KKR, RådsPM EU-patentet, dp 1
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:24388C
PM Till riksdagen | ||
2010-10 | ||
Justitiedepartementet |
Enheten för immaterialrätt och transporträtt |
Konkurrenskraftsrådet den 10 november
Dagordningspunkt
Kommissionens förslag till förordning för EU-patentets översättningsregim
- politisk riktlinje
Dokument
Förslag till rådets förordning om översättningsarrangemang för Europeiska unionens patent KOM (2010) 350 slutlig Rådsdokument 11805/10 PI 77 Proposal for a Council Regulation on the translation arrangements for the European Union patent – political orientation
Tidigare dokument
Fakta-PM Justitiedepartementet 2006/07:FPM 76
Fakta-PM Justitiedepartementet 2008/09:FPM108
Fakta-PM Justitiedepartementet 2009/10 FPM107
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden
Frågan har behandlats i EU-nämnden vid ett flertal gånger, senast den 20 maj 2010 och den 8 oktober 2010. Näringsutskottet informerades muntligen senast den 9 februari 2009 och kommer att informeras den 4 november 2010.
Sammanfattning
Ett EU-patent är en av de viktigaste åtgärderna för att främja EU:s konkurrenskraft. För att det ska bli verklighet krävs det att rådet kommer överens om översättningsarrangemangen för EU-patentet, dvs. vilka språk EU-patentet ska kunna beviljas på och under vilka förutsättningar översättningar ska göras. Ordförandeskapet föreslår att konkurrenskraftsrådet ska nå en politisk riktlinje om EU-patentets översättningsarrangemang.
Kommissionen har presenterat ett förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang och ordförandeskapet gjort tillägg till detta förslag, i syfte att nå en bred kompromiss. Kommissionens och ordförandeskapets förslag har ett brett stöd i rådet, men Spanien och Italien motsätter sig en överenskommelse som baseras på kommissionens förslag. Ordförandeskapet har beslutat att sätta in ett extra konkurrenskraftsråd den 10 november för att sätta ytterligare tryck på medlemsstaterna att nå en lösning så snart som möjligt. Om medlemsstaterna inte kan komma överens då, skulle det kunna resultera i att man kan konstatera att enighet inte kan nås inom rimlig tid. Det blir då i sådant fall ett första steg mot ett fördjupat samarbete.
I Förslaget
1. Innehåll
Patentsystemet är av central betydelse för att främja innovation och stärka EU:s konkurrenskraft. Tyvärr finns det brister i det nuvarande europeiska patentsystemet. Det finns inget enhetligt patentskydd som gäller över hela EU och det finns inte heller någon gemensam europeisk patentdomstol. Detta gör det kostsamt och besvärligt både för den som vill skydda sitt patent och för den som påstås göra intrång. Ett av de största problemen med dagens europeiska patentsystem är de långtgående översättningskraven för de europeiska patenten. Att översätta patentskrifter är mycket kostsamt och den nuvarande ordningen bidrar starkt till att det europeiska patentsystemet är dyrare än i flera av EU:s konkurrerande marknader. En sökande som vill ha europeiska patent i 13 av EU:s medlemsstater får i dag betala ca 10 gånger så mycket som för ett patent för USA. Svårigheterna är mest kännbara för de små och medelstora företagen.
För att förbättra det europeiska patentsystemet förs det inom EU förhandlingar som syftar till att skapa ett EU-patent och att inrätta en enhetlig europeisk patentdomstol. Tanken på ett enhetligt patentsystem i Europa har diskuterats under en lång tid och rådet har flera gånger tidigare varit nära en lösning. Förhandlingarna återupptogs senast 2007 genom ett initiativ från kommissionen år 2007 genom ett meddelande till Europaparlamentet och rådet om ett förbättrat patentsystem i Europa (KOM 2007 165).
EU-patentet ska göra det möjligt att genom en ansökan få ett patent som täcker hela EU. Tanken är att det europeiska patentverket (European, Patent Office, EPO) som i dag beviljar europeiska patent under den Europeiska Patentkonventionen (European Patent Convention, EPC) även ska bevilja EU-patentet. Den enhetliga europeiska patentdomstolen ska kunna hantera tvister avseende såväl det framtida EU-patentet som de befintliga europeiska patenten. För att ges jurisdiktion över även de europeiska patenten kommer domstolen att inrättas genom ett internationellt avtal mellan EU, EU:s medlemsstater samt ytterligare länder anslutna till EPC. Domstolens avgöranden kommer att ha rättsverkan i hela EU samt i övriga medverkande stater. EU-patentet och den nya domstolen kommer att väsentligt förbättra förutsättningarna att skydda innovationer i EU och är av stor betydelse för EU:s konkurrenskraft.
