KKR, Rådspm - EU-ESA - 140523, dp. 8

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2D9079

Rådspromemoria

2014-05-14

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Rådets möte (KKR) den 26 maj 2014

Dagordningspunkt 8

Rubrik: Mot en delad EU-ESA-vision för rymd som gynnar konkurrenskraft

(om relationen mellan Europeiska unionen och Europeiska rymdorganisationen)

Antagande av rådsslutsatser

Dokument: 9483/14 (senaste version)

Tidigare dokument: KOM(2012)671, 5760/13, 5978/14, Fakta-PM Utbildningsdepartementet 2012/2013:FPM34

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: –

Bakgrund

Genom artikel 189 i Lissabonfördraget blev rymdverksamhet en EU-kompetens. Art.189 uppmanar EU att etablera lämpliga relationer med det europeiska rymdorganet ESA. Sedan 2012 har ESA fört en diskussion om hur de framtida relationerna mellan EU och ESA bör utvecklas. Motsvarande diskussion har pågått inom EU, främst internt i kommissionen som den 14 november 2012 presenterade ett meddelande med sin position och syn, vilken utgör grunden för en bredare diskussion med rådet och parlamentet. Vid rådets (KKR) möte den 11 december 2012 presenterade kommissionen sitt meddelande. Sverige välkomnade meddelandet och att EU och ESA för en diskussion om riktningen för och behoven inom den europeiska rymdverksamheten. Sverige gav stöd till rådsslutsatserna vid konkurrenskraftsrådets möte den 18 februari 2013 och ansåg, i linje med rådsslutsatserna, att det är viktigt att EU och ESA gemensamt utvecklar en samordnad process för att ta fram gemensamma förslag till medlemsstaterna i respektive organisation om den europeiska rymdverksamhetens framtid. Den 6 februari 2014 publicerade kommissionen en lägesrapport om upprättandet av kontakter mellan Europeiska unionen och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Vid rådets möte (KKR) den 21 februari 2014 presenterade kommissionen sin rapport. Sverige välkomnade rapporten och att EU och ESA fortsätter diskussionen om utformningen av den framtida relationen mellan dem. Sveriges uppfattning var vidare att av de samarbetsalternativ som rapporten redovisade behövs alternativ 2 (förbättrat samarbete, separata entiteter) under alla omständigheter, att alternativ 3 (förbättrat samarbete genom inrättande av en s.k. ”EU-pelare” inom ESA) kräver en grundlig konsekvensanalys men att alternativ 4 (ESA blir en EU-myndighet) är mer tveksamt.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 189 (3) Fördraget om EU:s funktionssätt (EUF). Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som behövs.

Svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer förslaget till rådsslutsatser.

Regeringen är positiv till att EU och ESA för en diskussion om hur relationen dem emellan ska utvecklas. Regeringen understryker vikten av att EU och ESA gemensamt fortsätter utvecklingen av en samordnad process för att ta fram likalydande förslag till medlemsstaterna i respektive organisation om hur relationen mellan EU och ESA ska utvecklas.

Europaparlamentets inställning

Ej känd.

Förslaget

Förslaget till rådsslutsatser påminner om att ett framgångsrikt genomförande av satellitnavigeringsprogrammen Galileo och EGNOS och jordobservationsprogrammet Copernicus är prioriterat av EU. Rymdverksamhetens och rymdteknikens möjligheter att stödja innovation, smart och inkluderande tillväxt, skapa arbete och industriell konkurrenskraft framhålls. Vidare understryks ESA:s viktiga roll i, och som resurs för, europeisk rymdverksamhet och betydelsen av att inrätta ett hållbart och transparent ramverk för relationerna mellan EU och ESA.

Rådsslutsatserna konstaterar att det inte finns politisk konsensus bland medlemsländerna för att ESA ska bli en EU-myndighet och uppmanar därför kommissionen att tills vidare inte beakta ett sådant alternativ. Vidare välkomnar rådet kommissionens avsikt att genomföra en konsekvensanalys för att identifiera ytterligare förbättringsmöjligheter för att nå ett hållbart förhållande med ESA och som tar hänsyn till hur den europeiska rymdindustrins och rymdsektorns konkurrenskraft påverkas, förenklingsåtgärder m.m. och vilket alternativ till samarbetsrelation mellan EU och ESA som bäst möjliggör detta.

Rådet förespråkar en dynamisk och stegvis utveckling av samarbetsrelationen mellan EU och ESA på kort, medellång och lång sikt. Samtidigt konstateras att ytterligare analys krävs rörande programinnehållet i samarbetsrelationen, bl.a. avseende forskning och innovation, finansiella och legala aspekter, för att finna de mest pragmatiska lösningarna. Slutligen understryker rådet i sina slutsatser behovet av att utveckla former för genomförande av en effektiv europeisk rymdpolitik som fullt ut utnyttjar kompetensen inom ESA, EU och deras respektive medlemsstater. För detta ändamål bör en vision och strategi gemensamt utvecklas som beaktar alla större rymdaktiviteter i Europa och kan stödja bästa möjliga utnyttjande av offentliga resurser och förmåga.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Ej aktuellt.

Ekonomiska konsekvenser

Inga ekonomiska konsekvenser kan förutspås.

Övrigt