KKR, RådsPM - Diskussion om årliga tillväxtöversikten, dp 10b

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:2A512B

Promemoria

2012-02-15

Utbildningsdepartementet

EUN

Dp 10b) Diskussion om årliga tillväxtöversikten 2012 vid KKR 21 februari 2012

Vid KKR den 21 februari kommer forskningsministrarna att diskutera den årliga tillväxtöversikten. Ordförandeskapet har föreslagit nedan diskussionsfrågor:

1. – Håller Ni med om att investeringar i forskning och innovation är avgörande inslag i utformningen av en lämplig EU-strategi och lämpliga nationella strategier för att ta itu med den nuvarande krisen?

2. – Med tanke på de tydliga framsteg som gjorts i genomförandet av innovationsunionen, vilka ytterligare åtgärder skulle Ni prioritera för att få så stora direkta ekonomiska effekter som möjligt, t.ex. en ytterligare förstärkning av det partnerskapsbaserade arbetssättet, bättre balans mellan åtgärder på tillgångs- och efterfrågesidan eller undanröjande av hinder för innovativa företags tillväxt?

3. – Mot bakgrund av subsidiaritetsprincipen, vilka tillväxtfrämjande åtgärder bör hellre vidtas på nationell nivå än på europeisk nivå?

Regeringens preliminära svar

Såväl nationella som europeiska strategier inom forskning och innovation måste beakta kortare och längre perspektiv. Vissa insatser ger snabbare resultat medan det för andra insatser kan ta decennier innan effekterna visar sig. De insatser som nu görs måste beakta effekterna både på kortare och längre sikt.

På kort sikt behövs insatser i slutet av innovationskedjan och närmare marknaden. Den kunskap och forskningsresultat som finns måste komma till användning i nya produkter och tjänster. För att skapa positiva effekter på längre sikt krävs bl.a. investeringar i grundforskning, satsningar på forskningens infrastruktur och en modernisering av universitet och högskolor. Det är även viktigt att utveckla dialogen mellan akademi och näringsliv i gemensamma utvecklingsprogram.

På kortare sikt kan regeringen tänka sig att medlemsstaterna på nationell nivå genom omprogrammering av strukturfondsprogram försöker mobilisera medel till SME:s, särskilt i syfte att skapa arbetstillfällen. Regeringen ställer sig dock negativ till skapandet av en tillväxtfond på EU-nivå baserad på outnyttjade EU-medel i struktur- och sammanhållningsfonderna.

När det gäller tillgång till riskkapital för växande SMF finns det brister inom EU. För att utforma lämpliga instrument på europeisk nivå är det centralt att tydliggöra förutsättningarna för de nationella intermediärerna för att få en effektiv och enkel hantering av lån och investeringar till de företag som är slutanvändarna av åtgärden. Störst bidrag till att utveckla en gemensam marknad för investeringar i växande SMF kommer från att stimulera privat kapital samt att se till att företagen har goda ramvillkor, inte minst en väl utvecklad inre marknad.

Regeringen anser alltjämt att frågan om ett EU-patent har högsta prioritet och är av mycket stor betydelse för EU konkurrenskraft och tillväxt.

På längre sikt anser regeringen att det är prioriterat att EU agerar gemensamt inom områden som har ett europeiskt mervärde och som bidrar till att stärka EU:s konkurrenskrafts- och tillväxtpotential. Regeringen anser därför att bl.a. Horisont 2020 är prioriterat inom nästa långtidsbudget. Detta kan dock endast komma ifråga om minst motsvarande utgiftsminskningar görs på områden där det europeiska mervärdet av gemensamt agerande är begränsat, främst jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken, samt inom ramen för en realt sett oförändrad utgiftsnivå.