KKR, RådsPM - Europeisk industripolitik, dp. 8
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B6467
PM till Riksdagen
2012-09-26
Näringsdepartementet
Enheten för Forskning Innovation och Näringsutveckling
Underlag till NU/EUN med anledning av Konkurrenskraftsrådets möte 121011 rörande dp 8 a-d Europeisk industripolitik
Dokumentbeteckning
8. Europeisk industripolitik
a) Meddelande från kommissionen om uppdatering av meddelandet om industripolitik: Ett bidrag till tillväxt och ekonomisk återhämtning
b) Meddelande från kommissionen – Strategi för hållbar konkurrenskraft inom byggsektorn och dess företag
13186/12 IND 132 COMPET 528 MI 528 RECH 326 ENER 362 TRANS 269
c) Meddelande från kommissionen om den kulturella och den kreativa sektorn för kreativ tillväxt i EU
– Föredragning av kommissionen
– Diskussion
d) Viktig möjliggörande teknik och det europeiska innovationspartnerskapet om råvaror
– Antagande av rådets slutsatser
7247/12 COMPET 130 RECH 77 IND 48
12093/12 COMPET 480 RECH 310 IND 121 MI 465 FC 34 RC 17
Sammanfattning
På dagordningen för mötet framgår att kommissionen kommer att presentera ovan beskrivna meddelanden. Kommissionens meddelande om industripolitik, ”Ett bidrag till tillväxt och ekonomisk återhämtning” har inte har inte presenterats vid detta PMs skrivande.
Presentationerna av meddelandena skall enligt agendan åtföljas av en allmän diskussion. Ordförandeskapet har genom rådsdokument 13971/12 presenterat frågor för att styra diskussionen:
Samtycker ni till de fyra pelarna och de sex prioriterade åtgärderna som föreslås i uppdateringen av industrimeddelandet?
Vilka problem möter byggsektorn i ert land och vilka åtgärder har redan tagits för att möta situationen inklusive sådana åtgärder som syftar till att hjälpa företag att internationalisera sina aktiviteter?
Vi behöver fortsatta erkänna den ekonomiska betydelsen av kulturella och kreativa näringar och stärka deras rol för sysselsättning och tillväxt såväl som deras bidrag till en miljö som ’är mottaglig för innovation. Vilka typer av initiativ bör främjas i ett prioriteringsperspektiv på EU nivå för att uppnå dessa mål?
I dagordningspunktens del (d) har det cypriotiska ordförandeskapet lagt fram utkast till rådslutsatser om viktig möjliggörande teknik och Europeiska innovationspartnerskap om råvaror för antagande. Rådslutsaterna har sin grund i kommissionens meddelanden KOM (2012) 341 Slutlig – ”En europeisk strategi för viktig möjliggörande teknik: mot tillväxt och jobb” samt KOM (2012) 82 Final – ”Att trygga råvaruförsörjningen för Europas framtida välstånd – Förslag för ett europeiskt innovationspartnerskap om råvaror”.
Regeringen kan ställa sig bakom ordförandeskapets utkast till rådslutsatser.
I Förslaget
1. Innehåll
Meddelande om industripolitik
Meddelandet förväntas den 10:e oktober. I rådsdokument 13971/12 som förbereder rådsdiskussionen framgår att meddelandet utgör en uppdatering av industriflaggskepp En industripolitik för en globaliserad tid från 2010.
Syftet är att stärka industriell konkurrenskraft och underlätta övergången till en lågkol- och resurseffektiv ekonomi.
Förslag inom 4 pelare och 6 prioriterade handlingslinjer skall presenteras enl. följande:
Stimulera investeringar till innovativa och nya teknologier
Marknader för avancerad tillverkningsteknologi och ren produktion
Hållbar industriell- och byggpolitik och råvaror
Rena fordon
Bio-baserade produktmarknader
Marknader för viktiga möjliggörande teknologier
Smarta nät
Tillåta maximal nytta för EU företag på internationella och den inre marknaden
Förbättra tillgången på kapital
Öka investeringar i humankapital
Arbetsgrupper kommer att utarbeta handlingsplaner för att främja investeringar i innovativa marknader och nya teknologier. En handlingsplan för entreprenörskap skall öka dynamik på den inre marknaden särskilt gällande digitala marknader. Tillgång till kapital skall främjas genom att föreslå åtgärder för företag att erhålla kapital på kapitalmarknaderna. Förslag skall också öka arbetskraftens möjligheter att anpassa sig i industriell omställning.
