KKR, RådsPM Årliga tillväxtrapporten, dp 10
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:2552BB
PM Till riksdagen | ||
2011-02-28 | ||
Näringsdepartementet |
Internationella sekretariatet |
Dp 10 Europa 2020 strategin – Årlig tillväxtrapport; bidrag till den europeiska terminen
Dokumentbeteckning
Meddelande från kommissionen - Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen KOM(2011) 11 slutlig |
Sammanfattning
Vid konkurrenskraftsrådets möte den 10 mars kommer kommissionens årliga tillväxtrapport att diskuteras. Tillväxtrapporten har och kommer att behandlas i flera rådskonstellationer som en förberedelse inför Europeiska rådet i mars som i sin tur ska lämna vägledning inför medlemsstaternas rapportering inom Europa 2020-strategin.
Den 12 januari 2011 presenterade kommissionen sin årliga tillväxtöversikt. Den inleder den nya europeiska terminen för en förstärkt ekonomisk samordning i EU. I syfte att driva på ett effektivt genomförande av strategin, konsistent med stabilitets- och tillväxtpakten, beslutade rådet i september 2010 att introducera en ny årscykel för styrning och granskningen av den ekonomiska politiken. Den beslutade årscykeln går under benämningen europeisk termin och är en central del i en förstärkt ekonomisk samordning i EU.
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden inför rådet (allmänna frågor) den 28 januari 2011, inför rådet (utbildning, ungdom, kultur) den 11 februari 2011 och samt inför rådet (ekofin) den 14 januari 2011 och den 11 februari 2011.
Tidigare dokument: FaktaPM 2010/2011: FPM 70
I Förslaget
1. Innehåll
Kommissionen redogör i rapporten för sin samlade bedömning av EU:s ekonomiska läge och ekonomisk-politiska utmaningar. I rapporten berörs finanspolitik, strukturpolitik samt makroekonomiska utmaningar. Ansatsen är horisontell och innehåller således inga landsspecifika slutsatser.
Kommissionens bedömning är att effekterna av krisen i termer av försämrade offentliga finanser och ökad arbetslöshet, har varit mindre markanta i EU än i andra delar av världen som en följd av EU:s samordnade och kraftfulla insatser. Däremot halkar EU efter i återhämtningen p.g.a. en svagare produktivitetstillväxt. EU måste nu, menar kommissionen, lägga fokus på att stärka sin konkurrenskraft och långsiktiga tillväxtpotential.
Mot denna bakgrund redovisar kommissionen vad man bedömer som nödvändiga åtgärder och insatser i medlemsstaterna och i EU inom tre huvudområden:
Säkra makroekonomisk stabilitet genom kraftfull budgetsanering, korrigera makroekonomiska obalanser samt åtgärder för att stabilisera banksektorn.
Arbetsmarknadsreformer för ökad sysselsättning och minskat utanförskap däribland insatser som stärker incitament till arbete, reformerar pensionssystem och underlättar för arbetslösa att återgå till arbete.
Prioritera tillväxtfrämjande åtgärder som bidrar till att fullt utnyttja den inre marknadens tillväxtpotential, mobilisera privat kapital till tillväxtfrämjande insatser samt skapa kostnadseffektiv tillgång till energi.
2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Inga. Strategin bygger på den så kallade öppna samordningsmetoden.
3. Budgetära konsekvenser
Strategin bygger på den så kallade öppna samordningsmetoden. Meddelandet i sig har ingen direkt inverkan på medlemsstaternas budget. Ett av strategins övergripande syften är att emellertid att skapa långsiktigt hållbar tillväxt genom en återgång till sunda offentliga finanser i medlemsstaterna. Kommissionen framhåller i meddelandet vikten av en kraftfull konsolidering av de offentliga finanserna och att statliga utgifter bör prioritera tillväxtfrämjande åtgärder. Eventuella effekter på EU-budgeten kan inte uteslutas.
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Regeringen kan i stort välkomna kommissionens tillväxtöversikt, och budskapet om vikten av att medlemsstaterna tar krafttag för att konsolidera sina budgetar, genomför nödvändiga reformer på arbetsmarknaden och prioriterar tillväxtstimulerande åtgärder.
Regeringen välkomnar kommissionens skarpa budskap om behovet av att påskynda budgetsanering och att minska statsskulden. i medlemsstaterna för att säkra en hållbar ekonomisk återhämtning.
Regeringen delar kommissionens uppfattningen om behovet av reformer för att stimulera arbetskraftsutbudet bland kvinnor och män och förhindra utslagning från arbetsmarknaden. Regeringen stödjer således kommissionen slutsats om vikten av att vidta åtgärder som stärker incitament och skapar vägar till arbete.
Regeringen fäster dock stor vikt vid att EU-samarbetet på sysselsättningsområdet sker med respekt för medlemsländernas olika utgångspunkter och nationell praxis, i synnerhet vad gäller arbetsmarknadens parters roll.
Vidare delar regeringen kommissionens analys om vikten av att ta tillvara tillväxtpotentialen från en konkurrenskraftig och effektiv inre marknad och extern öppenhet. Regeringen saknar dock ett tydligare budskap om vikten av att värna och driva på frihandel för Europas konkurrenskraft och tillväxt.
Regeringen välkomnar kommissionens budskap om vikten av att främja företagsklimatet och tjänstesektorn, stärka excellens i forskning och innovationskapacitet samt utveckla och utnyttja Europas konkurrensfördel vad gäller miljöprodukter och -tjänster och att utveckla en resurseffektiv ekonomi.
Regeringen är positiv till att använda effektiva instrument, bl.a. skatter, för att främja tillväxt och nya jobb. Samtidigt är det viktigt att respektera att medlemsstaterna har rätt att utforma sina egna skattesystem.
Regeringen ställer sig tveksam till nya finansieringsinstrument, som Europeiska projekt obligationer, utan en grundlig analys av effekter och konsekvenser.
Regeringen anser att diskussionen om Europa 2020 inte får föregripa förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget.
2. Remissinstansernas ståndpunkter
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet
Rapporten kommer att ligga till grund för diskussionen vid Europeiska rådets möte den 24-25 mars.
2. Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 119 i EU-fördraget
3. Fackuttryck/termer