KKR, RådsPM - Diskussion om Horisont 2020, dp 12

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:2A512A

Promemoria

2012-02-15

Utbildningsdepartementet

EUN

Dp 12) Diskussion om Horisont 2020 vid KKR 21 februari 2012

Vid KKR den 21 februari kommer forskningsministrarna att diskutera Horsiont 2020. Ordförandeskapet har föreslagit nedan diskussionsfrågor:

Hur kan man säkerställa att övergripande frågor som internationellt samarbete samt samhällsvetenskapliga och humanistiska aspekter effektivt integreras i programmet? Hur ska den bästa tvärvetenskapliga ramen kunna upprättas?

För att säkerställa ett övergripande tillvägagångssätt för att öka de små och medelstora företagens deltagande är politik på nationell nivå också viktig. Hur kan medlemsstaterna bidra till att öka de små och medelstora företagens deltagande i Horisont 2020? Bör rådgivande och övervakande mekanismer upprätthållas eller upprättas?

Regeringens preliminära svar om ”övergripande frågor” (fråga 1)

Regeringen anser att det är av stor vikt att horisontella frågeställningar integreras i Horisont 2020. Exempelvis områden som i det nuvarande ramprogrammet har egna delprogram, bl.a. samhällsvetenskap och miljö, måste integreras på lämpligt sätt i det nya programmet.

Regeringen anser att det utmaningsdrivna perspektivet ger goda förutsättningar för interdisciplinär samverkan. Genom att specificera de utmaningar man vill få lösta, minskar den ämnesspecifika styrningen.

När det gäller internationellt samarbete måste Horisont 2020 bli mer proaktivt än FP7. Ett ökat globalt samarbete är nödvändigt dels för att lösa de samhälleliga utmaningar som H2020 ställt upp samt också för näringslivet.

Det finns även en hel del erfarenheter från processer med likartade syften. Exempelvis formulering av strategiska forskningsagendor inom ramen för gemensamma program (JPI), teknologiplattformarna (ETP) och de gemensamma teknikinitiativen (JTI).

Samtidigt måste det påpekas att det krävs ett systematiskt arbete för att säkra att de horisontella frågorna ska integreras:

- kommande program måste tydligt ange var integrering av horisontella frågor ska ske.

- KOM måste i sitt förberedande arbete av årliga arbetsprogram säkerställa att de har den expertis som krävs för att ta fram förslag som integrerar horisontella frågor.

- berörda intressenter måste ges möjlighet att påverka prioriteringar och utlysningar inom Horisont 2020.

- MS måste ta sitt ansvar och genom arbetet i programkommittéer uppmärksamma horisontella frågor.

- de uppföljningar och utvärderingar som genomförs av Horisont 2020 måste beakta de horisontella aspekterna.

Avslutningsvis kan påpekas vikten av att man i arbetet med Horisont 2020 anlägger ett systemperspektiv på de samhällsutmaningar som adresseras. Exempelvis innebär detta att förslag till lösningar på den antimikrobiella utmaningen måste adresseras från olika håll – bl.a. tekniska, medicinska och sociala – samt att effekterna på andra delar av samhället och miljön beaktas.

Regeringens preliminära svar om ”små och medelstora företag”

(fråga 2)

Regeringen anser att deltagande av SMF i Horisont 2020 är viktigt och att programmet bör utformas för att underlätta och stimulera deras deltagande.

Även på nationell nivå behöver SMFs deltagande i programmet stödjas, där det är viktigt med supportverksamhet och finansieringsmöjligheter.

Industriforskningsinstituten kan spela en nyckelroll för deltagande av SMF i H2020. Institutens medverkan i programmet är därför viktigt. Även universiteten och högskolorna och deras innovationsstödjande verksamheter har betydelse.

En mycket viktig fråga på nationell nivå är skapandet av SMF. Här behövs nationella system för att stimulera bildandet och växandet av SMF. I detta avseende är efterfrågestyrda system, som t.ex. innovationsvänlig upphandling, relevanta. Likaså är det viktigt att nationella forsknings- och innovationssystem har bra förutsättningar och stöd för att starta företag och få dem att växa.