Meddelande om hållbar konkurrenskraft i byggsektorn
För att möta de utmaningar som beskrivs ovan har kommissionen utarbetat en strategi för det kommande årtiondet. Strategin ska komplettera de strategier som företagen inom byggsektorn själva har utarbetat för att förbättra konkurrenskraften och hantera samhällsförändringarna.
EU-strategin har följande fem centrala mål: a) Att främja gynnsamma investeringsvillkor. b) Att förbättra personalsituationen inom byggsektorn. c) Att förbättra resurseffektivitet, miljöprestanda och affärsmöjligheter. d) Att stärka den inre marknaden för byggsektorn. e) Att främja EU:s byggföretags globala konkurrenskraft. Varje mål omfattar olika utmaningar: t.ex. är gynnsamma investeringsvillkor en förutsättning för att främja tillväxt, forskning och innovation och ett utsläppssnålt samhälle. För att öka värdekedjans effektivitet och införa innovativa lösningar, särskilt med hänsyn till ett utsläppssnålt samhälle, måste företagen ha en kompetent och kunnig personal. Å ena sidan lägger kommissionen i strategin fram rekommendationer som syftar till att kunna lösa de ekonomiska och sysselsättningsmässiga problemen inom byggsektorn på kort till medellång sikt. Å andra sidan innehåller den en rad rekommendationer med ett långsiktigt perspektiv för att säkra varaktiga effekter för sektorns konkurrenskraft.
För att strategin ska kunna genomföras krävs att de många pågående initiativen på europeisk och nationell nivå samt inom olika sektorer rationaliseras och samordnas. Strategin bör bygga på en förvaltningsstruktur som kombinerar både tematisk och strategisk samordning och övervakning, bl.a. följande:
Ett strategiskt trepartsforum på hög nivå (kommissionen, medlemsstaterna och branschföreträdare) som kommenterar EU-initiativ som påverkar byggsektorn och genomförandet av strategin. De lämnar därefter rekommendationer om eventuella anpassningar av strategin eller föreslår nya initiativ.
Tematiska grupper som består av företrädare för medlemsstaterna och branschföreträdare som är intresserade av särskilda prioriterade områden i strategin. De tematiska grupperna ska kontakta och hålla sig à jour med befintliga europeiska nätverk och projekt. Dessa grupper kommer att övervakas av de tjänstegrenar vid kommissionen som ansvarar för de särskilda frågor som ska tas upp av varje grupp.
Meddelandet hävdar att denna struktur skulle göra det möjligt för EU att ge strategisk rådgivning och att förankra initiativet lokalt och få synpunkter från medlemsstaterna och byggsektorns undersektorer. Samarbetet mellan undersektorerna och längs hela värdekedjan skulle stärkas för att de globala utmaningarna skulle kunna antas.
Meddelande om kulturella och kreativa näringar
Meddelandet presenterades den 25 september och analyseras för närvarande inom regeringskansliet. Inget fakta-PM finns ännu.
Meddelandet presenterar en strategi för att främja Kulturella och kreativa näringar (KKN). Kommissionen inbjuder därför alla nivåer att utveckla integrerade strategier för att utveckla KKN. Sådana strategier skall inbegripa inte bara kultursektorn utan även inom näringsliv, utbildning, industri, turism, urban och regional utveckling.
Kommissionen avser att främja ett modernt rättsligt ramverk och underlätta erfarenhetsutbyte och kollegial bedömning s.k. Peer-learning inom EU. Kommissionen kommer också att mobilisera en rad vida stöd för att främja nyckelutvecklingsområden som kunskapsutveckling, tillgång till kapital, främjande av nya affärsmodeller, tillgång till internationella marknader. Kommissionen kommer även att se särskilt på modeindustrin och dess utmaningar. Kommissionen föreslår också finansieringsmekanismer för perioden 2014-2020 som skall kunna främja KKN.
