KKR, RådsPM Offentlig upphandling, dp 5
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:2A4E1D
Rådspromemoria | ||
2012-02-07 | ||
Socialdepartementet |
Konkurrenskraftsrådets möte den 20 februari 2012
Dagordningspunkt 5
Rubrik: Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on Public Procurement (Public Procurement Package)
Dokument: 18966/11 MAP 10 MI 686, 6240/12 MAP 9.
Tidigare dokument: Fakta - PM 2011/12:FPM90.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -
Bakgrund
Översynen av upphandlingsdirektiven, dvs. direktiv 2004/17/EG och 2004/18/EG, sker mot bakgrund av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla KOM(2010) 2020, enligt vilken offentlig upphandling spelar en nyckelroll för att uppfylla angivna mål. I Europa 2020-strategin anges särskilt att offentlig upphandling ska användas till att förbättra de grundläggande villkoren för företagens innovationskapacitet, stödja övergången till en resurssnål ekonomi med låga koldioxidutsläpp samt förbättra företagsklimatet, särskilt för innovativa små- och medelstora företag. Europa 2020-strategin betonar också att politiken för offentlig upphandling måste säkerställa att offentliga medel används på effektivast möjliga sätt och att upphandlingsmarknader i EU måste förbli öppna.
Kommissionen behandlade i Grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad (KOM(2011) 15 slutlig) möjligheterna att förenkla och modernisera den offentliga upphandlingen inom EU genom ändringar i upphandlingsdirektiven.
Kommissionen har därefter i meddelande den 13 april 2011 om inremarknadsakten, KOM(2011) 0206, den s.k. inremarknadsakten, pekat ut en modernisering av regelverket för offentlig upphandling som en av tolv nyckelåtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för den inre marknaden.
Kommissionen presenterade sina förslag den 20 december 2011, se fakta-PM 2011/12:FPM90. Vid rådsmötet avser nu ordförandeskapet hålla en riktlinjedebatt som fokuserar på det klassiska upphandlingsdirektivet och inbjuder ministrarna att kommentera följande frågor:
Does the Commission’s proposal provide procuring entities sufficient access to the competitive procedure with negotiation? If not, should access be generalized as much as possible? How do we secure that more flexibility does not lead to unequal treatment?
Is the Commission right in proposing a lighter regime for certain social, cultural, educational and health services? Should other services also benefit from special treatment? Has the Commission struck the right balance between promoting efficiency through competition and delivering on the objective of lighter Public Procurement rules?
Rättslig grund och beslutsförfarande
I förslagen stöder sig kommissionen på artiklarna 53.1, 62 och 114 i EUF-fördraget. Det ordinarie beslutsförfarandet tillämpas, vilket innebär att beslut i ministerrådet (konkurrenskraftsrådet) kräver kvalificerad majoritet och att Europaparlamentet är medbeslutande.
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar möjligheten att diskutera det nya förslaget och anser att de frågor som ordförandeskapet ställt utgör en bra grund för detta. Regeringen välkomnar kommissionens förslag när det gäller att förenkla regelverket och göra det mer flexibelt. En av de allra viktigaste förenklingarna som kan göras, både för de som upphandlar och för företagen, är att tillåta att de upphandlande myndigheterna tillåts förhandla om anbuden. Detta skulle öka möjligheterna till att göra rätt köp, minska byråkratin samt öka konkurrens och innovation. Regeringen anser därför att förhandlat förfarande med föregående annonsering ska – såsom i övriga direktiv på upphandlingsområdet – vara tillgängligt utan de begränsningar i tillämpningsområdet som finns i kommissionens förslag. Det är emellertid också viktigt att likabehandling och icke-diskriminering respekteras och att öppenhet och transparens säkerställs i processen.
