KKR, RådsPM ERA, dp 4
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235022
PM Till riksdagen
2009-11-23
Utbildningsdepartementet
Forskningspolitiska enheten
Olof Sandberg
dp4. Enhanced governance of the European Research Area
Dokumentbeteckning
15874/09 RECH 409 COMPET 477
I Förslaget
1. Bakgrund
Den europeiska forskningspolitiken har länge fokuserat på utvecklingen av ramprogrammet såsom det viktigaste instrumentet för utvecklingen av de europeiska forskningsområdet, ERA trots att FP utgör en mindre del av de samlade europeiska FoU-resurserna.
Dessa samlade europeiska resurser omfattas av begreppet European Research Area (ERA), vilket tillkom i samband med Lissabonagendan. Syftet var att skapa en ram för policy och resurser på europeisk och nationell nivå. Begreppet ERA har emellertid sedan dess förblivit ganska vagt, med mycket begränsad operativ innebörd. Syftet är därför att tydliggöra ERA som en grund för att bl.a. skapa en inre marknad för forskning, den s.k. femte friheten.
I april 2007 presenterade KOM en grönbok om ERA:s framtid. I den pekas sex områden ut som fundamentala för ERA:s framtida utveckling: mobilitet, vetenskaplig infrastruktur, Immaterialrättsligt skydd (IPR), modernisering av universiteten, samordning av nationella FoI-program samt det europeiska internationella FoI-samarbetet.
Som respons till grönboken om ERA pekade särskilt SE på behovet av en sammanhållen governance (struktur för att styra, planera och utveckla) för de olika initiativen inom ERA. Våren 2007 enades forskningsministrarna om den s.k. Ljubljana-processen för att etablera en vision för det europeiska forskningsområdet, ERA, och en process och struktur för hur denna vision ska genomföras, det vi kallar governance.
Under det franska ordförandeskapet inleddes arbetet med att ta fram en vision för ERA. KKR kunde i december 2008 anta dokumentet ERA Vision 2020 som i viktiga avseenden ger förutsättningar för ERA governance.
2. Innehåll
Det svenska ordförandeskapet har lagt fram en rådsresolution för att ange den fortsatta inriktningen på ERA governance. I denna lyfter ordförandeskapet fram behovet att en ökad samordning mellan forskningsprogram inom EU som bedrivs på såväl regional, nationell som på mellanstatlig och EU-nivå. Därmed ges en definition av ERA. Vikten av fortlöpande och förstärkt samverkan mellan utbildning, forskning och innovation – kunskpastriangeln – betonas. Eftersom den givna definitionen även omfattar nationell politik, bör medlemsstaterna ges en mer framträdande roll i styrningen. Bl.a. föreslås att en ministerkonferens bör hållas med jämna mellanrum, lämpligen en gång per trio-period, som ska bidra med politiska impulser för den vidare utvecklingen, samt en förstärkt konsultationsprocess mellan kommissionen och medlemsstaterna. Vidare lyfts behovet av en bredare inblandning av berörda intressenter – industri, universitet och forskningsinstitut, övriga samhället - i utvecklingen av ERA, dels för att de ska ges möjlighet att påverka, dels så att de ska se nyttan med ERA.
Den rådgivande kommitté i forskningsfrågor som finns idag, CREST, bör ges en mer strategisk funktion än idag och bör utnyttjas av kommissionen för att diskutera tidiga policyutkast, exempelvis när kommissionen lägger förslag till nytt ramprogram samt att CREST får ett tydligt ansvar för utvecklingen av kunskapstriangeln. CREST ska även kunna arbeta på eget initiativ och på uppdrag av ministerrådet.
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det finns behov av en stärkt styrning av det europeiska forskningsområdet ERA. Som utgångspunkt för en sådan struktur ska vara att medlemsstaterna ges en mer framträdande roll i samverkan med kommissionen eftersom dessa förfogar över större delen av de resurser som ligger inom ERA. Under förhandlingarna har SE drivit linjen att CREST ska styras av en vald ordförande från ett medlemsland och inte som idag av kommissionen men inte lyckats uppnå enhällighet om detta förslag.
Dessutom måste en governance-struktur kunna hantera samverkan mellan olika policyområden, främst inom kunskapstriangeln.