Rådslutsatser om möjliggörande teknologier och Europeiska innovationspartnerskap om råvaror
Föreliggande utkast till rådslutsatser välkomnar kommissionens meddelande om möjliggörande teknologier som utmålar en enhetlig strategi för KETs (Key enabling technologies) för att möjliggöra utforskning av Eus potential på konkurrensutsatta marknader och hålla samma takt som Eu:s internationella huvudkonkurrenter, bidra till hållbar tillväxt och jobbskapande och samtidigt möta dagens stora samhälleliga och miljömässiga utmaningar.
Rådet understryker vikten av att tillverka KETs baserade varor och av avsättning av tjänster och lösningar i EU. Rådet är överens om behovet av att säkra, där det är tillämpligt, koordinering av EU, nationella och regionala aktiviteter samt jämna spelregler på en öppen global marknad.
Rådet understryker vikten av ett integrerad förhållningssätt för att stärka synergier mellan relevanta EU åtgärder och instrument relaterat till forskning, utveckling och innovation , särskilt Horizon2020, strukturfonder och EIB med syfte att täcka gapet som benämns ”dödsdalen” (Valley of death) och hjälpa forskning över till innovativa marknadsklara varor, tjänster och lösningar.
Rådet understryker vikten av att MS, regioner tillsammans med KOM utforskar strategier för smart specialisering. Uppmuntrar industrin att investera i KETs baserad produkttillverkning inom EU.
Rådet uppmanar KOM att ta full hänsyn till statsstödets betydelse för konkurrenskraften i EU gentemot resten av världen och på internationella marknader då man moderniserar stödreglerna för forskning, utveckling och innovation
Rådet inbjuder KOM att främja fri, rättvis och öppen handel även för KETs baserade varor, tjänster och lösningar samtidigt som man tillgodoser europeiska intressen i en anda av ömsesidig nytta.
Rådet Understryker vikten av träningsaktiviteter syftande till att förbättra mångdisciplinära kunskaper i KET baserad tillverkning.
Rådet välkomnar en styrmekanism för KETs under 2013 som skall användas av KOM och ge marknadsdata kring utbud och efterfrågan på KETs i EU och andra regioner. Rådet förpliktigar sig att följa implementeringen av den Europeiska strategin för KETs och uppmanar KOM att hålla rådet informerat.
Rådslutsatserna välkomnar kommissionens meddelande rörande ett Europeisk innovationspartnerskap på råvaror som ett nyckelaktivitet i genomförandet av innovationsunionen. Utkastet till RSS inbjuder kommissionen att utse representanter för MS på högnivå till den tilltänkta högnivågruppen för styrning av råvaru EIP.
Slutligen inbjuder rådet kommissionen att rapportera innan juli månads utgång 2013 kring framstegen med råvaru EIP särskilt vad gäller dess strategiska genomförande.
2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Kommissionens meddelande om industripolitik har ej presenterats och ev. effekt på svenska regler kan ej bedömas.
Den föreslagna strategin för hållbar konkurrenskraft i byggsektorn innehåller och samlar upp åtgärder av olika typ och genomförande. Såväl implementering av direktiv som anpassning till förordning men också ett ökat och mer effektivt utnyttjande av befintliga instrument och strukturer återfinns. De många sakområdena och förslag på åtgärder behandlas i vitt skilda fora och förslagets effekter på gällande svenska regler måste därför bedömas enskilt utifrån varje separat delförslag i dessa olika arbetsstrukturer.
Meddelandet om Kulturella och kreativa näringar analyseras just nu inom regeringskansliet. En preliminär bedömning är att förslagen inte får konsekvenser för svenskt regelverk.
I fråga om Förslagen och rådslutsatserna rörande viktig möjliggörande teknik och innovationspartnerskapet om råvaror bedöms dessa ej ha konsekvenser för svenskt regelverk.
3.
Budgetära konsekvenser
Meddelande om industripolitik har inte presenterats och budgetära konsekvenser kan därför inte bedömas
I fråga om förslag/meddelande om hållbar konkurrenskraft för byggsektorn så innebär strategin samordning av pågående eller planerade åtgärder inom ett flertal politikområden och utifrån en mångfald av direktiv och åtgärder. Den budgetära konsekvensen av strategin måste bedömas utifrån en analys av varje enskilt förslag då meddelandet i sig inte konsekvent och utförligt presenterar budgetär konsekvens av handlingsplanens åtgärder vare sig inom ram eller eventuellt utanför beslutad budgetram. Klart är att finansiering av åtgärder under strategin faller inom många olika politikområden framförallt, energipolitik, forskningspolitik/innovationspolitik, sammanhållningspolitik, regionalpolitik, sysselsättningspolitik, rörlighetsfrågor, miljöpolitik, handelspolitik. För övriga meddelanden kan inte bedömning göras då dessa ännu inte presenterats.
