KKR, RådsPM konkurrensöveträdelser, dp. 5

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C3A7B

DOCX

PM till EUN

2013-11-25

Näringsdepartementet

Marknad och konkurrens

Rådets möte KKR - Konkurrenskraft den 2 december 2013

Dagordningspunkt 5

Rubrik:Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skadeståndstalan vid konkurrensöverträdelser (Första behandlingen) - Allmän inriktning.

Dokument:Lagstiftningsförslag KOM (2013) 404 slutlig

Tidigare dokument: Fakta-PM N-dep 2012/2013:FPM125

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Förslaget har inte behandlats tidigare.

Bakgrund

KOM presenterade sitt förslag den 11 juni 2013. Förslaget innehåller regler som syftar till att säkerställa att den som lidit skada till följd av en konkurrensöverträdelse ska kunna utöva sin rätt att få full ersättning för skadan. Förslaget syftar även till att skapa regler för samspelet mellan konkurrensmyndigheternas tillämpning av konkurrensreglerna, framför allt för att säkra effektiviteten i eftergiftssystemet, och tillämpningen av skadeståndsregler i nationella domstolar. Idag saknas regler för att utöva sin rätt till full ersättning i vissa medlemsstater och för övriga medlemsstater skiljer sig nivån på reglerna åt. Många företag, främst SME:s, och konsumenter som drabbas av skador uppkomna genom konkurrensöverträdelser inom EU får sällan någon kompensation för den skada de lidit.Dessa skillnader kan leda till snedvridning av konkurrensen och ojämlika villkor för företag och konsumenter. Förslaget är ett led
i Lissabonstrategin.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Förslaget baseras på artikel 103 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Artikel 103 syftar till att införa regler som behövs för att tillämpa konkurrensartiklarna, artikel 101 och 102, i fördraget. Artikel 114 syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet är medbeslutande.

Det råder oenighet avseende valet av rättslig grund, då flera MS anser att artikel 103 är en tillräcklig rättslig grund.

Svensk ståndpunkt

Sveriges övergripande position är att, med beaktande av svenska nationella processrättsliga principer och domstolarnas självständighet, ett direktiv kan antas som underlättar för skadelidande att få ersättning för skador orsakade av överträdelser av konkurrensreglerna och som effektiviserar det konkurrensrättsliga regelsystemet.

För Sverige är det av överordnad betydelse att man kan komma överens om ett balanserat förslag. Sverige har dock fortsatt stora problem avseende art. 7, som innehåller regler om bevisförbud, men kan acceptera resterande delar av förslaget. Sverige efterfrågar fortsatt ändringar av
art. 7 och för samtal med ORDF avseende detta. Eftersom det finns argument för båda ståndpunkterna rörande den rättsliga grunden avser regeringen agera så att Sverige inte tar ställning vid en omröstning i denna fråga.

Europaparlamentets inställning

EP har inte avgivit något yttrande.

Förslaget

Förslaget till direktiv innebär att medlemsstaterna ska införa regler som säkerställer att skadelidande till följd av konkurrensöverträdelser kan erhålla full ersättning och att effektiviteten i konkurrenstillsynen, framför allt vad gäller eftergiftssystemet, kan säkerställas. Förslaget innehåller bl.a. regler om utlämnande av bevis och möjligheten att åberopa bevis i en skadeståndsprocess, verkan av nationella beslut i skadeståndsprocesser, preskriptionsfrister, solidariskt ansvar, övervältring av kostnaderna för överprissättning som försvar i en skadeståndsprocess, beräkning av skada och regler om tvistlösning i godo utom rätta.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Av 3 kap. 25 § konkurrenslagen (2008:579) framgår att om ett företag uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete eller missbruk av dominerande ställning i 2 kap. 1 eller 7 § lagen eller i artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget, ska företaget ersätta den skada som därigenom uppkommer. Rätten till ersättning faller bort, om talan inte väcks inom tio år från det att skadan uppkom.

Ett mål om skadestånd handläggs i allmän domstol enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om dispositiva tvistemål. I rättegångsbalken finns bestämmelser om edition och regler om fri bevisföring och fri bevisvärdering. Förslaget innebär att preskriptionsreglerna i konkurrenslagen kan behöva ses över. Likaså kan förslaget få effekter för nyss nämnda bestämmelser i rättegångsbalken. Förslaget innebär vidare en inskränkning av principen om den fria bevisföringen, som fåroförutsägbara konsekvenser.

Ekonomiska konsekvenser

Förslaget kommer att medföra förändring av svensk lagstiftning och därmed vissa kostnader i samband med detta. Med hänsyn till att det redan i dag finns lagstiftning som gör det möjligt att i Sverige föra talan om ersättning för de som lidit skada till följd av konkurrensöverträdelser, torde antalet skadeståndsprocesser inte komma att öka i någon avsevärd utsträckning till följd av förslaget.

Eventuella effekter bör, enligt vad regeringen nu kan överblicka, kunna rymmas inom befintlig ekonomisk ram. Kommissionen gör bedömningen att förslaget inte har några budgetära konsekvenser för EU-budgeten.

Övrigt

En utestående frågaför Sveriges del är fortfarande om Sveriges förslag till ny text av artikel 7, som enligt nuvarande lydelse inskränker principen om fri bevisföring, kan vinnas stöd för.