KKR, RådsPM Kollektiv prövning, dp 12 h
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:2552B7
Rådspromemoria | ||
2011-02-24 | ||
Justitiedepartementet |
Enheten för processrätt och domstolsfrågor |
Jens Wieslander |
Kansliråd |
Rådets möte – Konkurrenskraftsrådet den 10 mars 2011
Dagordningspunkt nr 12 (g)
Rubrik: Offentligt samråd: Mot ett samlat europeiskt angreppssätt i fråga om kollektiv prövning – information från kommissionen
Dokument: Commision Staff Working Document Public Consultation: Towards a Coherent European Approach to Colletive Redress SEC(2011)173 final
Tidigare dokument:
- Towards a Coherent European Approach to Collective Redress: Next Steps, Joint information note by Vice-President Viviane Reding, Vice-President Joaquín Almunia and Commissioner John Dalli, SEC (2010) 1192, OJ 1932, 5.10.2010,
- Green Paper on Consumer Collective Redress, COM(2008) 794 final, 27.11.2008, Fakta-PM Ju-dep 2008/09:FPM58 Grönbok om kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Frågan om kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter var uppe på EU-nämndens dagordning inför möten i Konkurrenskraftsrådet den 22–23 november 2007, den 1–2 december 2008 och den 10 december 2010.
Bakgrund
I sin strategi för konsumentpolitiken 2007–2013 meddelade EU-kommissionen att den kommer att överväga insatser när det gäller kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter. Den 27 november 2008 presenterade kommissionen en grönbok i frågan. Grönboken innehåller förslag till handlingsalternativ för EU, över vilka medlemsstaterna gavs tillfälle att yttra sig. Efter genomförd remissrunda höll kommissionen den 29 maj 2009 en hearing med deltagare från medlemsstaterna, näringslivet och konsumentorganisationerna. Utgångspunkt för diskussionerna var ett dokument framtaget av kommissionens generaldirektorat för hälsa och konsumentskydd där olika alternativ på framtida åtgärder presenterades. Åtgärderna var varianter på dem som tidigare presenterats i grönboken. Sverige har noga följt och analyserat de förslag som kommissionen lämnade i grönboken. I sitt svar till kommissionen den 2 mars 2009 över förslagen i grönboken påpekade Justitiedepartementet att system för kollektiv prövning behöver övervägas och prövas noggrant för att säkerställa att det finns en balans mellan kärandegruppernas och svarandenas intressen.
Kollektiv prövning har aktualiserats också i samband med frågan om skadestånd på grund av brott mot EU:s konkurrensregler. I december 2005 presenterade KOM en grönbok rörande skadeståndstalan vid överträdelser av konkurrensreglerna. Regeringen tog fram en faktapromemoria (2007/08:FPM) över den vitbok om skadeståndstalan vid brott mot EU:s antitrustregler som sedan presenterades den 3 april 2008. Den preliminära svenska ståndpunkten i faktapromemorian var att en effektivare konkurrensrätt enligt regeringens mening är eftersträvansvärd och att regeringen därför har en positiv inställning till förslag som kan leda till detta.
Den 5 oktober 2010 aviserade kommissionärerna med ansvar för rättsliga frågor, konkurrens respektive konsumentpolitik (Reding, Almunia och Dalli) i en gemensam informationspromemoria att kommissionen avsåg att inleda ett nytt brett offentligt samråd om kollektiva prövningsmöjligheter. Samrådsdokumentet presenterades den 4 februari 2011 och riktar sig till medlemsstater och berörda intressenter. Den innehåller inte några förslag men ett antal frågor som bl.a. syftar till att utröna om det finns ett mervärde av EU-åtgärder på området för kollektiv prövning, och om det i så fall finns allmänna principer som sådana åtgärder bör vila på. Samrådet pågår till den 30 april 2011.
Vid mötet i Konkurrenskraftsrådet den 10 mars 2010 väntas kommissionen informera om det pågående samrådet.