Meddelandet om Kulturella och kreativa näringar bedöms preliminärt ge konsekvenser inom ram på EU nivå som nu är under förhandling genom arbetet att fastställa nästa fleråriga budgetram. Klart är att åtgärder under detta meddelande faller inom ett flertal politikområden som Utbildnings-, samanhållnings-, närings-, forsknings-, energi-, och handelspolitikens områden. Förslagen väntas ej ge effekter för svenskt del.
Ifråga om agendans punkt (d) Rådslutsatser om viktig möjliggörande teknik och Europeiska innovationspartnerskap om råvaror inbegriper förslagen inte att ökade medel föreslås utan att strategin och partnerskapet skall göra det möjligt att använda befintliga medel effektivare och mer produktivt.
II Ståndpunkter
1. Ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens information
Regeringen kan ställa sig bakom ordförandeskapets förslag till rådslutsatser
Meddelandet om industripolitik har ej presenterats och meddelandet om Kulturella och kreativa näringar har precis presenterats och är under bedömning. Någon mer utvecklad ståndpunkt i dessa ärenden finns därför inte. I ett generellt näringspolitiskt perspektiv driver regeringen en linje där konkurrenskraft och tillväxt uppstår som följd av goda ramvillkor. Sådana ramvillkor inbegriper enkla och enhetliga regelverk, minskade administrativa bördor, goda förutsättningar för forskning och innovation, väl fungerande kapitalmarknader, väl fungerande och öppna marknader, omställning mot en hållbar grön och resurseffektiv ekonomi där möjligheter möter de samhälleliga utmaningarna, främjande av ungas innovations och entreprenörskraft samt främjande av kvinnors företagande. Åtgärder på EU nivå skall ske med beaktande av nationell kompetens och Sverige har en budgetrestriktiv linje där finansiering skall ske inom ram och under tak.
Regeringen välkomnar åtgärder som främjar hållbar konkurrenskraft i byggsektorn på såväl kort som lång sikt.
Goda generella ramvillkor för investeringar, forskning, innovation och entreprenörskap tillsammans med förbättrad resurseffektivitet, stärkta arbetsmiljövillkor, stärkt inre marknad, en öppen och fri internationell handel bidrar till ökad konkurrenskraft och hållbarhet för byggsektorn. Byggsektorns potential kan dock i stor utsträckning stärkas och förverkligas inom ramen för EU:s befintliga strategier och instrument där Sverige håller en budgetrestriktiv linje med genomförande inom beslutade ramar och tak.
Regeringen välkomnar den samlade strategin för att i ökad omfattning använda potentialen hos den viktiga möjliggörande tekniken till att stärka befintlig industris konkurrenskraft samt bidra till framväxten av ny industri.
Sverige anser att det är positivt att kommissionen avser prioritera inom befintliga budgetramar för att uppnå målen med strategin och stärka genomslaget för viktig möjliggörande teknik.
Regeringen är positiv till förslaget och delar kommissionens uppfattning att den europeiska industrins tillgång till råvaror på lång sikt är en viktig hållbarhetsfråga. Samtidigt avser regeringen bevaka att förslaget inte får protektionistiska följder eller leder till uppluckring av statsstödsreglerna.
Regeringen välkomnar den breda definitionen av råvaror, vilken inkluderar metalliska mineral, industrimineral, konstruktionsmineral, naturgummi och trä i partnerskapet.
Regeringen avser att delta aktivt i det fortsatta arbetet med genomförandet av det europeiska innovationspartnerskapet för råvaror.
4. Remissinstansernas ståndpunkter
Inte remitterat
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet
Det är troligt att diskussionen kring de ovan beskrivna meddelanden kommer att ligga till grund för det kommande rådsarbetet inför Konkurrenskraftsrådets möte i december.
2. Rättslig grund och beslutsförfarande
Föreslagna åtgärder inom ramen för meddelandena sorterar under en mängd rättsliga grunder som får prövas var och en för sig vid dess specifika och enskilda beredning.
