KKR, RådsPM - europeiska planeringsterminen årliga tillväxtstrategin 2013, dp. 4b

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B6446

Rådspromemoria

2013-02-08

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Rådets möte (KKR) den 18 februari 2013

Dagordningspunkt: 4b)

Rubrik: European semester/Annual Growth Survey 2013 - Policy debate

Dokument: 5843/13

Bakgrund

KOM presenterade den 28 november 2012 sin årliga tillväxtöversikt gällande 2013. Tillväxtöversikten utgör startpunkten för 2013 års europeiska termin för koordinering av den ekonomiska politiken inom EU.

Avsikten är att tillväxtöversikten ska vara ett underlag för medlemsstaternas beslut gällande deras nationella ekonomiska och budgetära politik.

I april kommer medlemsstaterna presentera sina nationella reformprogram vilka sedan utgör underlag för kommissionens landspecifika rekommendationer i maj 2013.

I juli 2013 kommer rådet att fastställa rekommendationerna till medlemsstaterna.

Inom ramen för ovan process kommer forskningsministrarna att diskutera betydelsen av forskning och innovation vid KKR 18 februari 2013.

Ordförandeskapet har tagit fram tre diskussionsfrågor inför forskningsministrarnas diskussion (dok.5843/13) och som kortfattat handlar om följande:

Hur kan Europa vara i framkant när det gäller kommande teknologiska utveckling och dess marknadspotential?

Hur kan public-private-partnerships utvecklas för att stödja forskning och innovation?

Hur kan man stödja att överföring av FoU-resultat leder till nya arbetstillfällen och produkter?

Svensk ståndpunkt

Sverige anser att EU:s målsättning om att FoU-utgifterna bör uppgå till 3 % av BNP år 2020 är centralt för unionens möjligheter till teknologisk utveckling och konkurrenskraft. Även i tider av budgetär konsolidering är det därför angeläget att medlemsstaterna prioriterar tillväxtvänliga utgifter.

För att stimulera ny teknologisk utveckling är det på lång sikt viktigt att satsa på nyfikenhetsbaserad forskning som är långsiktig och riskbenägen. Vidare är det viktigt med mångvetenskaplig FoU eftersom flera tillväxtområden förväntas skapas i gränslandet mellan traditionella ämnesområden. Även involvering av olika aktörs- och intressegrupper i forskningsutförande är viktigt för kommande teknologiska utveckling, då det stärker behovsbilden.

För att s.k. public-private-partnerships (PPP) ska utgöra verkningsfulla instrument krävs att de regelverk som styr partnerskapen harmoniseras och förenklas. Förenkling kan bidra till att det är de mest excellenta aktörerna och ansökningarna som deltar i PPP. I den utsträckning som s.k. common-pot kan bidra till ökad kvalitet i PPP-projekt är Sverige berett att testa detta i en mindre skala givet att ett antal andra medlemsstater gör detsamma.

Ett flertal åtgärder och instrument är relevanta och önskvärda för kunskapsöverföring och nyttiggörande av FoU-resultat, vilka i sin tur kan leda till nya produkter, tjänster, arbetstillfällen och effektiviseringar. Förutom vikten av samverkan mellan olika aktörsgrupper, bedömer regeringen även att det utmaningsfokus som introduceras i Horisont 2020 är fundamentalt. Genom att inrikta insatser till att finna lösningar på utmaningar, skapas naturlig koppling mellan FoU och dess resultat i form av nya produkter och tjänster.

Inom ramen för den nationella politiken har regeringen presenterat ett antal åtgärder i den senaste forsknings- och innovationspropositionen som handlar om nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap.