KKR, RådsPM - enhetliga patentdomstolen, dp. 9 (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:2A8FB7)

PAGE 4


Rådspromemoria

2012-05-11

Justitiedepartementet

Enheten för immaterialrätt och transporträtt

Konkurrenskraftsrådet den 30 maj 2012

Dagordningspunkt 9 (poss.)

Rubrik: Utkast till överenskommelse om den enhetliga patentdomstolen

- politisk överenskommelse

Dokument: –

Tidigare dokument: Fakta-PM Justitiedepartementet 2006/07:FPM 76

Fakta-PM Justitiedepartementet 2008/09:FPM108

Fakta-PM Justitiedepartementet 2009/10:FPM107

Fakta-PM Justitiedepartementet 2010/11:FPM139

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Frågan har behandlats i EU-nämnden vid ett flertal tillfällen, senast den 2 december 2011. Näringsutskottet informerades senast den 16 februari och kommer att informeras den 22 maj.

Sammanfattning

Ett förbättrat patentsystem med ett enhetligt patentskydd och en enhetlig patentdomstol är av stor betydelse för Europas konkurrenskraft. Ordförandeskapet presenterade sommaren 2011 ett reviderat förslag till avtal för att inrätta en enhetlig patentdomstol för det kommande enhetliga patentskyddet och de redan befintliga europeiska patenten. Det reviderade förslaget överensstämde i stora delar med tidigare förslag, men innehöll ändringar i syfte att beakta EU-domstolens yttrande 1/09. Enligt yttrandet var det tidigare förslaget inte förenligt med fördragen. Det reviderade förslaget förhandlades intensivt under hösten 2011.

Vid KKR den 5 december presenterade ordförandeskapet ett kompromissförslag om de då utestående frågorna om den enhetliga patentdomstolen. Medlemsstaterna kunde enas i alla delar utom när det gällde placeringen av domstolens centrala avdelning i första instans. I förslaget angavs Paris, vilket inte accepterades av Tyskland och Storbritannien. Europeiska rådet har slagit fast att en överenskommelse om denna sista utestående fråga i patentpaket bör nås senast i juni 2012. Bilaterala förhandlingar har pågått mellan Frankrike, Tyskland och Storbritannien under våren. Ordförandeskapets förhoppning är att en lösning kan nås vid konkurrenskraftrådet i form av en politisk överenskommelse om domstolsavtalet.

Regeringen anser att frågan om placeringen av den centrala avdelningen bör lösas snabbt och stöder ordförandeskapets ambition att nå en överenskommelse vid konkurrenskraftrådet om domstolsavtalet. Regeringen kan acceptera samtliga de orter som är aktuella för placeringen av den centrala avdelningen (München, Paris, London eller Haag). Regeringen kan även, om det krävs för att nå en överenskommelse, acceptera att den centrala avdelningen delas mellan två av dessa orter.

I Förslaget

Patentsystemet är av central betydelse för att främja innovation och EU:s konkurrenskraft. Dagens europeiska patentsystem har brister. Det finns inget enhetligt patentskydd och inte heller någon enhetlig europeisk patentdomstol. Dessa förhållanden gör det kostsamt och svårt både för den som vill skydda sitt patent och för den som påstås göra intrång. Svårigheterna är mest kännbara för små och medelstora företag. När en enhetlig patentdomstol inrättas kommer mål att kunna avgöras samlat för större delen av EU, vilket medför stora kostnadsbesparingar.

Förhandlingarna om ett förbättrat patentsystem har pågått en tid. I december 2009 kom rådet överens om en allmän inriktning om förslaget till EU–patentförordning och rådsslutsatser om några viktiga frågor om patentet och patentdomstolen. Sedan det visat sig omöjligt att komma överens om EU-patentets stråkarrangemang beslutade rådet den 10 mars 2011 att inleda ett fördjupat samarbete om ett enhetligt patentskydd. Alla medlemsstater utom Spanien och Italien deltar i det fördjupade samarbetet. En allmän inriktning om patentskyddet och dess översättningsregim antogs av rådet den 27 juni 2011 och en informell överenskommelse om förordningarna nåddes mellan rådet och Europaparlamentet i december 2011.

I juni 2009 frågade rådet EU-domstolen om det tidigare domstols-förslagets förenlighet med fördragen. Dess yttrande 1/09 lämnades i mars 2011. Enligt yttrandet var det tidigare förslaget till patentdomstol oförenligt med fördragen. Ordförandeskapet presenterade under sommaren 2011 ett förslag till patentdomstol som beaktar EU-domstolens invändningar. Förslaget förhandlades intensivt under hösten 2011. Vid konkurrenskraftrådet den 5 december 2011 presenterade ordförandeskapet ett kompromissförslag om de då utestående frågorna. Medlemsstaterna kunde enas i alla delar utom i frågan om placeringen av domstolens centrala avdelning i första instans. I förslaget angavs Paris, vilket inte accepterades av Tyskland och Storbritannien.

Bilaterala förhandlingar har pågått mellan Frankrike, Tyskland och Storbritannien under våren. Ordförandeskapets förhoppning är att en lösning kan nås vid konkurrenskraftrådet i form av en politisk överenskommelse om domstolsavtalet. En tänkbar lösning när det gäller placeringen av den centrala avdelningen är att den delas mellan Paris och München och att Storbritannien tillgodoses på något annat sätt.

gällande svenska regler

När den enhetliga patentdomstolen inrättas så kommer det att få effekt på gällande svenska regler. Förslaget innebär bl.a. att den enhetliga patentdomstolen ges behörighet avseende rättsskipning som i dag faller under de nationella domstolarnas kompetens. En sådan överlåtelse av rättskipningsuppgift till en mellanfolklig domstol aktualiserar en tillämpning av 10 kap. 8 § regeringsformen. Detta innebär att riksdagens beslut ska fattas med tre fjärdedelars majoritet och med hälften av riksdagens ledamöter, eller i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Följdändringar i relevant lagstiftning kommer också att bli nödvändiga.

I språklagen (2009:600) finns bestämmelser om språkanvändningen i offentlig verksamhet. Lagens syfte är att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk och i 10 § anges bl.a. att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Det enhetliga patentskyddet har emellertid sin grund i en EU-förordning. Tvister om detta patentskydd kommer att hanteras av en ny europeisk patentdomstol och inte av nationella domstolar. Det föreligger därför ingen konflikt mellan förslaget och språklagen.

budgetära konsekvenser

När den enhetliga patentdomstolen inrättas kommer det att få budgetära konsekvenser för Sverige. Genom att enbart medlemsstater, och inte EU, ska vara parter till domstolsavtalet gör regeringen bedömningen att finansieringen av domstolen inte kommer att påverka EU:s budget.

Enligt avtalsutkastet är målsättningen att domstolen ska vara självfinansierad på sikt. Medlemsstaterna kommer emellertid att finansiera patentdomstolen delvis, i vart fall de initiala kostnaderna, under övergångsperioden men även senare om domstolen inte kan balansera sin budget. Konsekvenser för den nationella budgeten kan alltså förväntas, i vart fall initialt.

Enligt kommissionens beräkningar kommer medlemsstaternas bidrag sammanlagt att uppgå till ca 4,8 miljoner euro för det första året och ca 15 miljoner euro för det sista året under övergångsperioden (om domstolsavgifterna ligger på en medelnivå och ett relativt högt målintag kan förutses). Dessa kostnader för medlemsstaterna torde dock bli lägre eftersom de fasta domstolsavgifterna enligt kompromissen från december 2011ska kompletteras med värdebaserade avgifter. Efter övergångsperiodens slut kommer patentdomstolens verksamhet att öka. Storleken på medlemsstaternas bidrag kan komma att påverkas av att avtalet kommer att träda när 13 medlemsstater ratificerat det, eftersom ett lägre antal medlemsstater kommer att delta initialt. Domstolens budget torde då bli lägre pga. ett minskat målantal, samtidigt som de medlemsstater som delar på kostnaderna också blir färre. Det bör även påpekas att vissa kostnader kan uppkomma före domstolsavtalets ikraftträdande. Förslaget kommer också att innebära en besparing för det allmänna, genom att svenska domstolar inte längre kommer att pröva mål om europeiska patent som de gör i dag. Regeringens utgångspunkt är därför att förslaget ska finansieras genom omprioriteringar av befintliga medel inom statens budget, t.ex. ska besparingarna för de svenska domstolarna användas för att delfinansiera kostnaderna. Regeringen verkar generellt för en budgetrestriktiv hållning.

II Ståndpunkter

1. Svensk ståndpunkt

2. Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget till domstolslösning har remitterats. De flesta remissinstanser stöder i stort att en enhetlig patentdomstol inrättas, men har invänd-ningar mot centrala delar i förslaget om domstolens organisation, funktion och finansiering, bl.a. att avgifterna riskerar att bli alltför höga. Remissgruppsmöte har hållits vid ett flertal tillfällen under förhandlingarnas gång.

III Övrigt

1. Fortsatt behandling av ärendet

Ordförandeskapet har som målsättning att nå en politisk överenskommelse om den enhetliga patentdomstolen vid konkurrenskraftrådet den 30 juni.

2. Rättslig grund och beslutsförfarande

Enligt nuvarande förslag ska den enhetliga patentdomstolen inrättas genom ett mellanstatligt avtal mellan EU:s medlemsstater, därför är fördragens bestämmelser om internationella avtal inte aktuella. EU ska inte vara part till avtalet. Patentdomstolen ska vara gemensam för medlemsstaterna, vilket följer EU-domstolens praxis. För att vara förenlig med EU-domstolens praxis ska patentdomstolen ska vara gemensam för medlemsstaterna. Förslaget kommer inte slutligen att antas av rådet. Det finns emellertid i en unionsrättslig kontext, genom att det är en del av reformen av det europeiska patentsystemet som också omfattar det fördjupade samarbetet om ett enhetligt patentskydd.

3. Fackuttryck/termer

Europeiskt patent: Enligt den europeiska patentkonventionen beviljar europeiska patentverket europeiska patent efter ett centraliserat ansökningsförfarande. Dessa patent är inte enhetliga utan kan sägas utgöra ett knippe nationella patent som gäller i de konventionsstater som patenthavaren har valt att patentet ska vara giltigt i. Tvister om europeiska patent faller i dag under respektive nationell domstols behörighet.