Det finns ett starkt politiskt tryck för att avsluta förhandlingarna om ett EU-patent, en reform som framhålls som viktig för EU:s konkurrenskraft i bland annat kommissionens meddelandet om en innovationsunion och i Mario Montis rapport om att ”återuppliva” den inre marknaden. Tyvärr har det ännu inte gått att nå en slutlig överenskommelse om EU-patentet, vilket främst beror på att frågan om EU-patentets översättningsregim sedan länge varit låst.
Under det svenska ordförandeskapet kom rådet i december 2009 överens om en allmän inriktning vad gäller förslaget till EU-patentförordning. Förslaget omfattar dock inte frågan om EU-patentets översättningsarrangemang, eftersom Lissabonfördraget innebar att det krävdes ett nytt förslag från kommissionen i denna del. En sådan förordning om EU-patentets översättningsarrangemang ska träda i kraft samtidigt som EU-patentförordningen.
Kommissionen presenterade den 30 juni ett förslag till förordning för EU-patentets översättningsregim, vilket i stort överensstämmer med det ursprungliga förslaget som presenterades för över 10 år sedan. Det reglerar vilka språk EU-patentet ska kunna beviljas på och under vilka förutsättningar översättningar ska ske. Förslagets utgångspunkt är att ett EU-patent ska beviljas på något av det europeiska patentverket tre arbetsspråk, engelska, tyska eller franska och att de s.k. patentkraven ska översättas till de två andra arbetsspråken, dock utan rättslig effekt. Detta följer EPC och tillämpas alltså redan vid beviljandet av europeiska patent. Den väsentliga skillnaden i förhållande till vad som gäller för dagens europeiska patent är att några ytterligare översättningskrav inte ställs upp för EU-patentet. För att europeiska patent ska gälla i Sverige krävs att patentkraven översätts till svenska och att den s.k. patentbeskrivningen finns på svenska eller engelska.
Vidare innehåller förslaget bl.a. bestämmelser om att en översättning av patentet ska kunna krävas vid händelse av tvist samt innebär att maskinöversättningar för informationsbruk ska kunna tillhandahållas elektroniskt till alla EU-språk, utan kostnad. Förslaget innebär även att sökanden ska, på liknande sätt som gäller i dag, kunna söka patent på sitt nationella språk och få ersättning för den översättning till något av de tre arbetsspråken som därefter krävs. Ersättningen ska vara högre för EU-patentet än de europeiska patenten och ska bekostas av systemet, dvs. av avgiften för EU-patentet. Sverige stöder förslaget som även har vunnit ett brett stöd i rådet.
Inför konkurrenskraftsrådet den 11 oktober föreslog det belgiska ordförandeskapet en politisk riktlinje om EU-patentets översättningsarrangemang som även innehöll några tillägg till kommissionens förslag som syftade till att nå ett bredare stöd i rådet. Dessa tillägg innebär bland annat att EU-patent som beviljas på tyska eller franska ska översättas till engelska under en övergångstid. Kommissionens förslag tillsammans med ordförandeskapets tillägg har vunnit ett mycket brett stöd i rådet, i princip kan alla medlemsstater utom två acceptera det. Ordförandeskapet har ännu inte presenterat något ytterligare förslag inför konkurrenskraftsrådet den 10 november.
Behandlingen av förslaget och aktuellt förhandlingsläge
Kommissionens förslag till EU-patentets översättningsarrangemang har behandlats i rådsarbetsgrupp, den 14 och 28 juli, samt den 8-9 september. Dessutom har förslaget och ordförandeskapets tillägg till detta diskuterats vid informella konkurrenskraftsrådet den 29 september och konkurrenskraftsrådet den 11 oktober.
Vid det senaste konkurrenskraftsrådet stod det klart att i princip medlemsstater kan tänka sig en lösning som grundar sig på kommissionens och det belgiska ordförandeskapets förslag, utom Spanien och Italien. Mot denna bakgrund underströk Sverige och några ytterligare medlemsstater att man bör utreda förutsättningarna för ett fördjupat samarbete, om det visar sig omöjligt att snart nå en överenskommelse. Ett fördjupat samarbete skulle innebära att ett färre antal medlemsstater än alla 27 går vidare för att komma överens om ett EU-patent.