Rådslutsatser – Enligt rådets praxis - Enhällighet
3. Fackuttryck/termer
2012-09-26
Näringsdepartementet
Enheten för Forskning Innovation och Näringsutveckling
Underlag till NU/EUN med anledning av Konkurrenskraftsrådets möte 121011 rörande dp 8 a-d Europeisk industripolitik
Dokumentbeteckning
8. Europeisk industripolitik
a) Meddelande från kommissionen om uppdatering av meddelandet om industripolitik: Ett bidrag till tillväxt och ekonomisk återhämtning
b) Meddelande från kommissionen – Strategi för hållbar konkurrenskraft inom byggsektorn och dess företag
13186/12 IND 132 COMPET 528 MI 528 RECH 326 ENER 362 TRANS 269
c) Meddelande från kommissionen om den kulturella och den kreativa sektorn för kreativ tillväxt i EU
– Föredragning av kommissionen
– Diskussion
d) Viktig möjliggörande teknik och det europeiska innovationspartnerskapet om råvaror
– Antagande av rådets slutsatser
7247/12 COMPET 130 RECH 77 IND 48
12093/12 COMPET 480 RECH 310 IND 121 MI 465 FC 34 RC 17
Sammanfattning
På dagordningen för mötet framgår att kommissionen kommer att presentera ovan beskrivna meddelanden. Kommissionens meddelande om industripolitik, ”Ett bidrag till tillväxt och ekonomisk återhämtning” har inte har inte presenterats vid detta PMs skrivande.
Presentationerna av meddelandena skall enligt agendan åtföljas av en allmän diskussion. Ordförandeskapet har genom rådsdokument 13971/12 presenterat frågor för att styra diskussionen:
Samtycker ni till de fyra pelarna och de sex prioriterade åtgärderna som föreslås i uppdateringen av industrimeddelandet?
Vilka problem möter byggsektorn i ert land och vilka åtgärder har redan tagits för att möta situationen inklusive sådana åtgärder som syftar till att hjälpa företag att internationalisera sina aktiviteter?
Vi behöver fortsatta erkänna den ekonomiska betydelsen av kulturella och kreativa näringar och stärka deras rol för sysselsättning och tillväxt såväl som deras bidrag till en miljö som ’är mottaglig för innovation. Vilka typer av initiativ bör främjas i ett prioriteringsperspektiv på EU nivå för att uppnå dessa mål?
I dagordningspunktens del (d) har det cypriotiska ordförandeskapet lagt fram utkast till rådslutsatser om viktig möjliggörande teknik och Europeiska innovationspartnerskap om råvaror för antagande. Rådslutsaterna har sin grund i kommissionens meddelanden KOM (2012) 341 Slutlig – ”En europeisk strategi för viktig möjliggörande teknik: mot tillväxt och jobb” samt KOM (2012) 82 Final – ”Att trygga råvaruförsörjningen för Europas framtida välstånd – Förslag för ett europeiskt innovationspartnerskap om råvaror”.
Regeringen kan ställa sig bakom ordförandeskapets utkast till rådslutsatser.
I Förslaget
1. Innehåll
Meddelande om industripolitik
Meddelandet förväntas den 10:e oktober. I rådsdokument 13971/12 som förbereder rådsdiskussionen framgår att meddelandet utgör en uppdatering av industriflaggskepp En industripolitik för en globaliserad tid från 2010.
Syftet är att stärka industriell konkurrenskraft och underlätta övergången till en lågkol- och resurseffektiv ekonomi.
Förslag inom 4 pelare och 6 prioriterade handlingslinjer skall presenteras enl. följande:
Stimulera investeringar till innovativa och nya teknologier
Marknader för avancerad tillverkningsteknologi och ren produktion
Hållbar industriell- och byggpolitik och råvaror
Rena fordon
Bio-baserade produktmarknader
Marknader för viktiga möjliggörande teknologier
Smarta nät
Tillåta maximal nytta för EU företag på internationella och den inre marknaden
Förbättra tillgången på kapital
Öka investeringar i humankapital
Arbetsgrupper kommer att utarbeta handlingsplaner för att främja investeringar i innovativa marknader och nya teknologier. En handlingsplan för entreprenörskap skall öka dynamik på den inre marknaden särskilt gällande digitala marknader. Tillgång till kapital skall främjas genom att föreslå åtgärder för företag att erhålla kapital på kapitalmarknaderna. Förslag skall också öka arbetskraftens möjligheter att anpassa sig i industriell omställning.
