KKR, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2023/24:4F1900

Kommenterad dagordning rådet

2023-09-15

Utrikesdepartementet

Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad, Inre marknaden

Rådets möte (konkurrenskraft: inre marknaden och industri) den 25 september 2023

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

3. Översynen av formskyddsreglerna

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslut om allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd:

Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll:

Förslagen innebär att EU:s regler om formskydd (även kallat mönsterskydd) ses över. Översynen syftar till att göra regelverket mer modernt, tillgängligt och effektivt för enskilda formgivare, små- och medelstora företag och designintensiva branscher. Översynen syftar till att göra det enklare att registrera formgivningar på nationell nivå genom att förfarandena görs mer enhetliga och anpassas till skyddet på EU-nivå för gemenskapsformgivningar. Vidare öppnar översynen upp för att även formgivningar som återges digitalt kan skyddas.

En särskild fråga är den om skyddet för reservdelar. Enligt nuvarande regelverk är det upp till medlemsstaterna att bestämma om sådana kan skyddas nationellt. Förslaget i denna del innebär en harmonisering där reservdelar som utgångspunkt ska kunna skyddas som formgivningar. Andra aktörer får dock tillverka och sälja kopior av dessa under förutsättning att det tydligt informeras om produktens ursprung. En övergångsperiod på tio år föreslås också för redan registrerade reservdelar.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen bör stödja ordförandeskapets linje och därmed ställa sig bakom förslaget till allmän riktlinje.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Den 16 februari 2023 hölls överläggning med näringsutskottet om svensk ståndpunkt. Den 15 juni 2023 hölls ett informationstillfälle i samma utskott.

Fortsatt behandling av ärendet:

Europaparlamentets första behandling av förslaget förväntas preliminärt vara klar i november 2023 och trepartssamtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen kan därefter inledas.

Faktapromemoria:

Justitiedepartementet 2022/23:FPM38

4.Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om avgasutsläpp för vägfordon, utsläpp från slitage och batteriers hållbarhet (Euro 7)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslut om allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd:

Romina Pourmokhtari

Förslagets innehåll:

EU-kommissionen lämnade den 10 november 2022 sitt förslag till förordning om avgasutsläpp för vägfordon, utsläpp från slitage och batterihållbarhet (Euro 7). Den nya förordningen ska ersätta två

2 (7)

förordningar på området. Den ena av de två förordningarna som ersätts är Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon. Den andra av de två förordningarna som ersätts är Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG.

Förslaget omfattar både lätta och tunga vägfordon, det vill säga personbilar, skåpbilar, bussar och lastbilar. Förslaget innehåller nya drivmedels- och teknikneutrala gränsvärden för avgasutsläppen och gränsvärden för ytterligare luftföroreningar, som lustgasutsläpp från tunga fordon. Dock föreslås fortsatt skilda gränsvärden för lätta respektive tunga fordon. Dessutom föreslås skärpta regler för utsläppstester av fordon, genom fler tester i verklig trafik, mer utmanande körförhållanden, längre hållbarhet på reningsutrustningen och att samma gränsvärden ska gälla vid tester i verklig trafik som i laboratorium. Förslaget innehåller även en ny mätmetod och nya gränsvärden för utsläpp av partiklar från däck och från bromsar. Förslaget inför också krav för batteriers hållbarhet för att säkerställa kapacitet och livslängd.

Bestämmelser om typgodkännande av hela fordon finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG, den s.k. ramförordningen.

Under förhandlingen i rådsarbetsgruppen har det spanska ordförandeskapet presenterat kompromissförslag som innehåller flera ändringar jämfört med EU-kommissionens ursprungliga förslag. Dessa baserar sig på det arbete som genomförts under det svenska ordförandeskapet. Exempel på ändringar i förhållande till kommissionens ursprungliga förslag är senareläggning av

3 (7)

ikraftträdandet, förenklingar av testmetoder och tydligare definierade testförhållanden samt lättnader i gränsvärdena.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen kan ställa sig bakom den allmänna riktlinjen.

Regeringen har verkat för en välbalanserad avvägning mellan behovet av utsläppsminskningar av luftföroreningar och kostnader för investeringar för att uppnå dessa. De nya kraven i Euro 7 behöver gå i linje med Sveriges och EU:s klimatmål som förutsätter en omställning av transportsektorn där ökad elektrifiering är en viktig del.

För regeringen har det varit viktigt att fordonstillverkarnas insatser för att uppfylla Euro 7-kraven inte, på ett oproportionerligt sätt, undantränger insatser för att uppfylla koldioxidkraven genom ökad elektrifiering. Hänsyn har också behövts tas till förslagets påverkan för den europeiska industrins konkurrenskraft och den administrativa bördan för myndigheter och företag.

Regeringen har verkat för att det finns tillräckligt med ledtid för myndigheter och fordonstillverkarna att anpassa sig till kraven.

Regeringen anser att det måste finnas en koherens mellan Euro 7 och de nya koldioxidkraven för tunga fordon och att respektive förhandling därför behöver sättas i relation till varandra. Det är enbart med en ansvarsfull koherens mellan rättsakterna som vi åstadkommer goda förutsättningar för att klara Sveriges och EU:s klimatmål.

Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning verkar regeringen för att förordningens ekonomiska konsekvenser begränsas både för statens budget och EU-budgeten.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med Trafikutskottet hölls den 7 februari 2023.

Fortsatt behandling av ärendet:

Fortsatta förhandlingar i rådet

Faktapromemoria:

Faktapromemoria 2022/23:FPM31

4 (7)

Icke-lagstiftande verksamhet

5.Policydiskussion om hur konkurrenskraftskontroller kan användas vid framtagande av ny lagstiftning, som uppföljning av ER- slutsatserna från mars och juni om långsiktig konkurrenskraft och produktivitet, samt mot bakgrund av kommissionens meddelanden

Inre marknaden 30 år och Långsiktig konkurrenskraft

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussion

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

Förslagets innehåll:

ORDF har för avsikt att följa upp slutsatserna om långsiktig konkurrenskraft från ER i mars och juni, med en diskussion om vilken roll s.k. konkurrenskraftskontroller kan spela när ny lagstiftning tas fram. Kommissionen föreslog i meddelandet om Långsiktig konkurrenskraft att införa en ny slags konkurrenskraftskontroller för att kontrollera hur föreslagen lagstiftning påverkar regelkostnader, internationell konkurrenskraft och innovationskapacitet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen stödjer att ordförandeskapet lyfter frågan om konkurrenskraftskontroller vid framtagande av ny lagstiftning. Det är en välkommen uppföljning av den svenska ordförandeskapsprioriteringen om stärkt konkurrenskraft. Det är viktigt att frågan om EU:s långsiktiga konkurrenskraft, inklusive en väl utvecklad inre marknad, fortsätter att stå högt på den politiska dagordningen.

Regeringen anser att regelförenklingar och långsiktig konkurrenskraft ska genomsyra alla politiska beslut på alla nivåer i EU.

Regeringen har varit pådrivande för att de aktuella initiativen togs fram. Regeringen anser att konkurrenskraftiga företag skapar hållbar tillväxt, påskyndar den gröna och digitala omställningen, ökar ekonomins motståndskraft och stärker unionens geopolitiska betydelse. Åtgärder på unionsnivå får inte vara kortsiktiga och snäva utan behöver ha utgångspunkt

5 (7)

i grundläggande värden såsom bl.a. öppenhet och handel, fri rörlighet, effektiv konkurrens, samstämmiga och tillväxtfrämjande regelverk, kompetensförsörjning, forskning och innovation. Regeringen anser att den inre marknaden utgör en naturlig startpunkt för hur EU:s konkurrenskraft långsiktigt kan stärkas och att det behövs en långsiktig plan och vision för hur den fortsatt kan vara en stark och hållbar motor för arbetstillfällen, entreprenörskap och hållbar tillväxt under de kommande trettio åren.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Inför Konkurrenskraftsrådets möte den 2 mars 2023 informerades Näringsutskottet den 23 februari och samråd med EU-nämnden ägde rum den 24 februari. Den 9 maj skedde överläggning i Näringsutskottet om de två initiativen. Samråd inför konkurrenskraftsrådet den 22 maj skedde den 17 maj. Samråd med EU-nämnden inför Europeiska rådet den 23 mars respektive 29–30 juni skedde den 22 mars och 27 juni.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria:

2022/23:FPM74 Meddelande om inre marknaden 30 år och 2022/23:FPM75 EU:s långsiktiga konkurrenskraft

Övriga punkter/AOB

6 a) Report from the Ibero-American Forum of Governmental Consumer Protection Agencies) (Madrid, 13–14 September 2023)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Erik Slottner

Förslagets innehåll:

Den 13–14 september hölls ett möte i Madrid i forumet Iberoamerican Forum of Consumer Protection Agencies (FIAGC), ett forum för erfarenhetsutbyte mellan konsumentskyddande myndigheter i Latinamerika, Spanien och Portugal. Mötet behandlade bl.a. frågor om konsumentskydd i samband med e-handel.

6 (7)

6 b) Information by the Austrian delegation about the need to discuss and reflect the EU pharmaceutical legislation from an industrial and competitiveness perspective

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Acko Ankarberg Johansson

Förslagets innehåll:

Vid mötet väntas den österrikiska delegationen ta upp behovet av att diskutera och spegla EU:s läkemedelslagstiftning ur ett industri- och konkurrensperspektiv mot bakgrund av den nya EU- läkemedelslagstiftningen som kommissionen presenterade den 26 april 2023.

Österrike, med stöd från Tyskland, har inför mötet tagit fram ett ståndpunktspapper om läkemedelspaket där de efterfrågar en belysning av lagstiftningen ur ett industri- och konkurrenskraftsperspektiv. Kommissionens förslag på nya regler om läkemedel har som syfte att både främja en jämlik tillgång till läkemedel och stärka konkurrenskraften. I ståndpunktspappret framhålls att det kan finnas en risk att kommissionens förslag inte i tillräckligt hög grad bidrar till att stärka EU:s läkemedelsindustri och dess konkurrenskraft varför nuvarande spanska och nästkommande belgiska ordförandeskapen uppmuntras till att möjliggöra diskussion om läkemedelsreformen även inom ramen för kommande KKR-möten med fokus på dess möjliga konsekvenser på konkurrenskraften.

7 (7)