KKR, RådsPM - Horisont 2020 - Särskilda programmet, dp. 14a
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B6412
| ||
Rådspromemoria | ||
2012-11-28 | ||
Utbildningsdepartementet |
Forskningspolitiska enheten |
Rådets möte (KKR) den 11 december 2012
Dagordningspunkt: 14 a)
Rubrik: Förslag till rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
Dokument: 16838/12
Tidigare dokument: |
KOM(2011) 811, Förslag till rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 - ramprogrammet för forskning och innovation (2014-2020) |
Fakta-PM 2011/12:FPM69
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 25 maj 2012
Tidigare behandlad vid överläggning med utskottet: 22 maj 2012
Bakgrund
Europeiska rådet ställde sig vid sitt möte den 4 februari 2011 bakom tanken med ett gemensamt strategiskt ramverk för unionens finansiering av forskning och innovation.
Den 9 februari 2011 publicerade kommissionen sin grönbok ”Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation” (KOM(2011) 48).
Den 30 november 2011 presenterades kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation, benämnt Horisont 2020, för perioden 2014-2020.
Vid KKR den 31 maj presenterade det danska ordförandeskapet en framstegsrapport om förhandlingarna om det särskilda programmet inom Horisont 2020.
Förhandlingarna om det särskilda programmet har fortsatt och intensifierats under Cyperns ordförandeskap med sikte på beslut vid KKR den 11 december 2012.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 182-188: Ett flerårigt ramprogram som anger alla unionens verksamheter ska antas av Europaparlamentet och rådet.
Det särskilda programmet antas av rådet efter att ha hört Europaparlamentet samt Ekonomiska och sociala kommittén.
Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att förslaget till särskilt program kan stödjas.
Generellt överensstämmer förslaget till rådets ställningstagande väl med det förslag som kommissionen lagt, vilket regeringen välkomnar. Förslaget innehåller väl avvägda satsningar på såväl grundforskning som forskning och innovation av betydelse för näringsliv och samhälle.
Regeringen har under förhandlingarna framhållit vikten av att medlemsstaterna fortsatt ska ha en rådgivande roll för den verksamhet som bedrivs inom ramen för det Europeiska forskningsrådet. Kommissionens förslag var att ta bort denna rådgivande funktion, vilket regeringen och ett stort antal andra medlemsstater motsatt sig.
Vidare har regeringen framhållit vikten av medlemsstaternas inflytande över de prioriteringar som kommer att göras i de arbetsprogram som implementerar Horisont 2020. Detta är framförallt viktigt inom delen samhällsutmaningar.
När det gäller delen samhällsutmaningar har regeringen generellt sett varit positiv till kommissionens förslag. Liksom i förhandlingarna om det övergripande ramprogrammet har regeringen verkat för att stärka forskningen om skogsbruk. Även vikten av miljöforskning, vilket ska vara ett horisontellt tema i alla samhällsutmaningar, har framhållits.
Inom samhällsutmaningen Hälsa har regeringen framhållit betydelsen av forskning om hur befolkningens hälsa kan förbättras, aktivt åldrande och ökat arbetskraftsdeltagande.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet väntas ta ställning i januari 2013.
Förslaget
De delar som finns i ramprogrammet konkretiseras i det särskilda programmet. Förslaget till särskilt program är därför en utveckling av rådets ställningstagande från maj 2012 om ramprogrammet för Horisont 2020. De förändringar som rådet då enades om i förhållande till kommissionens förslag har förts in även i det särskilda programmet.
Förslaget till beslut innehåller i detta skede inte något ställningstagande till budgetfördelning inom Horisont 2020.
Förslaget till särskilt program består av tre delar: Spetskompetens, Industriellt ledarskap och Samhällsutmaningar.
Inom delen Spetskompetens föreslås finansiering av Europeiska forskningsrådet, framtida och ny teknik (FET), mobilitet (Marie Curie) och forskningsinfrastruktur.
Delen Industriellt ledarskap rymmer satsningar inom möjliggörande teknik och industriteknik, tillgång till riskfinansiering samt innovation i små och medelstora företag.
Samhällsutmaningar är finansiering av forskning och innovation inom utvalda områden med koppling till prioriteringar som anges i Europa 2020-strategin. Insatserna föreslås ta sin utgångspunkt i utmaningar utan att i förväg bestämma det exakta valet av teknik eller lösningar som bör utvecklas.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget har inga effekter på gällande svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
Beslutet om budgeten för Horisont 2020 fattas av Europeiska rådet och Europaparlamentet. Det särskilda programmet inom Horisont 2020 rymmer inga ekonomiska konsekvenser utöver detta.
Av kommissionens konsekvensanalys framgår att förslaget till ramprogram bedöms ha positiva effekter på såväl BNP-tillväxt, konkurrenskraft som sysselsättning (SEC(2011)1427).
Det svenska deltagandet inom det pågående sjunde ramprogrammet för forskning (2007–2013) är högt och motsvarar ca 3,9 procent av de beviljade medlen, vilket innebär en positiv nettoeffekt för Sverige.
Övrigt