Meddelande om hållbar konkurrenskraft i byggsektorn
För att möta de utmaningar som beskrivs ovan har kommissionen utarbetat en strategi för det kommande årtiondet. Strategin ska komplettera de strategier som företagen inom byggsektorn själva har utarbetat för att förbättra konkurrenskraften och hantera samhällsförändringarna.
EU-strategin har följande fem centrala mål: a) Att främja gynnsamma investeringsvillkor. b) Att förbättra personalsituationen inom byggsektorn. c) Att förbättra resurseffektivitet, miljöprestanda och affärsmöjligheter. d) Att stärka den inre marknaden för byggsektorn. e) Att främja EU:s byggföretags globala konkurrenskraft. Varje mål omfattar olika utmaningar: t.ex. är gynnsamma investeringsvillkor en förutsättning för att främja tillväxt, forskning och innovation och ett utsläppssnålt samhälle. För att öka värdekedjans effektivitet och införa innovativa lösningar, särskilt med hänsyn till ett utsläppssnålt samhälle, måste företagen ha en kompetent och kunnig personal. Å ena sidan lägger kommissionen i strategin fram rekommendationer som syftar till att kunna lösa de ekonomiska och sysselsättningsmässiga problemen inom byggsektorn på kort till medellång sikt. Å andra sidan innehåller den en rad rekommendationer med ett långsiktigt perspektiv för att säkra varaktiga effekter för sektorns konkurrenskraft.
För att strategin ska kunna genomföras krävs att de många pågående initiativen på europeisk och nationell nivå samt inom olika sektorer rationaliseras och samordnas. Strategin bör bygga på en förvaltningsstruktur som kombinerar både tematisk och strategisk samordning och övervakning, bl.a. följande:
Ett strategiskt trepartsforum på hög nivå (kommissionen, medlemsstaterna och branschföreträdare) som kommenterar EU-initiativ som påverkar byggsektorn och genomförandet av strategin. De lämnar därefter rekommendationer om eventuella anpassningar av strategin eller föreslår nya initiativ.
Tematiska grupper som består av företrädare för medlemsstaterna och branschföreträdare som är intresserade av särskilda prioriterade områden i strategin. De tematiska grupperna ska kontakta och hålla sig à jour med befintliga europeiska nätverk och projekt. Dessa grupper kommer att övervakas av de tjänstegrenar vid kommissionen som ansvarar för de särskilda frågor som ska tas upp av varje grupp.
Meddelandet hävdar att denna struktur skulle göra det möjligt för EU att ge strategisk rådgivning och att förankra initiativet lokalt och få synpunkter från medlemsstaterna och byggsektorns undersektorer. Samarbetet mellan undersektorerna och längs hela värdekedjan skulle stärkas för att de globala utmaningarna skulle kunna antas.
Meddelande om kulturella och kreativa näringar
Meddelandet presenterades den 25 september och analyseras för närvarande inom regeringskansliet. Inget fakta-PM finns ännu.
Meddelandet presenterar en strategi för att främja Kulturella och kreativa näringar (KKN). Kommissionen inbjuder därför alla nivåer att utveckla integrerade strategier för att utveckla KKN. Sådana strategier skall inbegripa inte bara kultursektorn utan även inom näringsliv, utbildning, industri, turism, urban och regional utveckling.
Kommissionen avser att främja ett modernt rättsligt ramverk och underlätta erfarenhetsutbyte och kollegial bedömning s.k. Peer-learning inom EU. Kommissionen kommer också att mobilisera en rad vida stöd för att främja nyckelutvecklingsområden som kunskapsutveckling, tillgång till kapital, främjande av nya affärsmodeller, tillgång till internationella marknader. Kommissionen kommer även att se särskilt på modeindustrin och dess utmaningar. Kommissionen föreslår också finansieringsmekanismer för perioden 2014-2020 som skall kunna främja KKN.
Rådslutsatser om möjliggörande teknologier och Europeiska innovationspartnerskap om råvaror
Föreliggande utkast till rådslutsatser välkomnar kommissionens meddelande om möjliggörande teknologier som utmålar en enhetlig strategi för KETs (Key enabling technologies) för att möjliggöra utforskning av Eus potential på konkurrensutsatta marknader och hålla samma takt som Eu:s internationella huvudkonkurrenter, bidra till hållbar tillväxt och jobbskapande och samtidigt möta dagens stora samhälleliga och miljömässiga utmaningar.