Mot bakgrund av att flera medlemsstater angett att frågan om EU-patentet är brådskande och att ett fördjupat samarbete kan vara en alternativ lösning drog ordförandeskapet den slutsatsen att man nu måste öka takten i förhandlingarna. Ordförandeskapet beslutade därför om ett extrainsatt konkurrenskraftsråd den 10 november i förhoppningen om att rådet då ska kunna nå en kompromiss och anta en politisk riktlinje om EU-patentets översättningsarrangemang. Flera nyckelaktörer har även indikerat en vilja att fortsätta förhandla med sikte på en snabb lösning.
Mot bakgrund av Spaniens och Italiens motstånd i frågan, är det emellertid mycket svårt att förutsäga om en sådan förhoppning kommer att infrias. Sannolikt kommer det att krävas att ordförandeskapet presenterar ytterligare tillägg till kommissionens förslag för att samtliga medlemsstater ska kunna acceptera en kompromiss. Ett tänkbart förslag till kompromiss skulle t.ex. kunna vara att ytterligare någon översättning skulle krävas. Något kompromissförslag har ännu inte presenterats och utrymmet för ytterligare kompromisser är litet. En annan tänkbar utgång är att diskussionen visar på att rådet inte kommer att kunna nå enighet i frågan inom en rimlig tid, vilket skulle vara ett första steg mot ett fördjupat samarbete.
Mot denna bakgrund är Sverige berett att, tillsammans med andra likasinnade medlemsstater, undersöka förutsättningarna för ett fördjupat samarbete, om det skulle visa sig omöjligt att nå en överenskommelse inom en rimlig tid. Det belgiska ordförandeskapet och kommissionen har varit öppna med att de ser ett fördjupat samarbete som ett möjligt alternativ.
Närmare om fördjupat samarbete
EU:s medlemsstater kan sinsemellan bedriva ett fördjupat samarbete inom olika politikområden. Samarbetet innebär att en grupp medlemsstater kan gå vidare i ett integrationsarbete inom ett specifikt politikområde, då det saknas förutsättningar för samtliga medlemsstater att nå enighet. Ett fördjupat samarbete kan bara inledas på förslag från kommissionen. Ett sådant förslag måste föregås av att rådet fastställt att det aktuella målet för samarbetet inte kan uppnås inom rimlig tid enligt ordinarie förfarande. De medlemsstater som önskar gå vidare i ett fördjupat samarbete ska rikta en begäran till kommissionen om att presentera ett förslag. Ett beslut om att inleda ett fördjupat samarbete antas sedan enligt huvudregeln av rådet med kvalificerad majoritet, efter godkännande av Europaparlamentet.
Sverige har en positiv inställning till ett fördjupat samarbete när det gäller EU-patentet och utreder – tillsammans med andra likasinnade – möjligheterna att få ett till stånd ett sådant samarbete om det framstår som omöjligt att nå enighet inom en rimlig tid. För att ett sådant samarbete ska vara möjligt krävs bland annat ett brett stöd av en majoritet av medlemsstaterna.
2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förordningen har ingen effekt på det svenska regelverket. EU-patentet är en självständig EU-rättighet som inte direkt påverkar det svenska nationella patentsystemet. När reformen ett förbättrat patentsystem i Europa genomförs kommer det att kräva vissa ändringar i relevant svensk lagstiftning.
I språklagen (2009:600) finns bestämmelser om språkanvändningen i offentlig verksamhet. Lagens syfte är att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk och i 10 § anges bl.a. att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. EU-patentet har emellertid sin grund i en EU-förordning. Tvister om EU-patentet kommer att hanteras av en ny enhetlig europeisk patentdomstol och inte av nationella domstolar. Det föreligger därför ingen konflikt mellan förslaget och språklagen.
3. Budgetära konsekvenser
EU-patentet kommer att vara självfinansierat och därför inte innebära några direkta konsekvenser för vare sig stats- eller EU-budgeten. Kommissionen har dock aviserat att man kommer att bidra till finansieringen med att ta fram maskinöversättningar, med ca 10 miljoner Euro över fyra år. Kommissionen har framhållit att denna investering kommer att rymmas inom befintliga budgetramar.
Kommissionen har utfört en konsekvensanalys där man analyserat fyra olika modeller för EU-patentets översättningsarrangemang. Kommissionens finner i sin analys att den valda lösningen är den mest kostnadseffektiva för användarna och har den har fördelen av att bygga på det redan fungerande system som används av EPO idag.
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Sverige stödjer kommissionens förslag till översättningsarrangemang för EU-patentet. Förslaget är kostnadseffektivt och rättssäkert, samt möter användarnas krav. Förslaget banar väg för en slutlig överenskommelse om EU-patentet och en enhetlig patentdomstol, vilket är av central betydelse för att främja innovation och stärka EU:s konkurrenskraft.
