KKR, kompletterad kommenterad dagordning (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C7C12)


Komplettering av kommenterad dagordning
Rådet
2014-02-10

Utbildningsdepartementet

Rådets möte (KKR) den 20-21 februari 2014

Komplettering av kommenterad dagordning

TORSDAG DEN 20 FEBRUARI

INDUSTRI OCH INRE MARKNAD

Övriga frågor

6 (f) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2013/34/EU om redovisning av stora företags och koncerners icke-finansiella information och mångfaldspolitik.

- Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Beatrice Ask(föredras av Statsrådet Lööf)

I april 2013 lade kommissionen fram ett förslag till ändringar i redovisningsdirektivet med innebörd att större företag ska lämna information om bl.a. miljöaspekter, respekt för mänskliga rättigheter, antikorruption och mutor samt information om mångfaldspolitik vid sammansättning av styrelsen. I december gavs ordförandeskapet mandat att inleda informella trepartssamtal med Europaparlamentet och kommissionen. Dessa inleddes i januari. Förslaget har inte tidigare behandlats i EU-nämnden

FREDAGEN DEN 21 FEBRUARI 2014 (kl. 10.00)

Icke lagstiftande verksamhet

FORSKNING

7. Den europeiska planeringsterminen 2014 – aspekter vad gäller forskning och innovation

Meddelande från kommissionen: Årlig tillväxtöversikt för 2014

Föredragning av kommissionen

Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Jan Björklund

Den europeiska planeringsterminen säkerställer att medlemsstaterna vid vissa tidpunkter under året diskuterar sina finanspolitiska och ekonomiska planer med övriga EU-länder.

Cykeln inleds i november varje år kommissionens årliga tillväxtöversikt som ger medlemsländerna strategiska riktlinjer för det kommande året. Vid KKR-forskning den 21 februari kommer forskningsministrarna diskutera forsknings- och innovationsfrågornas relevans för den årliga tillväxtöversikten och den ekonomiska utvecklingen. Ordförandeskapet har tagit fram ett underlag med tre diskussionsfrågor.

Förslag till svensk ståndpunkt: Dagens samhälle kräver forskning och innovation inom i princip alla policyområden. Inom ramen för den europeiska terminen kan europeisk forskning och innovation bidra till ökad kunskap om hur de olika 2020-målen kan uppnås. Samtidigt finns det begränsningar för hur forskning och innovation kan underordnas målsättningar inom andra politikområden. Från politiskt håll är det viktigt att verka för system som bidrar både till kvalitet och till relevans. Oftast innebär det att samhällsproblemen beskrivs på ett övergripande sätt och att man överlåter forskare och innovatörer att komma med förslag på specifika projekt och potentiella lösningar. Sverige bedrev under sitt ordförandeskap ett omfattande arbete för att förbereda Horisont 2020, framförallt genom den s.k. Lunda-deklarationen som lyfte vikten av forskning och innovation om samhällsutmaningar. På europeisk nivå bör man börja fundera på vilken forskning och innovation som behövs efter 2020.

RYMDFRÅGOR

9. Lägesrapport om upprättande av lämpliga kontakter mellan Europeiska unionen och Europeiska rymdorganisationen (ESA)

Föredragning av kommissionen

Diskussion

Ansvarigt statsråd: Jan Björklund

Med Lissabonfördraget art-189 fick EU utvidgade möjligheter till initiativ på rymdområdet. Relationen med den mellanstatliga europeiska rymdstyrelsen (ESA), där ett antal EU MS inklusive SE är medlemmar, har varit föremål för ett utvecklingsarbete både i KOM och i ESA. KOM har, baserat på en extern konsultrapport, tagit fram en framstegsrapport som identifierar fyra huvudsakliga alternativ för effektivaste väg framåt, vilken ska presenteras med en efterföljande debatt.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Det är positivt att EU och ESA för en diskussion om hur relationen dem emellan ska utvecklas. Det är därvid viktigt att EU och ESA gemensamt fortsätter utvecklingen av en samordnad process för att ta fram likalydande förslag till medlemsstaterna i respektive organisation om hur relationen mellan EU och ESA ska utvecklas. Rymdverksamheten utgör en viktig del av den högteknologiska forskningen och samhällsutvecklingen. Rymdteknologi och rymdforskning ger indirekt mervärde genom att resultat från och infrastruktur inom dessa områden kan utnyttjas både inom andra forsknings- och tillämpningsområden liksom i viktiga samhällstjänster. Insatser för att fortsätta möjliggöra detta bör uppmuntras och till vilket ESA med sin mångåriga och djupa erfarenhet och kunskap kan bidra. Av de presenterade alternativen till framtida relation mellan EU och ESA behövs alternativ 2 (förbättrat samarbete men EU och ESA som separata entititer) under alla omständigheter, medan alternativ 3 (en ”EU-pelare” inom ESA) kräver grundlig analys av konsekvenserna för inte minst ESA och medlemsstaterna, men att alternativ 4 (ESA blir EU-myndighet) är mer tveksamt mot bakgrund av organisationernas olikheter. När det gäller de erfarenheter som gjorts i samarbetet mellan EU och ESA i Galileo- och Copernicusprogrammen är

det rimligt att inom ramen för samarbetet lära av erfarenheterna för kontinuerlig utveckling av programmens genomförande.

Övriga frågor

10. Rymdfrågor

d) Internationellt forum för utforskande av rymden (Washington DC den 9–10 januari 2014)

Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Jan Björklund

Kommissionen kommer att informera om resultatet från den internationella konferensen om rymdutforskning som ägde rum i Washington DC i början av januari i år. Konferensen äger rum med några års mellanrum, föregående gång i Lucca, Italien, och syftar till global informell diskussion om satsningar på rymdutforskning. Sverige företräddes i Washington av Olle Norberg (GD Rymdstyrelsen) och Magnus Härviden (rymdråd vid Sveriges representation i Bryssel).

e) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning (första behandlingen)

- Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Jan Björklund

Ordförandeskapet kommer att informera om resultatet av rådsförhandlingarna om kommissionens förslag till beslut om ett stödprogram för rymdövervakning och spårning (Space Surveillance and Tracking, SST). Stödprogrammet syftar till att med hjälp av nationella sensorresurser i medlemsstaterna skapa ett nätverk för övervakning av satelliter och minska kollissionsrisker.