Rådet understryker vikten av att tillverka KETs baserade varor och av avsättning av tjänster och lösningar i EU. Rådet är överens om behovet av att säkra, där det är tillämpligt, koordinering av EU, nationella och regionala aktiviteter samt jämna spelregler på en öppen global marknad.
Rådet understryker vikten av ett integrerad förhållningssätt för att stärka synergier mellan relevanta EU åtgärder och instrument relaterat till forskning, utveckling och innovation , särskilt Horizon2020, strukturfonder och EIB med syfte att täcka gapet som benämns ”dödsdalen” (Valley of death) och hjälpa forskning över till innovativa marknadsklara varor, tjänster och lösningar.
Rådet understryker vikten av att MS, regioner tillsammans med KOM utforskar strategier för smart specialisering. Uppmuntrar industrin att investera i KETs baserad produkttillverkning inom EU.
Rådet uppmanar KOM att ta full hänsyn till statsstödets betydelse för konkurrenskraften i EU gentemot resten av världen och på internationella marknader då man moderniserar stödreglerna för forskning, utveckling och innovation
Rådet inbjuder KOM att främja fri, rättvis och öppen handel även för KETs baserade varor, tjänster och lösningar samtidigt som man tillgodoser europeiska intressen i en anda av ömsesidig nytta.
Rådet Understryker vikten av träningsaktiviteter syftande till att förbättra mångdisciplinära kunskaper i KET baserad tillverkning.
Rådet välkomnar en styrmekanism för KETs under 2013 som skall användas av KOM och ge marknadsdata kring utbud och efterfrågan på KETs i EU och andra regioner. Rådet förpliktigar sig att följa implementeringen av den Europeiska strategin för KETs och uppmanar KOM att hålla rådet informerat.
Rådslutsatserna välkomnar kommissionens meddelande rörande ett Europeisk innovationspartnerskap på råvaror som ett nyckelaktivitet i genomförandet av innovationsunionen. Utkastet till RSS inbjuder kommissionen att utse representanter för MS på högnivå till den tilltänkta högnivågruppen för styrning av råvaru EIP.
Slutligen inbjuder rådet kommissionen att rapportera innan juli månads utgång 2013 kring framstegen med råvaru EIP särskilt vad gäller dess strategiska genomförande.
2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Kommissionens meddelande om industripolitik har ej presenterats och ev. effekt på svenska regler kan ej bedömas.
Den föreslagna strategin för hållbar konkurrenskraft i byggsektorn innehåller och samlar upp åtgärder av olika typ och genomförande. Såväl implementering av direktiv som anpassning till förordning men också ett ökat och mer effektivt utnyttjande av befintliga instrument och strukturer återfinns. De många sakområdena och förslag på åtgärder behandlas i vitt skilda fora och förslagets effekter på gällande svenska regler måste därför bedömas enskilt utifrån varje separat delförslag i dessa olika arbetsstrukturer.
Meddelandet om Kulturella och kreativa näringar analyseras just nu inom regeringskansliet. En preliminär bedömning är att förslagen inte får konsekvenser för svenskt regelverk.
I fråga om Förslagen och rådslutsatserna rörande viktig möjliggörande teknik och innovationspartnerskapet om råvaror bedöms dessa ej ha konsekvenser för svenskt regelverk.
3.
Budgetära konsekvenser
Meddelande om industripolitik har inte presenterats och budgetära konsekvenser kan därför inte bedömas
I fråga om förslag/meddelande om hållbar konkurrenskraft för byggsektorn så innebär strategin samordning av pågående eller planerade åtgärder inom ett flertal politikområden och utifrån en mångfald av direktiv och åtgärder. Den budgetära konsekvensen av strategin måste bedömas utifrån en analys av varje enskilt förslag då meddelandet i sig inte konsekvent och utförligt presenterar budgetär konsekvens av handlingsplanens åtgärder vare sig inom ram eller eventuellt utanför beslutad budgetram. Klart är att finansiering av åtgärder under strategin faller inom många olika politikområden framförallt, energipolitik, forskningspolitik/innovationspolitik, sammanhållningspolitik, regionalpolitik, sysselsättningspolitik, rörlighetsfrågor, miljöpolitik, handelspolitik. För övriga meddelanden kan inte bedömning göras då dessa ännu inte presenterats.
