KKR, RådsPM Europeiska terminen, dp 5a

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C7860

DOCX

Rådspromemoria

2014-01-31

Näringsdepartementet

Internationella sekretariatet

Konkurrenskraftrådets möte 20-21 februari 2014

Dagordningspunkt 5 (a)

Rubrik: Europeiska Terminen 2014-Inre Marknad och Industriaspekter

Meddelande från Kommissionen om den årliga tillväxtrapporten för 2014

Policydebatt

Dokument: COM(2013) 800 final

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 29 november 2013

Bakgrund

Kommissionens årliga tillväxtrapport tas vanligtvis upp vid Europeiska rådets möte i mars. Konkurrenskraftrådet (KKR) tar därför upp frågan i februari med siktet inställt på bidrag till ER. Det Litauiska ordförandeskapet bestämde sig dock för att i förväg ta upp frågan vid KKR:s möte i december. Vid mötet antogs rådsslutsatser om industri, inremarknad och smart lagstiftning. Diskussionen vid KKR i februari är således en fortsättning på diskussionen som hölls 2-3 december 2013.

Diskussionen vid KKR i december

Vid policydiskussionen tog samtliga MS till orda och framhöll vikten av arbetet med smart lagstiftning, korrekt genomförande och tillämpning av regler kring inre marknaden och de fria rörligheterna. Vikten av att ha sammanhängande policys inom olika områden lyftes fram i allmänhet och här pekades särskilt klimat- och energiområdena ut som väsentliga. MS betonade att förslag på dessa områden inte får lägga bördor och kostnader på europeisk industri som kan leda till en snedvriden konkurrens gentemot tredje land.

Flera MS delade KOM:s vision om en återindustrialisering och några gav sitt uttryckliga stöd till 20%-målet. Därtill framhävdes smart lagstiftning, tillgång till finansiering (särskilt för SMF), tillgång till råvaror och energi, ökad internationalisering av SMF, statsstöd, handel på lika villkor, det transatlantiska avtalet och behovet av en ”aktiv” handelspolitik. Lägre energipriser, investeringar i forskning och innovation såg som förutsättningar för ökad konkurrenskraft.

ORDF avslutade diskussionen med att framhålla att man kommer att ta fram en ”mer omfattande sammanfattning” i februari och däri belysa;

  • Innovation,
  • energipolitik (och dess länk till klimat och industri),
  • vikten av en fördjupning av den inre marknaden genom genomförande av antagna regler,
  • betydelsen av den digitala inre marknaden,
  • behovet av bättre tillgång till finansiering.
  • Sedan dess har ER-industrimötet som skulle ha hållits i slutet av februari ställts in och diskussionen fortsätter istället med siktet på ER i mars då vägledning ska ges inför utarbetandet av MS årliga rapportering inom Europa 2020 och Stabilitets- och tillväxtpakten.

    Rättslig grund och beslutsförfarande

    Ej relevant – endast diskussionspunkt.

    Svensk ståndpunkt

    Regeringen välkomnar kommissionens information rörande den årliga tillväxtrapporten och välkomnar en diskussion som bidrag till den Europeiska terminen och kommande Europeiska råd.

    Regeringen föreslår att SE i diskussionen kan lyfta fram följande huvudbudskap;

    - Europas framtida konkurrenskraft ligger i att ställa om till en långsiktigt hållbar och resurseffektiv ekonomi i syfte att svara mot växande efterfrågan och samhälleliga utmaningar.

    - Politiken skall tillhandahålla förutsättningar för långsiktigt goda ramvillkor för företag och företagande bl.a. genom smart lagstiftning och tillämpning av ”tänk småskaligt först” principen.

    - Europa ska konkurrera med sin starka innovationskraft i framtiden. Betydelsen av såväl nationella satsningar på forskning och innovation, som satsningar på EU-nivå inom ramen för en oförändrad utgiftsnivå, bör därmed understrykas.

    - Vikten av fri och öppen handel bör lyftas fram tydligare som ett centralt tillväxtområde. En öppen handel mot tredje länder är en förutsättning för ett starkt och konkurrenskraftigt Europa.

    -Fokus bör ges till åtgärder inom områden som snabbast genererar stärkt sysselsättning och tillväxt och i sammanhanget särskilt beakta tjänstehandelns och den digitala marknadens betydelse.

    -Kvinnors företagande och arbetskraftdeltagande är viktiga faktorer för tillväxt.

    -Stärkt tillämpning av den inre marknadens regelverk är centralt både för att främja sysselsättning och för att stärka tillväxten. Det är därför angeläget att dessa frågor behandlas inom ramen för terminen.

    -Vikten av att alla medlemsstater genomför gemensamt beslutade rättsakter i tid är centralt. Ett samstämmigt och korrekt genomförande och tillämpning är grundläggande för den inre marknadens funktion och för att lagstiftningen ska uppnå sitt syfte.

    Europaparlamentets inställning

    -

    Förslaget

    Den 13 november 2013 presenterade kommissionen sin årliga tillväxtrapport för 2014. Rapporten anger förslag till övergripande prioriteringar för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken för de kommande 12 månaderna inom ramen för den europeiska terminen 2014. Medlemsstaterna uppmanas att återigen fokusera på att driva differentierad, tillväxtfrämjande finanspolitisk konsolidering, återgå till en stabilare lånemarknad, främja tillväxt och konkurrenskraft, bekämpa arbetslösheten och de sociala konsekvenserna av krisen och att modernisera den offentliga förvaltningen. Den viktigaste prioriteringen är att skapa tillväxt och konkurrenskraft.

    I samband med den årliga tillväxtrapporten presenterade kommissionen för andra året en integrationsrapport för den inre marknaden. Rapporten bidrar till tillväxtrapportens övergripande prioriteringar och inför framtagandet av landspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska terminen.

    Integrationsrapporten fokuserar liksom föregående år på tre nyckelområden där tillväxtpotentialen bedöms störst; tjänster, nätverkstjänster och den digitala ekonomin. Nytt för i år är att kommissionen lägger till finansiella tjänster. Som en första utgångspunkt i integrationsrapporten hänvisas till betydelsen av ett genomförande enligt tidsplan av gemensamt beslutade rättsakter på inre marknadsområdet samt en korrekt efterlevnad av regelverket. Därefter presenterar kommissionen en analys av påbörjade reformer och flaskhalsar som återstår för vissa allmänna delar av tjänstemarknaderna, för finansiella tjänster samt inom energi-, transport- och de s.k. digitala marknaderna (s.k. nätverkstjänster). De hinder för ökad integration som genomgående identifierats är bl.a. ett behov av ökat marknadstillträde, brist på konkurrens på befintliga marknader samt ett korrekt genomförande enligt tidsplan av gemensamt beslutade rättsakter.

    Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

    -

    Ekonomiska konsekvenser

    Ej relevant – endast diskussionspunkt.

    Övrigt