KKR, RådsPM Innovation post Lissabon,, dp 3
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235026
PM Till riksdagen
2009-11-23
Utbildningsdepartementet
Forskningspolitiska enheten
Olof Sandberg
dp3. Guidance on future priorities for European research and research based innovation in post-2010 Lisbon strategy
Dokumentbeteckning
15873/09 RECH 408 COMPET 476
15875/09 RECH 410 COMPET 478
I Förslaget
1. Innehåll
Rådslutsatserna tar sin utgångspunkt i slutsatserna från den stora ordförandeskapskonferensen i Lund, Lund declaration, och konsekvenserna av den globala utvecklingen för Europa. Inledningsvis lyfts behovet av att öka satsningen på forskning och forskningsbaserad innovation genom att ambitiösa mål och indikatorer ska identifieras i post-2010 Lisbon strategy. I enlighet med Lund declaration bör den europeiska forskningen framöver mer tydligt inriktas mot de framtida samhällsutmaningarna, s.k. Grand Challenges. Dessa ska identifieras i en öppen process där alla intressenter deltar. För att kunna möta de framtida samhällsutmaningarna krävs bl a satsningar på grundforskning och industrirelevant forskning, möjliggörande tekniker (t ex IT), forskningsutförare liksom forskningsinfrastruktur i världsklass.
Detta kräver också ett nära samarbete i den s.k. kunskapstriangeln, dvs samverkan högre utbildning, forskning och innovation. Bl a bör den kommande Innovation Plan ge stöd för den framtida inriktningen av forskningsprogrammen.
Under 2010 ska enligt rådslutsatserna öppna processer inledas för att identifiera Grand Challenges och tillhörande framtida områden för forskning och forskningsbaserad innovation. CREST (rådgivande grupp för EU-forskning) ges en väsentlig roll i denna process som ska baseras på framsynsprocesser och utvecklad konsultation mellan kommissionen, medlemsstaterna och intressenter (se även pm Dp 4 om ERA governance). En ökad samverkan mellan de olika gemenskapsprogrammen, utöver ramprogrammet för forskning också ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation liksom programmet för livslångt lärande, är också nödvändig.
Slutsatserna tar också upp frågan om förenkling av deltagande i ramprogrammet, bl.a. en avvägning mellan finansiell kontroll och administrativ börda. En sådan bör beaktas när de finansiella reglerna (Financial regulation) för EU ses över.
Under dagordningspunkten vill ordförandeskapet ha en politisk debatt om betydelsen av innehållet i slutsatserna. Diskussionen kommer att kretsa kring tre huvudfrågor:
Den första frågan handlar om mål för satsningen på kunskapsuppbyggnad i ”post-2010 Lisbon” strategin.
Den andra frågan handlar om åtgärder för att stärka samverkan mellan forskning och forskningsbaserad innovation.
Den tredje frågan handlar om hur medlemsstaterna kan underlätta för kommissionen vid tillämpningen av reglerna vid genomförandet av ramprogrammet. En anledning till krånglet kan ligga i kommissionens tillämpning av reglerna vilka styrs av krav från parlament och medlemsstater.
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
EU:s ramprogram för forskning kommer även framgent att vara det viktigaste forskningssamarbetet på EU-nivå och för utformningen av det Europeiska forskningsområdet, ERA.
Ramprogrammet har haft en liknande struktur sedan ramprogram 5, och är i sin uppbyggnad inom det område som avser forskningssamarbeten, i huvudsak tematisk (t.ex. biotek, IT, nano-teknik). Ett bekymmer har också varit att det vid framtagningen av ramprogrammet inte förekommit någon öppen diskussion mellan medlemsstaterna och andra intressenter och kommissionen. Med en förlängd ramprogramsperiod som gäller denna gång, 7 år i st f 4 år, har det blivit möjligt att föra en sådan diskussion inför ramprogram 8.
Det svenska ordförandeskapet har därför tagit initiativet till att redan under det svenska ordförandeskapet inleda diskussionen om nästa ramprogram som en del i diskussionen om de prioriteringar som bör gälla för framtida forskning inom EU. Vid ordförandeskapskonferensen i Lund lades ett dokument fram, Lund declaration, som ger en grund för de rådslutsatser som nu diskuteras i rådet och innebär att forskning på EU-nivå, såväl inom ramprogrammet som andra gemensamma satsningar, ska inriktas mot de stora samhällsutmaningarna för att på så sätt öka relevansen och forskningens betydelse för Europas innevånare.
För att möta de stora samhällsutmaningarna driver ordförandeskapet linjen att det angeläget att tillräckliga resurser läggs på forskning inom EU och att en större del av EUs budget satsas på forskning.
En stärkt samverkan i kunskapstriangeln, samverkan högre utbildning, forskning och innovation, är likaså en prioritet för ordförandeskapet.
Ordförandeskapet har, bl.a. till följd av initiativ från Europaparlamentet tagit upp frågan regelförenkling för forskare som en angelägen fråga.
