KKR, Rådspm - FoI som källor till förnyad tillväxt, dp. 15 (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:2FF02A)


Rådspromemoria

2014-11-14

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

KKR, dp. 15

Konkurrenskraftsrådets (KKR) möte 4-5 december 2014

Dagordningspunkt: 15

Rubrik: Rådsslutsatser om forskning och innovation som källor till förnyad tillväxt

Dokument: 15412/14

Tidigare dokument: COM(2014) 339

Fakta-PM: 2013/14:FPM101

Tidigare behandlad i utskott:

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 19 september 2014

Bakgrund

Inom ramen för Europa 2020-strategin har medlemsstaterna kommit överens om målsättningen att de totala FoU-utgifterna i Europeiska unionen bör uppgå till 3 % av BNP år 2020. Medlemsstaterna har även satt nationella mål för de totala investeringarna i FoU-utgifterna. Sveriges mål är att dessa ska uppgå till ungefär 4 % av BNP år 2020 i enlighet med vad som presenterades i 2011 års ekonomiska vårproposition. De ekonomiska svårigheterna i Europa på senare år har inneburit att flera medlemsstater minskat de direkta utgifterna för forskning och innovation. Måluppfyllelsen rapporteras årligen av medlemsstaterna inom ramen för den europeiska terminen. De flesta medlemsstater har långt kvar till sina nationella mål.

I de rådsslutsatser (RSS) som Konkurrenskraftsrådet (KKR) antog i december 2010 om flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen framhålls vikten av att investera i forskning och utveckling, innovation samt nyckelteknologier eftersom detta är områden som kan skapa tillväxt och global konkurrenskraft. I rådsslutsatserna framhålls även vikten av att maximera inverkan och effektiviteten av resurserna för forskning och innovation.

Europeiska rådet (ER) bestämde 2011 att det Europeiska forskningsområdet (ERA) ska vara förverkligat i år 2014. I juli 2012 presenterade Europeiska kommissionen ett meddelande om hur ERA ska kunna förverkligas. Med utgångspunkt i meddelandet antogs rådsslutsatser (RSS) i december 2012. Rådsslutsatserna bekräftar Europeiska kommissionens förslag på prioriteringar för ERA.

En av ERA-prioriteringarna handlar om ”Effektivare nationella forskningssystem” och framhåller bl.a. att nyttan av forskningsinvesteringar ökar om forskningsmedel fördelas i konkurrens.

Meddelandet om ”Forskning och innovation som källor till förnyad tillväxt” presenterades den 10 juni 2014 och utgjorde grund för en riktlinjedebatt under KKR 26 september 2014.

Ordförandeskapets ambition är att rådsslutsatserna om forskning och innovation som källor till förnyad tillväxt ska antas vid KKR den 5 december.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 179 EUF-fördraget.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar rådsslutsatserna om forskning och innovation för förnyad tillväxt.

Regeringen instämmer i att det är mycket viktigt med redskap och reformer för att maximera inverkan och effektiviteten av resurserna för forskning och innovation och att man betonar att investeringar i forskning och innovation leder till ökad tillväxt.

Rådsslutsatserna är särskilt viktiga nu då flera av EU:s medlemsstater drar ner på investeringar i forskning och innovation på grund av den ekonomiska krisen vilket innebär att 3 % målet för FoU-investeringar totalt i EU är mycket svårt att nå till 2020.

Europaparlamentets inställning

Ej känd ännu.

Förslaget

Rådsslutsatserna tar sin utgångspunkt i hur resurser för forskning och innovation kan användas på ett mer effektivt och kvalitativt sätt för att skapa ökad tillväxt.

Vidare betonas i rådsslutsatserna vikten av att verka för förbättrad kvalitet och effektivitet för offentligfinansierad forskning och innovation.

Rådsslutsatserna framhåller att offentliga investeringar bör kombineras med långtgående reformer av forsknings- och innovationssystemen, vilket även skulle bidra till att öka den privata sektorns investeringar i forskning och innovation. Det inkluderar även ett fullt förverkligat Europeiskt forskningsområde liksom grundläggande förutsättningar för transnationellt samarbete på både nationell och EU-nivå.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Ekonomiska konsekvenser

RSS har inga ekonomiska konsekvenser.

Övrigt

ERA

De ERA-prioriteringar som rådet ställt sig bakom sedan tidigare är följande:

Effektivare nationella forskningssystem

Optimalt transnationellt samarbete och konkurrens

Öppen arbetsmarknad för forskare

Jämställdhet och genusperspektiv

Optimal cirkulering, tillgång till och spridning av vetenskaplig kunskap

Internationellt samarbete.