Rättslig grund och beslutsförfarande
-
Svensk ståndpunkt
Sverige ser det som fortsatt angeläget att följa den diskussion om kollektiva prövningsmöjligheter som förs på europeisk nivå och delta i samrådet. Det är viktigt att se till att eventuella framtida rättsakter utgår från den europeiska rättstraditionen och att det finns en balans mellan kärandegruppernas och svarandenas intressen.
För att få ett bra underlag till en svensk ståndpunkt har samrådsdokumentet snabbremitterats till berörda svenska intressenter.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentets inställning är inte känd.
Samrådsdokumentet
Samrådsdokumentet innehåller bl.a. följande:
I arbetspappret anges inledningsvis att genomslaget av den materiella EU-rätten är en tydlig målsättning och att det kan ifrågasättas om existerande metoder för att erhålla verkställbara exekutionstitlar är tillräckliga. Kommissionen drar slutsatsen att kollektiv prövning, som ett verktyg både för konsumenter och för små och medelstora företag, kan övervägas för att komma till rätta med problemet. Kommissionen konstaterar vidare att det inom EU finns ett antal existerande nationella modeller för kollektiv prövning men att dessa skiljer sig åt i stor utsträckning. Dessa olikheter, i kombination med att det saknas en sammanhållen strategi för kollektiv prövning på EU-nivå, kan underminera EU-rättens genomslag och leda till orättvisor mellan medborgare i olika medlemsstater.
Mot denna bakgrund anser kommissionen att eventuella EU-åtgärder bör vägledas av gemensamma principer för kollektiv prövning. Syftet med det pågående samrådet är därför att identifiera sådana gemensamma principer och undersöka hur de kan passas in i de 27 medlemsstaternas nationella system.
Samrådsdokumentet innehåller inga förslag. Det består av 34 frågor fördelade på följande huvudområden:
Vilket mervärde har kollektiv prövning för EU-rättens genomslag?
Bör åtgärder på EU-nivå vägledas av gemensamma principer?
Vilka inslag bör finnas med för att säkerställa ett effektivt förfarande?
Hur bör gruppföreträdarens roll utformas?
Hur bör alternativ tvistlösning uppmuntras och hur bör förhållandet till sådan tvistlösning se ut?
Hur bör missbruk och ogrundade processer motverkas?
Vilka mekanismer för finansiering bör finnas?
Hur bör verkställighetsfrågorna lösas?
Bör åtgärder för kollektiv prövning omfatta rättsområden utöver konsument- och konkurrensområdena?
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Sedan den 1 januari 2003 finns en svensk lagstiftning om s.k. grupptalan. Grupptalan innebär att någon utan rättegångsfullmakt för talan för medlemmarna i en grupp. Gruppmedlemmarna är inte parter i rättegången och behöver inte medverka aktivt. En dom i processen gäller dock både för och mot alla som ingår i gruppen.
Ett av syftena bakom grupptalan är att enskilda skall ha en reell tillgång till rättsväsendet, även i fråga om anspråk som avser mindre värden. För konsumenters del kan grupptalan enligt de svenska reglerna väckas dels av en enskild företrädare för en grupp, dels av Konsumentombudsmannen. En grupptalan omfattar bara de gruppmedlemmar som har anmält att de vill omfattas av talan.
En utvärdering av den svenska lagen om grupprättegång genomfördes av en särskild utredare under 2007–2008. Utredaren drog bl.a. slutsatsen att de farhågor som framfördes i samband med lagens tillkomst – t.ex. i fråga om villkoren för företagen och påverkan på investeringsviljan – inte har besannats. Utredaren lämnade därutöver förslag till ändringar av mindre omfattning. Utvärderingen remitterades under oktober 2008. Remissutfallet var blandat. Utredarens förslag har inte genomförts.
Ett eventuellt kommissionsinitiativ till en europeisk ordning för kollektiva prövningsmöjligheter kan förväntas påverka den svenska lagen om grupprättegång. Eftersom innehållet i ett sådant initiativ inte är känt, är det svårt att nu bedöma några närmare konsekvenser.
Ekonomiska konsekvenser
De ekonomiska konsekvenserna av ett eventuellt förslag kan ännu inte bedömas. Utgångspunkten är dock att ev. ekonomiska konsekvenser, såväl nationellt som på EU-budgeten, ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Övrigt
-