndigheten ser en risk för att det kommer att bli svårare att utreda ekonomisk brottslighet om Sverige och andra länder tar bort kravet på att upprätta och offentliggöra en årsredovisning eftersom det då skulle bli betydligt svårare att få information om företagen. Vidare kan förslaget leda till att det införs olika regler i olika länder. Eftersom den ekonomiska brottsligheten ökar och blir alltmer internationell finns en betydande risk för att de utredningssvårigheter som nu föreligger ökar.
2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
I Sverige regleras vilka som är skyldiga att upprätta en årsredovisning i bokföringslagen (1999:1078). De materiella bestämmelserna om årsredovisningens innehåll finns i årsredovisningslagen (1995:1554). Förslaget innebär inte att Sverige måste ändra någon av dessa lagar utan skapar endast en möjlighet att införa särbestämmelser för mikroföretagen, om Sverige så skulle vilja.
3. Ekonomiska konsekvenser
Förslaget förutses inte ha några direkta konsekvenser för vare sig statsbudgeten eller för EU:s budget.
3. Fackuttryck/termer
Med balansomslutning menas summan av tillgångssidan eller skuldsidan i balansräkningen.
Med nettoomsättning menas summan av intäkterna från sålda varor och utförda tjänster med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.