KKR, RådsPM Bättre lagstiftning, dp 12
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235021
PM till riksdagen
2009-11-19
Näringsdepartementet
Marknad och konkurrens
Dp 12 – Bättre lagstiftning
Dokumentbeteckning
[16111/09 COMPET 482]
Sammanfattning
Regelförenkling står på dagordningen vid mötet för Konkurrenskrafts-rådet (KKR) den 4 december 2009, i form av dels antagande av rådslutsatser, dels information från ordförandeskapet om den enkla, praktiska övningen i vilken medlemsstaterna vardera har beretts möjligheten att inkomma med två goda exempel på regelförenkling alternativt åtgärder för minskning av administrativa bördor, hänförliga antingen till EU:s regelverk eller enbart till nationell rätt. Rådslutsatserna om regelförenklingsarbetet innehåller denna gång en särskild del med input till den framtida regelförenklingsagendan ”post-Lissabon”.
I Förslaget
1. Innehåll
Betydande framsteg har gjorts med att förbättra lagstiftningen och regelverken inom EU. I vissa avseenden behöver dock processen föras snabbare framåt. Gemensamma ansträngningar behövs från EU-institutionerna och medlemsstaterna för fortsatt framgång i det fortsatta regelförenklingsarbetet. Viktiga delar i regelförenklingsarbetet på EU-nivå är arbetet med att förenkla befintlig lagstiftning, minska de administrativa bördor och stärka användningen av och kvaliteten på konsekvensanalyserna i samband med ny regelgivning. Dessa delar behandlas i föreliggande rådslutsatser liksom behovet av att fortsätta att arbeta med frågan om att förbättra lagstiftningens tillänglighet – ifråga om bl.a. språklig utformning, tillgång till handböcker och liknande samt åtkomst till gällande regler via olika databaser m.m. – och att stärka samrådet med olika intressenter i samband med lagstiftnings- och beslutsförfaranden.
Det kan i sammanhanget nämnas att kommissionen den 22 oktober 2009 kom med ett nytt meddelande om åtgärdsprogrammet med att minska de administrativa bördorna, i vilken sektoriella planer och nya åtgärder presenteras avseende de 13 prioriterade områdena och de 72 rättsakter som har varit föremål för mätningar enligt standardkostnadsmodellen. Enligt kommissionens beräkningar har sedan tidigare antagna, redan lagda respektive kommande minskningsförslag en ”minskningspotential” om totalt drygt 40 miljarder euro av den totalt uppmätta kostnaden om knappt 124 miljarder euro årligen. Med andra ord en av kommissionen beräknad minskning med ca 33 procent av de totala administrativa bördorna hänförliga till EU:s regelverk. Dessa beräkningar förutsätter dock att alla förslag som är föremål för medbeslutande först antas av rådet och Europaparlamentet i linje med kommissionens förslag.
Rådslutsatserna har vidare en särskild, framåtblickande del, med input till den framtida regelförenklingsagendan ”post-Lissabon”. Bland frågor som berörs och som i varierande utsträckning har diskuterats eller tangerats vid i rådsarbetsgruppsarbetet finns bl.a. följande:
Vikten av att få till stånd en bättre användning av redan befintliga regelförenklingsverktyg och göra regelförenklingsarbetet till en självklar del i kärnan av våra lagstiftnings- och beslutsprocesser. Det ev. behovet av nya instrument, indikatorer och mål i det framtida regelförenklingsarbetet. Bör vi t.ex. i högre utsträckning beakta andra regelkostnader för företagen (vid sidan av administrativa kostnader till följd av olika informationskrav)? Vilka arbetsformer och grupperingar behövs för ett fortsatt framgångsrikt regelförenklingsarbete på EU-nivå? Hur kan användningen av och kvaliteten på konsekvensanalyser i samband med ny regelgivning ytterligare förbättras?
2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Inga.
3. Budgetära konsekvenser
Inga.
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Det svenska ordförandeskapet är en av flera viktig pusselbitar för ett fortsatt framgångsrikt regelförenklingsarbete på EU-nivå. Regelförenkling har hög prioritet under vårt ordförandeskap och kommer att vara en viktig del av agendan ”post-Lissabon” för att stärka företagens konkurrenskraft, skapa tillväxt och nya jobb. Vi arbetar för att fortsatta framsteg görs i regelförenklingsagendan. Det föreliggande förslaget till rådslutsatser föreslås välkomnas.
2. Remissinstansernas ståndpunkter
-
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet
-
2. Rättslig grund och beslutsförfarande
Ej aktuell.
3. Fackuttryck/termer
-
2009-11-19
Näringsdepartementet
Marknad och konkurrens
Dp 12 – Bättre lagstiftning
Dokumentbeteckning
[16111/09 COMPET 482]
Sammanfattning
Regelförenkling står på dagordningen vid mötet för Konkurrenskrafts-rådet (KKR) den 4 december 2009, i form av dels antagande av rådslutsatser, dels information från ordförandeskapet om den enkla, praktiska övningen i vilken medlemsstaterna vardera har beretts möjligheten att inkomma med två goda exempel på regelförenkling alternativt åtgärder för minskning av administrativa bördor, hänförliga antingen till EU:s regelverk eller enbart till nationell rätt. Rådslutsatserna om regelförenklingsarbetet innehåller denna gång en särskild del med input till den framtida regelförenklingsagendan ”post-Lissabon”.
I Förslaget
1. Innehåll
Betydande framsteg har gjorts med att förbättra lagstiftningen och regelverken inom EU. I vissa avseenden behöver dock processen föras snabbare framåt. Gemensamma ansträngningar behövs från EU-institutionerna och medlemsstaterna för fortsatt framgång i det fortsatta regelförenklingsarbetet. Viktiga delar i regelförenklingsarbetet på EU-nivå är arbetet med att förenkla befintlig lagstiftning, minska de administrativa bördor och stärka användningen av och kvaliteten på konsekvensanalyserna i samband med ny regelgivning. Dessa delar behandlas i föreliggande rådslutsatser liksom behovet av att fortsätta att arbeta med frågan om att förbättra lagstiftningens tillänglighet – ifråga om bl.a. språklig utformning, tillgång till handböcker och liknande samt åtkomst till gällande regler via olika databaser m.m. – och att stärka samrådet med olika intressenter i samband med lagstiftnings- och beslutsförfaranden.
Det kan i sammanhanget nämnas att kommissionen den 22 oktober 2009 kom med ett nytt meddelande om åtgärdsprogrammet med att minska de administrativa bördorna, i vilken sektoriella planer och nya åtgärder presenteras avseende de 13 prioriterade områdena och de 72 rättsakter som har varit föremål för mätningar enligt standardkostnadsmodellen. Enligt kommissionens beräkningar har sedan tidigare antagna, redan lagda respektive kommande minskningsförslag en ”minskningspotential” om totalt drygt 40 miljarder euro av den totalt uppmätta kostnaden om knappt 124 miljarder euro årligen. Med andra ord en av kommissionen beräknad minskning med ca 33 procent av de totala administrativa bördorna hänförliga till EU:s regelverk. Dessa beräkningar förutsätter dock att alla förslag som är föremål för medbeslutande först antas av rådet och Europaparlamentet i linje med kommissionens förslag.
Rådslutsatserna har vidare en särskild, framåtblickande del, med input till den framtida regelförenklingsagendan ”post-Lissabon”. Bland frågor som berörs och som i varierande utsträckning har diskuterats eller tangerats vid i rådsarbetsgruppsarbetet finns bl.a. följande:
Vikten av att få till stånd en bättre användning av redan befintliga regelförenklingsverktyg och göra regelförenklingsarbetet till en självklar del i kärnan av våra lagstiftnings- och beslutsprocesser. Det ev. behovet av nya instrument, indikatorer och mål i det framtida regelförenklingsarbetet. Bör vi t.ex. i högre utsträckning beakta andra regelkostnader för företagen (vid sidan av administrativa kostnader till följd av olika informationskrav)? Vilka arbetsformer och grupperingar behövs för ett fortsatt framgångsrikt regelförenklingsarbete på EU-nivå? Hur kan användningen av och kvaliteten på konsekvensanalyser i samband med ny regelgivning ytterligare förbättras?
2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Inga.
3. Budgetära konsekvenser
Inga.
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Det svenska ordförandeskapet är en av flera viktig pusselbitar för ett fortsatt framgångsrikt regelförenklingsarbete på EU-nivå. Regelförenkling har hög prioritet under vårt ordförandeskap och kommer att vara en viktig del av agendan ”post-Lissabon” för att stärka företagens konkurrenskraft, skapa tillväxt och nya jobb. Vi arbetar för att fortsatta framsteg görs i regelförenklingsagendan. Det föreliggande förslaget till rådslutsatser föreslås välkomnas.
2. Remissinstansernas ståndpunkter
-
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet
-
2. Rättslig grund och beslutsförfarande
Ej aktuell.
3. Fackuttryck/termer
-