KKR, RådsPM Horisont 2020, dp 10a
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:2A8FBE
| ||
Rådspromemoria | ||
2012-05-14 | ||
Utbildningsdepartementet |
Forskningspolitiska enheten |
Riksdagen
Rådets möte (KKR) den 31 maj 2012
Dagordningspunkt: 10 a)
Rubrik: Horizon 2020
Dokument: 9910/12
Tidigare dokument: COM (2011) 809, fakta-PM 2011/12:FPM69
Tidigare behandlad vid överläggning med utskottet: 7 december 2010, 10 maj 2011, 14 februari 2012
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 17 februari 2012
Bakgrund
Regeringens arbete med det kommande ramprogrammet inleddes redan under det svenska ordförandeskapet i EU 2009, där startpunkten var den s.k. Lundadeklarationen. Viktiga huvudinriktningar i denna är att samhällsutmaningar bör adresseras, att forskning bör kopplas bättre mot innovation, samt att programmet bör förenklas i betydande omfattning för de som deltar.
I december 2010 skickade regeringen ett inspel till kommissionen om nästa ramprogram för FoU. Till stöd för inspelet fanns underlag från ett 80-tal intressenter som svarat på en inbjudan att inkomma med synpunkter. Bland intressenterna som svarat fanns lärosäten, forskningsfinansiärer, forskningsinstitut, näringslivet, regionala organ m.fl. Utbildnings-utskottet hade överläggning med regeringen om inspelet den 7 december 2010.
Den 9 februari 2011 publicerade kommissionen sin grönbok ”Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation” (KOM(2011) 48). Även dessa synpunkter byggde på synpunkter från ett stort antal svenska intressenter. Överläggning med Utbildningsutskottet hölls den 10 maj, varefter regeringen svarade på grönboken.
Den 30 november 2011 presenterades kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation - Horisont 2020. Förslaget utgör en del av kommissionens förslag till EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014–2020. Horisont 2020 rymmer fyra olika delförslag, varav förordningen för ramprogrammet är det övergripande förslaget.
Regeringen skickade i december 2011 kommissionens förslag på remiss till svenska universitet och högskolor, forskningsfinansiärer, forskningsinstitut, företag, näringslivsorganisationer, fackliga organisationer och andra intressenter.
Det danska ordförandeskapet har under våren 2012 fört förhandlingar om ramprogrammet i syfte att besluta om en partiell allmän inriktning vid KKR (forskning) den 31 maj 2012.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 182-188 (EUF-fördraget): Ett flerårigt ramprogram, som anger alla unionens verksamheter inom forskning och teknisk utveckling, ska antas av Europaparlamentet och rådet.
Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att förslaget om en partiell allmän inriktning kan antas.
Regeringen skickade in skriftliga synpunkter på kommissionens grönbok i maj 2011. I det förslag som kommissionen lade i november 2011 var en stor del av de synpunkter som regeringen skickat in inkluderade. Det gäller bl.a. fokuseringen på samhällsutmaningar, vilka utmaningar som är särskilt angelägna, inkludering av innovation, förenkling och satsningar på grundforskning.
Under förhandlingarna våren 2012 har regeringen fört fram mer detaljerade synpunkter på förslaget. Nedan redovisas preliminära resultat av förhandlingarna.
I det inledande artikelavsnittet har breddat deltagande diskuterats intensivt. Regeringen har i förhandlingarna framhållit att kvalitet måste vara vägledande för finansiering från H2020, dvs. att de projekt som rankas högst enligt utställda kriterier ska finansieras. Geografisk hänsyn får inte styra vilka projekt som beviljas medel. Regeringen har istället framhållit att det inom H2020 är bra med olika typer av stödaktiviteter för att bredda deltagandet. Det handlar t.ex. om att skapa nätverk och bidra till mobilitet. Dessutom bör strukturfonderna användas för uppbyggnad av kapacitet i länder med underutvecklad forskning och innovation.
Regeringen har också verkat för att begränsa andelen partnerskap (PPP och P2P) inom ramprogrammet. Dessa leder redan idag till betydande krav på medfinansering från de svenska forskningsfinansiärerna. Kommissionen har ambitionen att öka denna typ av partnerskap markant i H2020. Regeringen har fått stöd för sin argumentation och har fått in en skrivning om att Horisont 2020 primärt ska genomföras via transnationella samarbetsprojekt och att partnerskapsprogrammen ska vara ett komplement till dessa. Medlemsstaterna ska även delta i utformningen av partnerskapsprogrammen och den årliga uppföljningen av Horisont 2020 ska inkludera information om deras omfattning.
Regeringen har även anfört och fått gehör för att länder som är associerade till FP7 ska kunna associeras till H2020. Den skrivning som kommissionen föreslagit medgav inte detta. Detta hade drabbat bl.a. Färöarna.
I avsnittet om ERC har regeringen fått gehör för nedtonade skrivningar om vilka kommersiella resultat som kan förväntas fram till 2020. ERC ska finansiera grundforskning och att uppställa förväntningar om kommersialisering inom ett begränsat antal verksamhetsår kan vara kontraproduktivt för den fria och nyfikenhetsbaserade forskningen.
Vad gäller mobilitet har regeringen fått gehör för att även längre (inte bara korta) utbyten mellan akademi och industri ska vara möjliga. I FP7 finns ett sådant instrument som är uppskattat och innefattar möjlighet till utbyte av befintlig personal mellan industri och akademi i upp till två år.
