KKR, RådsPM Europeiska riskkapitalfonder, dp 7a

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:2A4E1B

Rådspromemoria

2012-02-03

Finansdepartementet

Finansmarknadsavdelningen

Konkurrenskraftsrådets möte den 20 februari 2012

Dagordningspunkt 7(a)

Rubrik: Förslag till förordning om Europeiska riskkapitalfonder

Dokument: COM(2011) 860 final. Proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council on Europen Venture Capital Funds

Fakta-PM 2011/12:FPM91 Europeiska riskkapitalfonder

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Har inte behandlats tidigare.

Bakgrund

En väl fungerande marknad för finansiering av små och medelstora företag i tidiga skeden av sin utveckling, genom tillhandahållandet av riskvilligt utvecklingskapital (eng. venture capital), ingår bland målen för EU:s 2020-strategi som bl.a. innefattar hållbar tillväxt och social sammanhållning. Europeiska rådet uttalade sig i februari 2011 angående behovet att avveckla kvarvarande regleringsmässiga hinder för gränsöverskridande riskvilligt utvecklingskapital. Kommissionen utfäste sig i Inremarknadsakten (Single Market Act, april 2011) att underlätta för riskkapitalfonder som är etablerade i en medlemsstat att fritt investera i en annan medlemsstat utan några hinder eller ytterligare krav. Ett nytt ramverk för riskkapitalfonder är också ett viktigt inslag i handlingsplanen för små och medelstora företag (SME Action Plan) som syftar till att underlätta företagens tillgång till finansiering genom riskkapital men även genom bankfinansiering, inklusive Europeiska investeringsbanken.

Förslaget presenterades den 7 december 2011.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Den rättsliga grunden är artikel 114.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294. Europaparlamentet är medbeslutande. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet.

Svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer förslaget och verkar för att de berörda riskkapitalfonderna ska omges av proportionerliga regler som inte utan goda skäl begränsar fondernas finansieringsaktiviteter. På villkor att finansieringen inriktas mot små och medelstora företag i vilka en fond äger andelar är det svårt att förstå varför finansiering på annat sätt än genom riskkapital ska begränsas. Detta ligger inte i fondens intresse, som i vissa fall kan ha behov av kompletterande finansieringsformer. Det ligger inte heller i portföljföretagens intresse att släppa in externa ägare alltför tidigt och i alltför stor omfattning, eftersom det kan leda till utspädning av den ursprungliga ägarens (entreprenörens) ägarintresse och därmed till försämrade incitament. Risken för överdriven skuldsättning är hänförlig till mogna företag som har belåningsbara kassaflöden och inte till nystartade företag som ännu inte har uppnått en etablerad position på marknaden.

Regeringen anser därutöver bl.a. att avgränsningen mot andra regler, t.ex. AIFM-direktivet, bör klargöras, att kraven på en Europeisk riskkapitalfond bör utformas på ett rättssäkert sätt och att kraven på fonderna bör vara proportionerliga, bl.a. mot bakgrund av inriktningen mot professionella respektive kvalificerade investerare som ställer lägre krav på investerarskydd (förhållandet mellan fonderna och deras investerare har hittills reglerats genom avtal som inte helt kan ersättas av den föreslagna förordningen).

Europaparlamentets inställning

Parlamentets inställning är inte känd.

Förslaget

Förslaget syftar till att tillgodose behovet av ett EU-pass för anskaffning av kapital till europeiska riskkapitalfonder som använder minst 70 procent av kapitalet för att finansiera små och medelstora tillväxtföretag i tidiga skeden av sin utveckling och som understiger relevanta tröskelvärden i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-direktivet).

Förslagets tillämpningsområde begränsas till fonder som frivilligt uppfyller förordningens krav i syfte att underlätta kapitalanskaffning utanför den egna hemmedlemsstaten genom att erhålla ett s.k. EU-pass på grundval av nationell registrering/auktorisation.

Förslaget begränsar riskkapitalfondernas möjligheter att tillhandahålla annan finansiering än eget kapital, t.ex. lånefinansiering eller hybridformer mellan eget kapital och lån.

Förslaget innehåller därutöver krav på fonder som uppbär beteckningen Europeisk riskkapitalfond som ett medel i fondens marknadsföring (European Venture Capital Fund) och regler för tillsynen.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

I Sverige finns det i nuläget ingen separat reglering av riskkapitalfonder. I stället gäller generella regler inom bolags- och avtalsrättens områden. Genom AIFM-direktivet införs harmoniserade regler för förvaltare av alternativa investeringsfonder som förvaltar tillgångar över 500 miljoner euro. Förvaltare vars fonder understiger tröskelvärdet är undantagna från de flesta av direktivets krav men kan välja att ändå omfattas av kraven i utbyte mot ett EU-pass (eng. opt-in). Förslaget till förordning erbjuder ett mindre ingripande alternativ till AIFM-direktivet.

Ekonomiska konsekvenser

Förslaget väntas förbättra villkoren för riskkapitalfonder som har behov att anskaffa kapital på europeisk basis. Gemensamma regler bidrar även till konkurrens på lika villkor. Detta kan i förlängningen bidra till en mindre fragmenterad och mer effektiv riskkapitalsektor som opererar i tidiga skeden av portföljföretagens utveckling. KOM har pekat på behovet att i större utsträckning attrahera kapital till denna del av riskkapitalmarknaden, för att nå mål om förbättrad konkurrenskraft och högre tillväxt. Några mått på förväntade vinster har dock inte uppgetts.

Enligt KOM väntas förslaget inte medföra några konsekvenser för EU:s budget. Förslaget väntas inte heller ha några effekter på den svenska statsbudgeten.

Övrigt

DK ORDF driver förhandlingarna i rådets arbetsgrupp för finansiella, tjänster i högt tempo och har satt upp frågan på agendan för KKR den 20 februari för en ”orienterande debatt”. Målet är ett slutligt antagande till sommaren.