KKR, RådsPM Innovation i offentlig sektor, dp. 13
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C3A8D
Rådspromemoria - UTKAST | ||
2013-11-21 | ||
Näringsdepartementet |
Forskning, innovation och näringsutveckling |
Rådets möte (KKR) den 3 december 2013
Dagordningspunkt:13
Rubrik:Innovation i offentlig sektor: Uppföljning av Europeiska rådet i oktober 2013
Dokument:-
Tidigare behandling i utskottet:-
Tidigare behandling i EUN:-
Bakgrund
Europeiska rådet poängterar i slutsatserna från mötet den 24-25 oktober 2013 att Europa behöver en mer samordnad användning av verktyg såsom bidrag, förkommersiell offentlig upphandling och riskkapital och en integrerad strategi som omfattar allt ifrån forskning och innovation till utsläppande på marknaden. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt den roll som den offentliga sektorn spelar när det gäller att möjliggöra systemiska innovationer, särskilt inom sektorerna för ren teknik och bioteknik. De kommande programmen Horisont 2020 och Cosme ger från 2014 nya instrument för att främja bland annat innovation, men Europeiska rådet pekar även på behovet av insatser på nationell nivå.
KOM har haft en expertgrupp som studerat området sedan januari 2013 och som tagit fram ett utkast till slutrapport, som ligger till grund för forskningsministrarnas debatt den 3 december. ORDF har inför debatten tagit fram tre frågor:
Hur kan innovation användas för att modernisera offentlig verksamhet?
Vilka av expertgruppens rekommendationer kommer prioriteras av ert ministerium?
Vilken roll bör EU spela med hänsyn till rapportens rekommendationer och inom vilka områden bör medlemsstaterna ta initiativet?
Rättslig grund och beslutsförfarande
Ej beslutspunkt, endast debatt.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar debatten och ser det som viktigt att den offentliga sektorn bidrar till att stärka innovationskraften.
Den nationella innovationsstrategin pekar på tre huvudsakliga sätt som offentlig sektor bidrar till innovation:
genom att arbeta systematiskt med innovation för att öka sin egen effektivitet och kvalitet,
genom att utveckla effektiva innovationsstödjande verksamheter med kundnytta i fokus, och
genom att medverka till att innovativa lösningar utvecklas för att möta samhällsutmaningar
Ordförandeskapets diskussionsunderlag handlar framförallt om den första punkten, att främja en innovativ offentlig förvaltning. Sverige arbetar aktivt med den frågan och har innovation som en del av det förvaltningspolitiska målet. I somras lämnade Innovationspolitiska rådet sitt slutbetänkande ”Att tänka nytt för att göra nytta” på området.
Att utveckla innovationskraften inom den offentliga verksamheten handlar mycket om att sätta upp relevanta styrningsmodeller, sprida erfarenheter, tänka långsiktigt och se helheten utifrån kundens perspektiv. I det perspektivet är det viktigt att organisationer tar sitt eget ansvar och hittar de möjligheter som finns för att utveckla den egna innovationskraften. Utan ett ledarskap som prioriterar förnyelse för att nå ökad effektivitet är det svårt att nå framgång på området.
Om ledarskapet har en inställning som främjar innovation i organisationen, då kan interna och externa erfarenhetsutbyten, goda exempel, ny teknologi, med mera, vara effektiva instrument för att öka förnyelsetakten. Sverige har goda erfarenheter av att arbeta med olika former av e-förvaltning för att med effektivisera processer och öka kundnöjdheten, exempelvis elektronisk deklaration.
Därmed är det viktigt att såväl EU som medlemsstater fokuserar på att utveckla det egna innovationsarbetet. Att föregå med gott exempel och visa på hur innovation ökar kvalitet och produktivitet i den egna verksamheten är det mest effektiva sättet att komma framåt.
Det är också angeläget att inte glömma att den offentliga sektorn kan främja förnyelse i samhället genom att efterfråga innovation, exempelvis genom att möta de samhällsutmaningar som finns och göra dem till möjligheter. Regeringen välkomnar därför de nya innovationsfrämjande instrument som Horisont 2020 anger, exempelvis innovationstävlingar.
Europaparlamentets inställning
Ejaktuellt.
Förslaget
Ej aktuellt.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Ej aktuellt.
Ekonomiska konsekvenser
Ej aktuellt.
Övrigt