KKR, RådsPM Hasardspel och vadhållning (dp 8)
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:2450CB
Rådspromemoria | ||
2010-11-28 | ||
Finansdepartementet |
Budgetavdelningen, enhet 4 |
PM till ministern
Konkurrenskraftsrådet (KKR) den 10 december 2010
Dagordningspunkt
Rubrik: Den rättsliga ramen för hasardspel och vadhållning i Europeiska unionens medlemsstater.
Dokument: Belgiens ordförandeskapsrapport (16067/3/10)
Tidigare dokument: De franska 16022/08, svenska 1657/1/09 och spanska 1265/1/10 ordförandeskapsrapporterna.
Bakgrund
Det franska ordförandeskapet startade inom ramen för arbetsgruppen ”Services and Establishment” diskussioner kring medlemsländernas spelpolitik och juridiska förutsättningar, men utan att KOM hade kommit med ett förslag eller varit aktivt involverad i diskussionerna. Det svenska ordförandeskapet valde att fokusera diskussionerna och erfarenhetsutbytet på tre frågor, de socio-ekonomiska effekterna av spel, spelansvarsåtgärder samt nationella sanktioner och främjandeförbud. Bakgrunden till detta var att visa att spel inte endast är en inre marknads fråga utan även har sociala konsekvenser. Det spanska ordförandeskapet prioriterade frågan om illegalt spel. I den spanska ordförandeskapsrapporten enades MS om en definition av illegalt spel och att MS har rätt att vidta sanktionsåtgärder mot illegala aktörer. Vidare enades MS om att det kan vara värdefullt att informera medborgarna om illegalt spel genom nationella kampanjer.
Under sommaren och hösten har EU-domstolen kommit med ett flertal domar i spelfrågor som visar på frågornas komplexitet. Värt att nämnas är de svenska målen mot de före detta chefredaktörerna och ansvariga utgivarna Otto Sjöberg (Expressen) och Anders Gerdin (Aftonbladet) där EU-domstolen prövade det svenska främjandeförbudet (de båda tidningarna hade under perioden 2003-2004 publicerat annonser för spel från de utländska spelbolagen Expekt, Unibet, Ladbrokes och Centrebet, spelen anordnades i annat EU-land men riktades mot den svenska allmänheten) och därmed sammanhängande straffbestämmelser, som innebär en inskränkning av friheten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 49 EG, (numera artikel 56 i EUF-fördraget) kan anses motiverat p.g.a. tvingande hänsyn till allmänintresset, särskilt i form av konsumentskydd och brottsbekämpning, och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
I domen konstaterade EU-domstolen bl.a. att den svenska lotterilagens begränsning, som utestänger kommersiella och privata arrangörer från den svenska spelmarknaden, inte strider mot artikel 49 EG dvs. fri rörlighet av tjänster. Detta innebär att det är förenligt med unionsrätten att, så som följer av den svenska lotterilagen, begränsa anordnandet av hasardspel och att förbehålla offentliga organ (Svenska Spel och ATG) eller allmännyttiga organisationer anordnandet av sådana spel. EU-domstolen motiverade sin ståndpunkt med att kulturella, moraliska och religiösa överväganden kan motivera inskränkningar av friheten att tillhandahålla tjänster för arrangörer av hasardspel, bl.a. eftersom det kan anses oacceptabelt att tillåta att privata vinstintressen drar nytta av ett socialt gissel eller spelarens svaghet och olycka. Själva främjandeförbudet svarar mot målet att utesluta privata vinstintressen från hasardspelsbranschen och att kan anses nödvändigt för att uppnå detta mål och är därmed i sig förenligt med unionsrätten.
Vidare har EU-domstolen utfärdat domar i bl.a. de nederländska målen C-203/08 Betfair, C-258/08 Ladbrokes och de tyska målen C-409/06 Winner Wetten, C-316/07 Marcus Stoss, C-46/08 Carmen Media där domstolen uttalade bl.a. att ömsesidighetsprincipen inte gäller spel och att lagstiftning måste vara konsekvent och systematisk. Vidare att det MS får begränsa spelandet till en licens som ges till ett statligt företag om syftet är konsumentskydd, socialt skydd etc. Man kan dock inte tillåta att det statliga företaget bedriver alltför omfattande reklam. Det sistnämnda ska dock ses i ljuset av övrig spelreklam som kommer från andra företag utan licens i den aktuella MS. Domstolen har vidare uttalat att man inte kan blanda monopol och liberalisering hur som helst, dvs. öppna upp vissa spelformer och behålla andra i monopol utan grund i spelforskning. Lagstiftningen måste vara konsekvent och systematisk.