Meddelandet om Kulturella och kreativa näringar bedöms preliminärt ge konsekvenser inom ram på EU nivå som nu är under förhandling genom arbetet att fastställa nästa fleråriga budgetram. Klart är att åtgärder under detta meddelande faller inom ett flertal politikområden som Utbildnings-, samanhållnings-, närings-, forsknings-, energi-, och handelspolitikens områden. Förslagen väntas ej ge effekter för svenskt del.
Ifråga om agendans punkt (d) Rådslutsatser om viktig möjliggörande teknik och Europeiska innovationspartnerskap om råvaror inbegriper förslagen inte att ökade medel föreslås utan att strategin och partnerskapet skall göra det möjligt att använda befintliga medel effektivare och mer produktivt.
II Ståndpunkter
1. Ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens information
Regeringen kan ställa sig bakom ordförandeskapets förslag till rådslutsatser
Meddelandet om industripolitik har ej presenterats och meddelandet om Kulturella och kreativa näringar har precis presenterats och är under bedömning. Någon mer utvecklad ståndpunkt i dessa ärenden finns därför inte. I ett generellt näringspolitiskt perspektiv driver regeringen en linje där konkurrenskraft och tillväxt uppstår som följd av goda ramvillkor. Sådana ramvillkor inbegriper enkla och enhetliga regelverk, minskade administrativa bördor, goda förutsättningar för forskning och innovation, väl fungerande kapitalmarknader, väl fungerande och öppna marknader, omställning mot en hållbar grön och resurseffektiv ekonomi där möjligheter möter de samhälleliga utmaningarna, främjande av ungas innovations och entreprenörskraft samt främjande av kvinnors företagande. Åtgärder på EU nivå skall ske med beaktande av nationell kompetens och Sverige har en budgetrestriktiv linje där finansiering skall ske inom ram och under tak.
Regeringen välkomnar åtgärder som främjar hållbar konkurrenskraft i byggsektorn på såväl kort som lång sikt.
Goda generella ramvillkor för investeringar, forskning, innovation och entreprenörskap tillsammans med förbättrad resurseffektivitet, stärkta arbetsmiljövillkor, stärkt inre marknad, en öppen och fri internationell handel bidrar till ökad konkurrenskraft och hållbarhet för byggsektorn. Byggsektorns potential kan dock i stor utsträckning stärkas och förverkligas inom ramen för EU:s befintliga strategier och instrument där Sverige håller en budgetrestriktiv linje med genomförande inom beslutade ramar och tak.
Regeringen välkomnar den samlade strategin för att i ökad omfattning använda potentialen hos den viktiga möjliggörande tekniken till att stärka befintlig industris konkurrenskraft samt bidra till framväxten av ny industri.
Sverige anser att det är positivt att kommissionen avser prioritera inom befintliga budgetramar för att uppnå målen med strategin och stärka genomslaget för viktig möjliggörande teknik.
Regeringen är positiv till förslaget och delar kommissionens uppfattning att den europeiska industrins tillgång till råvaror på lång sikt är en viktig hållbarhetsfråga. Samtidigt avser regeringen bevaka att förslaget inte får protektionistiska följder eller leder till uppluckring av statsstödsreglerna.
Regeringen välkomnar den breda definitionen av råvaror, vilken inkluderar metalliska mineral, industrimineral, konstruktionsmineral, naturgummi och trä i partnerskapet.
Regeringen avser att delta aktivt i det fortsatta arbetet med genomförandet av det europeiska innovationspartnerskapet för råvaror.
4. Remissinstansernas ståndpunkter
Inte remitterat
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet
Det är troligt att diskussionen kring de ovan beskrivna meddelanden kommer att ligga till grund för det kommande rådsarbetet inför Konkurrenskraftsrådets möte i december.
2. Rättslig grund och beslutsförfarande
Föreslagna åtgärder inom ramen för meddelandena sorterar under en mängd rättsliga grunder som får prövas var och en för sig vid dess specifika och enskilda beredning.
Rådslutsatser – Enligt rådets praxis - Enhällighet
3. Fackuttryck/termer