2009-11-23
Utbildningsdepartementet
Forskningspolitiska enheten
Olof Sandberg
dp3. Guidance on future priorities for European research and research based innovation in post-2010 Lisbon strategy
Dokumentbeteckning
15873/09 RECH 408 COMPET 476
15875/09 RECH 410 COMPET 478
I Förslaget
1. Innehåll
Rådslutsatserna tar sin utgångspunkt i slutsatserna från den stora ordförandeskapskonferensen i Lund, Lund declaration, och konsekvenserna av den globala utvecklingen för Europa. Inledningsvis lyfts behovet av att öka satsningen på forskning och forskningsbaserad innovation genom att ambitiösa mål och indikatorer ska identifieras i post-2010 Lisbon strategy. I enlighet med Lund declaration bör den europeiska forskningen framöver mer tydligt inriktas mot de framtida samhällsutmaningarna, s.k. Grand Challenges. Dessa ska identifieras i en öppen process där alla intressenter deltar. För att kunna möta de framtida samhällsutmaningarna krävs bl a satsningar på grundforskning och industrirelevant forskning, möjliggörande tekniker (t ex IT), forskningsutförare liksom forskningsinfrastruktur i världsklass.
Detta kräver också ett nära samarbete i den s.k. kunskapstriangeln, dvs samverkan högre utbildning, forskning och innovation. Bl a bör den kommande Innovation Plan ge stöd för den framtida inriktningen av forskningsprogrammen.
Under 2010 ska enligt rådslutsatserna öppna processer inledas för att identifiera Grand Challenges och tillhörande framtida områden för forskning och forskningsbaserad innovation. CREST (rådgivande grupp för EU-forskning) ges en väsentlig roll i denna process som ska baseras på framsynsprocesser och utvecklad konsultation mellan kommissionen, medlemsstaterna och intressenter (se även pm Dp 4 om ERA governance). En ökad samverkan mellan de olika gemenskapsprogrammen, utöver ramprogrammet för forskning också ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation liksom programmet för livslångt lärande, är också nödvändig.
Slutsatserna tar också upp frågan om förenkling av deltagande i ramprogrammet, bl.a. en avvägning mellan finansiell kontroll och administrativ börda. En sådan bör beaktas när de finansiella reglerna (Financial regulation) för EU ses över.
Under dagordningspunkten vill ordförandeskapet ha en politisk debatt om betydelsen av innehållet i slutsatserna. Diskussionen kommer att kretsa kring tre huvudfrågor:
Den första frågan handlar om mål för satsningen på kunskapsuppbyggnad i ”post-2010 Lisbon” strategin.
Den andra frågan handlar om åtgärder för att stärka samverkan mellan forskning och forskningsbaserad innovation.
Den tredje frågan handlar om hur medlemsstaterna kan underlätta för kommissionen vid tillämpningen av reglerna vid genomförandet av ramprogrammet. En anledning till krånglet kan ligga i kommissionens tillämpning av reglerna vilka styrs av krav från parlament och medlemsstater.
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
EU:s ramprogram för forskning kommer även framgent att vara det viktigaste forskningssamarbetet på EU-nivå och för utformningen av det Europeiska forskningsområdet, ERA.
Ramprogrammet har haft en liknande struktur sedan ramprogram 5, och är i sin uppbyggnad inom det område som avser forskningssamarbeten, i huvudsak tematisk (t.ex. biotek, IT, nano-teknik). Ett bekymmer har också varit att det vid framtagningen av ramprogrammet inte förekommit någon öppen diskussion mellan medlemsstaterna och andra intressenter och kommissionen. Med en förlängd ramprogramsperiod som gäller denna gång, 7 år i st f 4 år, har det blivit möjligt att föra en sådan diskussion inför ramprogram 8.
Det svenska ordförandeskapet har därför tagit initiativet till att redan under det svenska ordförandeskapet inleda diskussionen om nästa ramprogram som en del i diskussionen om de prioriteringar som bör gälla för framtida forskning inom EU. Vid ordförandeskapskonferensen i Lund lades ett dokument fram, Lund declaration, som ger en grund för de rådslutsatser som nu diskuteras i rådet och innebär att forskning på EU-nivå, såväl inom ramprogrammet som andra gemensamma satsningar, ska inriktas mot de stora samhällsutmaningarna för att på så sätt öka relevansen och forskningens betydelse för Europas innevånare.
För att möta de stora samhällsutmaningarna driver ordförandeskapet linjen att det angeläget att tillräckliga resurser läggs på forskning inom EU och att en större del av EUs budget satsas på forskning.
En stärkt samverkan i kunskapstriangeln, samverkan högre utbildning, forskning och innovation, är likaså en prioritet för ordförandeskapet.
Ordförandeskapet har, bl.a. till följd av initiativ från Europaparlamentet tagit upp frågan regelförenkling för forskare som en angelägen fråga.