Det belgiska ordförandeskapet har haft ett ambitiöst program och prioriterat vissa gränsöverskridande frågor, tillsynsmyndigheternas roll, samarbete mellan tillsynsmyndigheterna samt att bidrag från statliga lotterier kan spela en viktig roll i samhället. MS har enats om rådsslutsatser som i huvudsak innehåller följande.
att den utlovade breda konsultationen med KOM angående on-line spel på den inre marknaden välkomnas.
att MS konfronteras med olika spelfrågor av gränsöverskridande karaktär,
att behovet av att på ett effektivt sett reglera speltjänster kräver att MS utövar tillsyn över spel i sitt eget territorium i enlighet med sin nationella lagstiftning,
att en sådan nationell tillsynsmyndighet skulle kunna få uppgifter att fördela licenser (om tillämpligt) i enlighet med öppna och objektiva system enligt EU-domstolens domar. Vidare, beroende på det nationella systemet, skulle en tillsynsmyndighet också kunna få uppgifter av rapporterande karaktär.
att den gränsöverskridande karaktären av spelfrågorna kräver att MS samarbetar för at lösa dem, i enlighet med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. ”The Internal Market Information System”, IMI, skulle kunna vara ett användbart verktyg för att underlätta det administrativa samarbetet, samt
att bidrag från statliga lotterier eller lotterier som är licensierade av behöriga statliga myndigheter kan spela en viktig roll för samhället, exempelvis via ”good causes”.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsslutsatser.
Svensk ståndpunkt
Frågor om spel har tidigare behandlats i KKR under det franska, svenska och spanska ordförandeskapet och behandlats i EU-nämnden den 28 november 2008, den 27 november 2009 och den 21 maj 2010.
Sverige har stött det belgiska ordförandeskapets arbete och samtidigt arbetat för att undvika, för Sveriges del, långtgående slutsatser i dokumentet. Nu anser Sverige rådsslutsatserna är balanserade och tar frågorna om spel ett steg vidare. Det faktum att spelområdet är ett icke-harmoniserat område följer av slutsatserna.
Sverige välkomnar rådsslutsatserna och anser att arbetet i rådsarbetsgruppen bör fortsätta eftersom arbetet där är värdefullt då det är en arena för utbyte av erfarenheter med KOM som åhörare.
Europaparlamentets inställning
På eget initiativ tog Europaparlamentet (Christel Schaldemose) fram ett betänkande om integriteten för hasardspel online, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd den 10 mars 2009; P6-2009-0097 . I betänkandet framgår bl.a. att EP ställer sig bakom det arbete som inleddes av det franska ordförandeskapet. EP uppmanar MS att samarbeta i frågor rörande problem angående den sociala och allmänna ordningen etc.
Efter tillträdet av ny kommission och EU-parlament, har parlamentet ställt frågor till inre marknadskommissionären Barnier ang. spel. Barnier har under hösten signalerat att en grönbok om spel kommer att publiceras i början av 2011.
Förslaget
Rådsslutsatserna som drivits av det belgiska ordförandeskapet behandlar gränsöverskridande frågor, behovet av nationella tillsynsmyndigheter i medlemsländerna och deras eventuella roll, behovet av ett effektivt samarbete mellan tillsynsmyndigheterna rörande spelfrågor samt att bidrag från statliga lotterier eller lotterier som är licensierade av behöriga statliga myndigheter kan spela en viktig roll för samhället, exempelvis via ”good causes”. Förslaget innebär att MS ska ha ett samarbete rörande dessa frågor samt vidare följa det arbete som sker i KOM.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Anordnandet av spel och lotterier är inte harmoniserat inom EU-rätten. EU:s medlemsstater är således fria att lagstifta nationellt på detta område och att ha en reglerad spelmarknad. Medlemsstaterna är emellertid skyldiga att beakta EG-fördragets generella bestämmelser om bl.a. fri rörlighet för varor och tjänster, etableringsfrihet och de särskilda reglerna om förbud mot konkurrenshämmande åtgärder. Därtill kommer de skyldigheter som följer av medlemskapet i Världshandelsorganisationen WTO, särskilt när det gäller WTO:s tjänstehandelsavtal, GATS.
De snabba och stora förändringarna av spelmarknaden till följd av framför allt det gränslösa spelet över Internet väcker frågor om hur en spelreglering kan upprätthållas och bör se ut. De senaste åren har präglats av såväl en snabb teknikutveckling, särskilt när det gäller Internet, mobiltelefoni och interaktiv TV, med ledtider för lansering av nya spelprodukter. Situationen på spelområdet ställer ständigt nya anpassningskrav på lagstiftaren. Nya spelformer dyker upp på marknaden och den tekniska utvecklingen medför att gränserna mellan tele-, data- och massmediekommunikation blir alltmer otydliga. Det finns ett behov av samarbete mellan MS.
Den 15 december 2008 avlämnade Spelutredningen (Fi 2007:07) betänkandet En framtida spelreglering SOU 2008:124 till regeringen.
Betänkandet har remitterats och är nu föremål för beredning i regeringskansliet. Av olika skäl, brister i utredningsunderlaget, finanskris och val, är det förseningar med beredningen.
Ekonomiska konsekvenser
Den belgiska ordförandeskapsrapporten föranleder inga ekonomiska konsekvenser.