KKR, RådsPM årliga tillväxtöversikten, dp 7 (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C7C13)


Rådspromemoria

2014-02-10

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Rådets möte (KKR) den 21 februari 2014

Dagordningspunkt: 7

Rubrik: Europeiska terminen 2014 – forsknings- och innovationsaspekter

Dokument: 15803/13, Den årliga tillväxtöversikten 2014

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Bakgrund

Den europeiska planeringsterminen, som infördes 2010, säkerställer att medlemsstaterna vid vissa tidpunkter under året diskuterar sina finanspolitiska och ekonomiska planer med övriga EU-länder.

Cykeln inleds i november varje år kommissionens årliga tillväxtöversikt som ger medlemsländerna strategiska riktlinjer för det kommande året.

Vid KKR-forskning den 21 februari kommer forskningsministrarna diskutera forsknings- och innovationsfrågornas relevans för den årliga tillväxtöversikten och den ekonomiska utvecklingen.

Ordförandeskapet har tagit fram ett underlag med tre diskussionsfrågor.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Svensk ståndpunkt

Fråga 1 handlar om behovet av att beakta forskning och innovation inom ramen för andra policyområden på unions- och nationsnivå.

Dagens samhälle kräver forskning och innovation inom i princip alla policyområden. Det innebär att det inom alla samhällssektorer behövs personer med såväl sakkunskap som insikter om forskningens villkor.

Kopplingen mellan forskning och innovation med regional tillväxt är viktig. De betydande resurser som finns inom strukturfonderna bör i ökad utsträckning användas för forskning och innovation. Detta skulle bidra till smart specialisering, ökad tillväxt och hållbar utveckling.

Inom ramen för den europeiska terminen kan europeisk forskning och innovation bidra till ökad kunskap om hur de olika 2020-målen kan uppnås. Samtidigt finns det begränsningar för hur forskning och innovation kan underordnas målsättningar inom andra politikområden.

Ett annat perspektiv på frågan är att andra politikområden påverkar villkoren för forskning och innovation, t.ex. ekonomiska och juridiska regelverk. Här är utmaningen att finna en balans mellan politiska målsättningar av olika slag.

Fråga 2 handlar om hur man på Europeisk, nationell och regional nivå kan öka användningen av forskningsresultat för att få ut produkter på marknaden.

Vikten av nyttiggörande av forskningsresultat har diskuterats mycket det senaste decenniet. Regeringen har i de senaste forsknings- och innovationspropositionerna presenterat många åtgärder för att stimulera användningen av forskningsresultat. Även en innovationsstrategi har antagits av regeringen.

Fråga 3 handlar om vilken typ av framtidsorienterade åtgärder som kan vidtas på europeisk, nationell och regional nivå, givet behovet att balansera långsiktig forskning och innovation mot samhällets förväntningar om snabba resultat.

Det är viktigt att inse forskningens begränsningar att leverera snabba lösningar på olika samhällsproblem. Ofta är det långsiktig grundforskning som gör vetenskapliga genombrott som levererar lösningar på samhällsutmaningar.

Från politiskt håll är det viktigt att verka för system som bidrar både till kvalitet och till relevans. Oftast innebär det att samhällsproblemen beskrivs på ett övergripande sätt och att man överlåter forskare och innovatörer att komma med förslag på specifika projekt och potentiella lösningar.

Sverige bedrev under sitt ordförandeskap ett omfattande arbete för att förbereda Horisont 2020, framförallt genom den s.k. Lunda-deklarationen som lyfte vikten av forskning och innovation om samhällsutmaningar. På europeisk nivå bör man börja fundera på vilken forskning och innovation som behövs efter 2020. Kommande ordförandeskap kan spela en viktig roll genom att på olika sätt förbereda nästa ramprogram för forskning och innovation.

I arbetet med att förbereda nästa ramprogram kan framtidsstudier vara ett redskap. Sådana studier bör inledningsvis ha en nedifrån-och-upp process utan politisk styrning. Det är även angeläget att stimulera till transnationellt samarbete gällande sådana studier eftersom framtidens utmaningar oftast är gemensamma. Kommissionen kan bidra till att underlätta sådant samarbete.

Europaparlamentets inställning

Ej aktuellt

Förslaget

Ordförandeskapet har tagit fram följande diskussionsfrågor:

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Ekonomiska konsekvenser

Övrigt