I avsnittet om forskningens infrastruktur har regeringen fört fram ståndpunkten att konstruktion av infrastruktur bör kunna finansieras från H2020. Bakgrunden är de stora investeringar som är förenade med sådan infrastruktur. Regeringen har inte fått stöd för denna ståndpunkt i förhandlingarna.
I delen industriellt ledarskap har regeringen fått gehör för att även medlemsstaterna, inte bara näringslivet och forskarsamhället, ska vara med och påverka prioriteringarna inom denna del av programmet. Regeringen har även bidragit till att målet för deltagandet av små och medelstora företag specificerats.
Inom industriellt ledarskap har regeringen även fått in en skrivning om betydelsen av informationsteknik (ICT) för de ”kulturella och kreativa” näringarna samt att området ”skogsbruk” bör nämnas i målsättningen för nyckelteknologin bioteknik.
I avsnittet om tillgång till riskfinansiering har regeringen fått in skrivningar som innebär att de finansiella instrumenten i H2020 ska ha tydligt europeiskt mervärde, skapa hävstångseffekter och vara komplement till nationella instrument. Även att instrumenten blir komplementära de finansiella instrumenten inom programmet COSME ska eftersträvas.
Generellt när det gäller samhällsutmaningarna har regeringen verkat för att samhällsvetenskap och humaniora ska integreras i samtliga utmaningar. Skrivningar om detta finns införda och gäller dessutom H2020 som helhet.
Inom utmaning 1 om ”hälsa” har regeringen bl.a. fått gehör för att smitta som sprids mellan djur och människa ska inkluderas och att samhällsvetenskapliga perspektiv behövs inom denna utmaning. Även skrivningarna om demografi har justerats efter synpunkter från regeringen.
Inom utmaning 2 om ”bioekonomi” så har regeringen (tillsammans med Finland) fått gehör för att ”skogsbruk” ska nämnas i utmaningens rubrik samt fått in en förstärkt skrivning. Regeringen har även försökt föra in ”skogsbruk” som en egen aktivitet, men har inte fått stöd för detta.
Inom utmaning 3 om ”energi” har regeringen fått in en skrivning som synliggör att Europas städer svarar för merparten av både energiförbrukning och produktion av växthusgaser. Synpunkten hänger ihop med området ”hållbara städer” som regeringen verkat för inom utmaning 6.
Inom utmaning 6 om ”Europa i en föränderlig värld” har regeringen verkat för att området ”hållbara städer” skulle lyftas fram i en egen underrubrik. Det har det inte funnits stöd för i rådet. Området har dock ändå beaktats i det nu liggande förslaget genom att det finns en aktivitet som handlar om att stödja hållbara miljöer via stadsplanering.
Inom utmaning 6 har regeringen gett stöd till att området ”säkerhet” ska brytas ut och bilda en egen utmaning. Denna ståndpunkt har förts fram av många MS och säkerhet utgör nu utmaning 7. Inom denna nya utmaning har regeringen framfört åsikten att säkerhetskonsekvenserna av miljö- och klimatförändringarna bör ingå. Detta har inte fått stöd från andra MS.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet väntas ta ställning till förslaget i november 2012.
Förslaget
Det danska ordförandeskapet har med utgångspunkt i kommissionens förslag till ramprogram förhandlat fram ett utkast till en partiell allmän inriktning för antagande vid KKR i maj.
Förslaget rymmer tre strategiska målsättningar för Horisont 2020: spetskompetens, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar.
Inom målsättningen spetskompetens föreslås finansiering av Europeiska forskningsrådet, framtida och ny teknik (FET), mobilitet (Marie Curie) och forskningsinfrastruktur.
Målsättningen industriellt ledarskap rymmer satsningar inom möjliggörande teknik och industriteknik, tillgång till riskfinansiering samt innovation i små och medelstora företag.
Prioriteringen samhälleliga utmaningar är ett svar på de politiska prioriteringar och utmaningar som anges i Europa 2020-strategin. Insatserna föreslås ta sin utgångspunkt i utmaningar utan att i förväg bestämma det exakta valet av teknik eller lösningar som bör utvecklas. Verksamheterna föreslås omfatta hela innovationscykeln från forskning till marknad, inklusive innovationsrelaterad verksamhet.
För sammanfattning av kommissionens förslag, se fakta-PM 2011/12:FPM69.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget har inga effekter på gällande svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
Utkastet rymmer inga förslag till budget för vare sig hela programmet eller delar av det. Beslut om budget tas längre fram i processen.
Kommissionens totala förslag till flerårig budgetram för perioden 2014-2020 innebär en ökning med sju procent jämfört med nuvarande budgetram, vilket skulle medföra en höjning av den svenska EU-avgiften med ca 10 miljarder kronor per år som en direkt följd av den ökade åtagandenivån och de minskade rabatterna på EU-avgiften samt av lågt genomförande och utestående åtaganden från innevarande budgetram.
Det svenska deltagandet inom det pågående sjunde ramprogrammet för forskning (2007–2013) är högt och motsvarar ca 3,9 procent av de beviljade medlen, vilket innebär en positiv nettoeffekt.
Kommissionen föreslår en budget på 80 miljarder euro för Horisont 2020 under perioden 2014-2020 (2011 års priser). Budgeten för det pågående sjunde ramprogrammet för forskning uppgår till ca 55 miljarder euro för perioden 2007-2013 (2011 års priser). I Horisont 2020 ingår delar av konkurrens- och innovationsprogrammet (CIP) och Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), vilka ligger utanför FP7-budgeten.
Av kommissionens konsekvensanalys framgår att förslaget till ramprogram bedöms ha positiva effekter på såväl BNP-tillväxt, konkurrenskraft som sysselsättning (SEC(2011)1427).