Om nödvändigt är Sverige även öppet för att acceptera en kompromiss som bygger vidare på kommissionens förslag, men som även innebär att patent beviljade på tyska eller franska ska översättas till engelska i informationssyfte. Sverige kan även acceptera andra förslag som är rättsäkra och uppfyller kraven på kostnadsbesparingar, om något sådant förslag skulle framstå som en möjlig väg framåt.
Sverige är positivt till att ta fortsatt aktiv del i arbetet med att utreda förutsättningarna för ett fördjupat samarbete om det skulle det visa sig omöjligt att nå enhällighet på grundval av förslaget från kommissionen.
2. Remissinstansernas ståndpunkter
Kommissionens förslaget har remitterats. Samtliga remissinstanser, utom två, som har yttrat sig över förslaget har tillstyrkt det eller lämnat det utan erinran. Det innebär att användarna, genom Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, Läkemedelsindustriföreningen, Svenska Föreningen för Industriellt rättsskydd, Svenska Industrins IP Förening, Svenska Patentombudsföreningen, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges Patentbyråers Förening och SwedenBio stödjer förslaget. Dessutom kan Kommerskollegium, Vetenskapsrådet, Patentbesvärsrätten, Terminologicentrum, Verket för innovationssystem, Institutet för språk och folkminnen (Språkrådet) och Stockholms universitet stödja eller acceptera förslaget. Förslaget har lämnats utan erinran av Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Domstolsverket, Ekonomistyrningsverket och Statskontoret.
Ett flertal remissinstanser som stödjer förslaget skulle i och för sig på sikt föredra ett EU-patent på engelska, men de finner inte skäl att förorda en sådan lösning för närvarande. Några av dessa remissinstanser föreslår även vissa kompletteringar till förslaget.
Patent- och registreringsverket stöder i och för sig förslaget, men ifrågasätter om det är tillräckligt att patentbeskrivningen kan finnas endast på tyska eller franska och förespråkar därför en lösning som innebär att EU-patentet alltid finns tillgängligt på engelska. Sveriges advokatsamfund avstyrker förslaget och förordar en ordning som innebär att EU-patentet utfärdas uteslutande på engelska, men att patentkraven alltid översätts till franska och tyska. Innehållet i förslaget har tidigare legat på bordet under förhandlingarna och vann då ett starkt stöd bland användarna.
Ordförandeskapets tillägg till kommissionens förslag har inte remitterats. Ett referensgruppsmöte om denna och anslutande frågor hålls dock den 29 oktober.
Flera av remissinstanserna har redan tidigare uttalat stöd för vissa åtgärder som återfinns i ordförandeskapets tillägg, främst vad avser en översättning till engelska av patent som beviljas på tyska eller franska. Svenskt näringsliv har dock invänt mot tilläggen i den delen det avser ersättning för en översättning av en patentansökan som givits in på ett nationellt språk som inte är ett av de officiella EPO-språken.
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet
Frågan om EU-patentets översättningsarrangemang kommer att vara den enda frågan vid det extrainsatta konkurrenskraftsrådet den 10 november. Det belgiska ordförandeskapet har även aviserat att man vid konkurrenskraftsrådet den 10 december planerar fortsatt behandla ärendet.
2. Rättslig grund och beslutsförfarande
Rättslig grund är artikel 118.2 i fördraget om den Europeiska Unionens funktionssätt (FEUF). Rådet beslutar med enhällighet efter hörande av Europaparlamentet.
Allmänna bestämmelser om förutsättningarna för ett fördjupat samarbete som ska tillämpas på alla områden inom ramen för EU återfinns i artikel 20 i FEU. De närmare förfarandereglerna återfinns i artiklarna 326-334 i FEUF.
3. Fackuttryck/termer
Europeiskt patent: Enligt EPC beviljar EPO europeiska patent efter ett centraliserat ansökningsförfarande. Dessa patent är inte enhetliga utan kan sägas utgöra ett knippe nationella patent som gäller i de konventionsstater som patenthavaren har valt att patentet ska vara giltigt i. Tvister om europeiska patent faller under respektive nationell domstols behörighet.
Patentkravs Patentskriften består av patentkrav, beskrivning och eventuella ritningar. I patentkraven definieras uppfinningen och patentets skyddsomfång. Patentkraven tolkas med hjälp av beskrivningen. Patentkraven är vanligtvis en volymmässigt liten del av patentskriften.
–