KKR, RådsPM Detaljhandel, dp 5 b
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:24277C
PM till riksdagen | ||
2010-10-08 | ||
Utrikesdepartementet |
Enheten för främjande och EU:s inre marknad (UD-FIM) |
Konkurrenskraftsrådet (KKR) den 11 oktober 2010
Dagordningspunkt 5 b)
Rubrik: Rapport från Europeiska kommissionen om övervakning av marknaden för handel och distribution
- Lägesrapport
Dokument: 11901/10 MI 232 COMPET 214 CONSOM 67
Tidigare dokument: Föreligger inte.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Ej tidigare behandlad.
Bakgrund
Kommissionen presenterade i juli i år en rapport om övervakning av detaljhandeln inom ramen för den övervakning av marknaden för handel, som inleddes i början av 2009. Rapporten är ett led i det arbete med marknadsövervakning som följde efter meddelandet ”En inre marknad för framtidens Europa” från 2007 (KOM[2007] 724).
Kommissionen har därefter bjudit in till ett offentligt samråd som löpte ut den 10 september i år. Regeringen har efter en remissrunda som inkluderar berörda svenska myndigheter och branschorganisationer sammanställt ett svar som överlämnades till kommissionen den 10 september i år.
Kommissionen kommer i en andra etapp, i samband med den nysatsning på den inre marknaden som aviserats i strategin för Europa 2020, att ta ställning till vilka åtgärder som skulle kunna vidtas mot bakgrund av dessa resultat för att få den inre marknaden för detaljhandeln att fungera bättre. Syftet är att förbättra handels- och distributionsföretagens utnyttjande av friheterna på den inre marknaden, vilket är tänkt att främja utvecklingen av företagens tjänster och stimulera till innovation, skydd av arbetstagarna, konsumenterna och miljön. En handel och distribution som är smart, hållbar och tillgänglig för alla förväntas kunna bidra till att göra EU:s strategi för 2020 framgångsrik.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte aktuellt; frågan utgör endast en informations- och diskussionspunkt.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar kommissionens rapport om detaljhandeln. Det är positivt att analysen är baserad på samtliga tre aspekter för hållbarhet, nämligen ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling. Identifierade problemområden är samtliga relevanta och av avgörande betydelse för utvecklingen när det gäller handel och distribution inom EU.
Centralt för den inre marknadens funktion är de pågående förhandlingarna om ett konsumenträttsdirektiv. Harmoniserade regler på en hög konsumentskyddsnivå avseende konsumentköp, distans- och hemförsäljning och oskäliga avtalsvillkor skulle förenkla handel över gränserna och öka medborgarnas tilltro till en gemensam marknad.
Sverige har i sitt svar, inom ramen för kommissionens offentliga samråd, också understrukit vikten av standardisering som instrument för att effektivisera handeln. Tidigare erfarenheter inkluderar bl.a. förpackningsstorlekar och användandet av streckkoder m.m. och Sverige ser ytterligare potential för standardisering inom detaljhandelssektorn.
Rapporten understryker att detaljhandeln är sammansatt. Sverige saknar detta diversifierade perspektiv när det gäller analysen av konkurrensen. En analys av konkurrensen bör därför ske i flera dimensioner. Förslag på olika sådana dimensioner kan t.ex. vara den där olika butiker konkurrerar på en geografiskt avgränsad marknad eller konkurrensen mellan olika produkter på butikernas hyllor. Graden av konkurrens i dessa olika dimensioner varierar sannolikt mycket mellan olika delmarknader i detaljhandeln och mellan medlemsstater och bör därför belysas.
Europaparlamentets inställning
En första behandling ägde rum i Europaparlamentets inremarknadsutskott (IMCO) den 29 september. Vid detta tillfälle presenterade kommissionen rapporten och ledamöterna fick möjlighet att ställa frågor. Rapportör i frågan är den svenska Europaparlamentsledamoten Anna Maria Corazza Bildt.
Förslaget
Inget förslag har presenterats i egentlig mening. I rapporten analyseras de olika varianter av detaljhandel som finns (butiker, e-handel och torghandel m.fl.). Därefter görs en första sammanställning av sektorns problem utifrån en inre marknadssynvinkel. I rapporten identifieras de problem som uppmärksammats inom samtliga led av försörjningskedjan inom detaljhandeln. Såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter berörs.
Några av de hinder som identifierats är bl.a. följande:
- Bristande tillgång för konsumenterna till detaljhandelstjänster bl.a. till följd av varierande plan- och byggregler, begränsad e-handel och avsaknaden av prisjämförelser.
- Det saknas bestämmelser om otillbörliga affärsmetoder mellan de olika aktörerna i försörjningskedjan eller så har bestämmelserna inte efterlevts.
- Dåligt utvecklad affärskommunikation och brist på insyn i kvalitetssystemen såvitt avser t.ex. de olika kvalitetsmärkningarna för varor och tjänster.
- Det finns stora skillnader i arbetsvillkor, vilket beror på varierande bestämmelser inom arbetsrätten och konsumenterna saknar information om handels- och distributionsföretagens sociala agerande.
- Bristande överensstämmelse mellan företagens behov och de anställdas kompetens inom handels- och distributionssektorn.
- Energiförbrukningen och avfallsproduktionen är omfattande inom sektorn, vilket i hög grad bidrar till volymen av varutransporter och trafikstockningar i städerna.
Åtgärder för att lösa de problem och hinder som identifierats i rapporten kommer att föreslås av kommissionen inom ramen för det meddelande om en nysatsning på den inre marknaden som kommissionen planerar att presentera senare under hösten.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Detaljhandelsrapporten är översiktlig och belyser ett stort antal områden. Det meddelande som kommissionen avser presentera under hösten rörande den inre marknaden kan tänkas innehålla förslag till ytterligare initiativ som berör detaljhandelssektorn. Det är dock ännu inte känt vilka specifika områden som kan komma att beröras.
Ekonomiska konsekvenser
Tjänstesektorn blir allt viktigare för Europas tillväxt och sysselsättning. Här ingår detaljhandeln. Detaljhandeln har valts ut för övervakning eftersom den i flera avseenden är mycket betydelsefull för unionen. Den står bl.a. för 4,2 procent av EU:s BNP och 20 procent av de europeiska små och medelstora företagen är verksamma inom denna sektor.
Övrigt