Regeringen ser positivt på förslaget till regler om ett enklare förfarande för vissa tjänster inom det sociala området och utbildnings-, hälso- och sjukvårdsområdet. Förslaget i denna del är särskilt viktigt för svensk del då möjligheten för enskilda att påverka de sociala tjänster som de använder har visats framgångsrikt för såväl enskilda som för små och medelstora företag. Sverige bör därför värna lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) och liknande lagar. Regeringen anser dock att tillämpningsområdet bör övervägas ytterligare. Det bör sträckas ut till att i vart fall omfatta sådana varor som kräver särskild utprovning för användarnas behov, såsom hörapparater, proteser och liknande.
Europaparlamentets inställning
Okänd. Europaparlamentet har ännu inte yttrat sig.
Förslaget
Förslagen till direktiv som avses ersätta direktiven 2004/18/EG och 2004/17/EG har två kompletterande mål:
- Att öka effektiviteten i offentliga utgifter för att säkra bästa möjliga upphandlingsresultat när det gäller att få valuta för pengarna. Detta innebär framför allt att förenkla de nuvarande reglerna för offentlig upphandling och göra dem mer flexibla. Rationaliserade och mer effektiva förfaranden är till fördel för alla ekonomiska aktörer och gör det lättare för små och medelstora företag och anbudsgivare från andra länder att delta.
- Att ge upphandlare bättre möjligheter att använda offentlig upphandling till stöd för gemensamma samhälleliga mål, såsom skyddet av miljön, högre resurs- och energieffektivitet, kampen mot klimatförändringar, främjande av innovation, sysselsättning och social integration samt säkerställande av bästa tänkbara villkor för tillhandahållande av sociala tjänster av hög kvalitet.
Förslagen innehåller fem huvudområden; förenkling av och ökad flexibilitet för upphandlingsreglerna, strategisk användning för att möta nya utmaningar, bättre tillgång till marknaden för små-, medelstora och nystartade företag, sunda förfaranden och förvaltning (tillsyn och vägledning). Nyheterna som förslagen innebär är i stort sett desamma för både den s.k. klassiska sektorn och försörjningssektorerna.
Av avsnittet strategisk användning för att möta nya utmaningar framgår följande. Kommissionen har efter en utvärdering funnit att sociala tjänster och utbildningstjänster och tjänster inom hälso- och sjukvården är av ett särskilt slag, att utförandet av dem varierar starkt mellan medlemsstaterna och att de har begränsat gränsöverskridande intresse. Medlemsstaterna bör ha stor frihet att organisera valet av utförare. Förslagen innehåller därför särskilda och enklare regler samt ett högre tröskelvärde för sociala och andra personliga tjänster. Ett nytt upphandlingsförfarande (innovationspartnerskap) introduceras i syfte att främja innovativ upphandling.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
De upphandlingsdirektiv som kommissionens förslag avses att ersätta har genomförts genom lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Utöver dessa berörs även lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) och lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV), som gäller vid införande av s.k. valfrihetssystem inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Valfrihetssystemet har av regeringen bedömts vara en tjänstekoncession, som hittills inte regleras i upphandlingsdirektiven. Preliminärt bedöms förslagen ha tagit hänsyn till den typ av lagstiftning som LOV utgör. Kommissionens förslag till nya direktiv är dock omfattande och genomgripande. Effekterna kan därför ännu inte fullständigt bedömas. Om förslagen leder till nya direktiv, kommer detta dock medföra ändringar av gällande bestämmelser. Sannolikt kommer en helt ny lag eller helt nya lagar att behövas.
Ekonomiska konsekvenser
Det går i dagsläget inte att bedöma de budgetära konsekvenserna av förslagen. Eftersom de viktigaste syftena med förslagen är förenkling och effektivisering, bör förslagen på sikt innebära besparingar både för det offentliga och för näringslivet. Framtagandet av en framtida lagstiftning till följd av förslagen och upphandlingsstödjande åtgärder, för att möjliggöra förslagens genomförande i praktiken kommer också att behöva finansieras.
Övrigt