2009-11-23
Utbildningsdepartementet
Forskningspolitiska enheten
Olof Sandberg
dp4. Enhanced governance of the European Research Area
Dokumentbeteckning
15874/09 RECH 409 COMPET 477
I Förslaget
1. Bakgrund
Den europeiska forskningspolitiken har länge fokuserat på utvecklingen av ramprogrammet såsom det viktigaste instrumentet för utvecklingen av de europeiska forskningsområdet, ERA trots att FP utgör en mindre del av de samlade europeiska FoU-resurserna.
Dessa samlade europeiska resurser omfattas av begreppet European Research Area (ERA), vilket tillkom i samband med Lissabonagendan. Syftet var att skapa en ram för policy och resurser på europeisk och nationell nivå. Begreppet ERA har emellertid sedan dess förblivit ganska vagt, med mycket begränsad operativ innebörd. Syftet är därför att tydliggöra ERA som en grund för att bl.a. skapa en inre marknad för forskning, den s.k. femte friheten.
I april 2007 presenterade KOM en grönbok om ERA:s framtid. I den pekas sex områden ut som fundamentala för ERA:s framtida utveckling: mobilitet, vetenskaplig infrastruktur, Immaterialrättsligt skydd (IPR), modernisering av universiteten, samordning av nationella FoI-program samt det europeiska internationella FoI-samarbetet.
Som respons till grönboken om ERA pekade särskilt SE på behovet av en sammanhållen governance (struktur för att styra, planera och utveckla) för de olika initiativen inom ERA. Våren 2007 enades forskningsministrarna om den s.k. Ljubljana-processen för att etablera en vision för det europeiska forskningsområdet, ERA, och en process och struktur för hur denna vision ska genomföras, det vi kallar governance.
Under det franska ordförandeskapet inleddes arbetet med att ta fram en vision för ERA. KKR kunde i december 2008 anta dokumentet ERA Vision 2020 som i viktiga avseenden ger förutsättningar för ERA governance.
2. Innehåll
Det svenska ordförandeskapet har lagt fram en rådsresolution för att ange den fortsatta inriktningen på ERA governance. I denna lyfter ordförandeskapet fram behovet att en ökad samordning mellan forskningsprogram inom EU som bedrivs på såväl regional, nationell som på mellanstatlig och EU-nivå. Därmed ges en definition av ERA. Vikten av fortlöpande och förstärkt samverkan mellan utbildning, forskning och innovation – kunskpastriangeln – betonas. Eftersom den givna definitionen även omfattar nationell politik, bör medlemsstaterna ges en mer framträdande roll i styrningen. Bl.a. föreslås att en ministerkonferens bör hållas med jämna mellanrum, lämpligen en gång per trio-period, som ska bidra med politiska impulser för den vidare utvecklingen, samt en förstärkt konsultationsprocess mellan kommissionen och medlemsstaterna. Vidare lyfts behovet av en bredare inblandning av berörda intressenter – industri, universitet och forskningsinstitut, övriga samhället - i utvecklingen av ERA, dels för att de ska ges möjlighet att påverka, dels så att de ska se nyttan med ERA.
Den rådgivande kommitté i forskningsfrågor som finns idag, CREST, bör ges en mer strategisk funktion än idag och bör utnyttjas av kommissionen för att diskutera tidiga policyutkast, exempelvis när kommissionen lägger förslag till nytt ramprogram samt att CREST får ett tydligt ansvar för utvecklingen av kunskapstriangeln. CREST ska även kunna arbeta på eget initiativ och på uppdrag av ministerrådet.
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det finns behov av en stärkt styrning av det europeiska forskningsområdet ERA. Som utgångspunkt för en sådan struktur ska vara att medlemsstaterna ges en mer framträdande roll i samverkan med kommissionen eftersom dessa förfogar över större delen av de resurser som ligger inom ERA. Under förhandlingarna har SE drivit linjen att CREST ska styras av en vald ordförande från ett medlemsland och inte som idag av kommissionen men inte lyckats uppnå enhällighet om detta förslag.
Dessutom måste en governance-struktur kunna hantera samverkan mellan olika policyområden, främst inom kunskapstriangeln.