KKR, RådsPM Inre marknadsakt (dp 7)
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:2450CD
Rådspromemoria | ||
2010-11-26 | ||
Utrikesdepartementet |
Enheten för främjande och EU:s inre marknad (UD-FIM) |
Konkurrenskraftsrådet (KKR) den 10 december
Dagordningspunkt 9.
Rubrik: På väg mot en inre marknadsakt för en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi
- Diskussion
- Antagande av rådsslutsatser
Dokument: dok. 13977/10 COMPET 252 MI 325 SOC 572 ENT 119 CONSOM 79 POLGEN 136 FIN 408
Tidigare dokument: -
Frågan har tidigare behandlats i EUN den 8 oktober.
Bakgrund
På initiativ av kommissionens ordförande Barroso gavs professor Mario Monti (tidigare inre marknadskommissionär) i uppdrag att presentera en rapport med idéer för att fördjupa och förbättra EU:s inre marknad. Han presenterade i maj en rapport benämnd En ny strategi för den inre marknaden, i vilken han föreslog en paketlösning av åtgärder för att kunna vinna acceptans bland såväl marknadsliberala som mer socialt inriktade medlemsländer.
På basis av bl.a. denna rapport presenterade kommissionen den 27 oktober ett förslag, i form av ett meddelande (13977/10) : ”På väg mot en inre marknadsakt – att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi” (Towards a Single Market Act). Förslaget består av 50 åtgärder som syftar till en stark hållbar tillväxt, ökad tillit bland konsumenter och medborgare samt partnerskap, dialog och utvärdering för att förbättra den inre marknadens funktionssätt.
Den inre marknadsakten utgör en oundgänglig del av Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ om en smart och hållbar tillväxt för alla.
Vid Konkurrenskraftsrådets möte förutses en diskussion och antagande av rådsslutsatser, som alltjämt förhandlas.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte aktuellt; frågan utgör endast en informationspunkt.
Svensk ståndpunkt
Regeringen fäster stor vikt vid en väl fungerande inre marknad, baserad på fri rörlighet och öppenhet. Den inre marknaden har spelat en betydande roll för att främja tillväxt och sysselsättning, men den behöver anpassas i takt med att omvärlden förändras. Regeringen välkomnar därför att kommissionen presenterat ett förslag till en inre marknadsakt, för att effektivisera och modernisera EU:s inre marknad.
Förslaget utgör en mycket viktig komponent för att uppnå målsättningarna i Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ. Det är därför av stor vikt att ett brett spektrum av åtgärder omfattas av förslaget i syfte att stärka Europas konkurrenskraft. Ökad tillväxt och sysselsättning stärker därigenom även tilltron till den inre marknaden bland medborgarna.
För regeringen är det också mycket viktigt att åtgärderna går hand i hand med en fortsatt öppenhet gentemot tredje land och att protektionistiska tendenser motarbetas. Det är också angeläget att förnyelsen av den inre marknaden integreras med EU:s övergripande mål om en hållbar tillväxt och behovet av ett sammanhängande och effektivt europeiskt transportsystem.
Regeringen ser positivt på att flera av de prioriteringar som drivits från svensk sida omfattas av kommissionens meddelande. Till dessa hör bl.a. en hållbar tillväxt, utvecklingen av en digital inre marknad, ett gemensamt europeiskt patentsystem, ett sammanhängande och effektivt transportsystem, regelförenkling (bl.a. offentlig upphandling), tjänstesektorns viktiga roll, ett starkt konsumentfokus samt standardiseringen, som utgör ett effektivt instrument för ekonomisk utveckling och spridning av innovation.
För att garantera EU-medborgarnas och företagens förtroende för EU och den inre marknaden är det grundläggande att gemensamt beslutade unionsakter och åtgärder får genomslag och tillämpas nationellt. Regeringen ställer sig därför positiv till kommissionens ambitioner om förbättrad utvärdering och uppföljning av genomförandet av EU-lagstiftningen i medlemsländerna. Konkurrenskraftsrådet ges ett särskilt samordnande ansvar för att garantera en övergripande samstämmighet i frågor som relaterar till den inre marknaden och uppföljningen av inre marknadsakten samt att söka samråd med relevanta rådsformationer.
Regeringen ser positivt på att kommissionen inbjuder till ett offentligt samråd om den inre marknadsakten i samtliga medlemsländer och välkomnar ett brett deltagande av näringslivet, arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Ett parallellt samråd, i form av en remiss, genomförs samtidigt i Sverige för att inhämta synpunkter som underlag för en slutlig svensk position.
Regeringen strävar efter att de svenska ståndpunkterna ska få tydligt genomslag i de rådsslutsatser som alltjämt förhandlas.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet (EP) ställde sig den 10 maj 2010 med bred majoritet bakom resolutionen ”Delivering a Single Market for Consumers and Citizens” om att åtgärder bör vidtas för att stärka och effektivisera den inre marknaden.
Förslaget
Kommissionens förslag På väg mot en inre marknadsakt baseras i huvudsak på tre områden:
Det första området är inriktat på tillväxt med syfte att främja en stark och uthållig tillväxt i näringslivet. Det ska uppnås genom bl.a. åtgärder som syftar till att främja och skydda innovation och nyskapande, utveckla en digital inre marknad, effektivisera reglerna för offentlig upphandling, förbättra affärsmöjligheterna för små och medelstora företag, öka det rättsliga och skattemässiga samarbetet och värna Europas globala konkurrenskraft.
Det andra området fokuserar på medborgarnas förtroende, där syftet är att återupprätta tilliten till den inre marknaden bland Europas medborgare och konsumenter. De specifika förslagen handlar bl.a. om att säkra kvaliteten för allmännyttiga tjänster, satsningar på central infrastruktur, garantera rätten för arbetstagare att vidta kollektiva åtgärder, underlätta den fria rörligheten för personer samt förstärka skyddet och underlätta för konsumenter vid gränsöverskridande handel.
Den tredje området innehåller åtgärder avseende dialog, partnerskap och utvärdering för en god styrning av den inre marknaden. Bland åtgärderna finns förslag för att intensifiera utvärderingen av regelverket, utvidgat samarbete mellan EU:s förvaltningar, utveckling av alternativa tvistlösningssystem (bl.a. Solvit), mer formaliserat samarbete med civilsamhället vid lagstiftningsarbete och krav om snabbare genomförande av EU-lagstiftning i medlemsländerna.
Förslaget till rådsslutsatser förhandlas alltjämt.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Först när förslagets slutliga innehåll, i form av specifika åtgärder kommer att antas, efter det offentliga samrådet 2011 är det möjligt att i detalj redogöra för förslagets slutliga effekter.
Ekonomiska konsekvenser
Den allt friare rörligheten för varor, tjänster personer, och kapital har varit grundläggande för Europas ekonomiska och sociala utveckling under de senaste 20 åren. Om den inre marknadens potential utnyttjades i större omfattning än i dag skulle det kunna innebära betydande besparingar för individer och företag och en långsiktigt hållbar tillväxt.
En bedömning av förslagets effekter på EU-budgeten och statsbudgeten kan göras först när de slutliga åtgärderna presenteras under våren 2011.
Övrigt