KKR, kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:48F733

Konkurrenskraftsrådets möte (Närings- och Forskningsministrarna) den 30 november – 1 december 2017

Kommenterad dagordning

Godkännande av dagordningen

A-punkter

Lista lagstiftningsåtgärd (offentlig behandling i enlighet med artikel 16(8) i fördraget om Europeiska Unionen)

Icke lagstiftningsåtgärd

Inre marknad och Industri

Överläggning i lagstiftningsåtgärd

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16(8) i fördraget om Europeiska Unionen)

Förordning om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012

Allmän inriktning

Ansvarigt statsråd: Ann Linde

Förslagets innehåll: Initiativet till förslaget till en Digital Portal återfinns både i kommissionens Strategi för en digital inre marknad (DSM) som lanserades våren 2015 och också i kommissionens Inremarknadsstrategi som lanserades i oktober 2015. Den 2 maj 2017 presenterade kommissionen ett förslag till en förordning för att skapa en Digital Portal.

Genom den Digitala Portalen ska det finnas lättillgänglig webbaserad och relevant information för medborgare och företag avseende de regler, rättigheter och krav som gäller på EU- och nationell nivå. Det är upp till medlemsstaterna att bestämma var de tillhandahåller sådan nationell information digitalt. Informationen ska tillhandahållas på minst ett ytterligare EU-språk utöver det inhemska. Medlemsstaterna ska se till att länkar till relevanta webbsidor hos nationella myndigheter levereras till en central databas hos kommissionen. Denna databas blir då utgångspunkten för en gemensam digital ingång för företag och EU-medborgare, genom vilken sökning efter relevant sida i berörd medlemsstat ska kunna göras. En ”hjälp-finnar-funktion” ska vägleda användarna rätt. Sökfunktionen är begränsad till det innehåll som läggs in i databasen och ska kunna integreras i informationsportaler och webbsidor på såväl EU som nationell nivå.

Förslaget innebär att varje medlemsstat ska tillhandahålla följande för alla EU-medborgare och företag:

- en högkvalitativ och korrekt webbaserad information; om t.ex. hur EU-medborgare får sjukvård i ett annat land än sitt hemland och regler om hur ett motorfordon kan tas in i en annan medlemsstat, konsumentskydd samt vad som gäller för studier i ett annat land m.m. Motsvarande information för företag gäller bl.a. regler om hur man startar ett företag i ett annat land, arbetsgivaransvar för anställda samt regler om beskattning.

- möjlighet att använda nationella elektroniska ansöknings- och tillståndsförfaranden; enligt förslaget ska medlemsstaterna se till att ett utpekat antal administrativa nyckelförfaranden kan fullgöras elektroniskt

- via internet få tillgång till hjälpfunktioner och problemlösningstjänster, som t.ex. kontaktpunkterna för varor och tjänster, kontaktpunkten för byggprodukter samt EURES, och

- möjlighet att återkoppla till kommissionen och medlemsstaterna avseende hinder på den inre marknaden – när de gör affärer, reser till, köper från, arbetar, studerar eller uppehåller sig i en annan medlemsstat inom unionen.

– Förslaget innehåller f.n. 14 förfaranden som är obligatoriska för medlemsstater att införa digitalt. Dessa 14 är:

ansöka om personbevis

ansöka om studiestöd

ansöka om bedömning av utländsk utbildning

registrering för socialförsäkringsskydd

anmäla ändring av förändrade förhållanden hos en försäkrad i det allmänna socialförsäkringssystemet

ansöka om ett europeiskt hälsokort (EHIC)

registrera adressändring

registrera motorfordon

begära pension

registrera ett bolag

registrering av arbetsgivares socialförsäkringsskydd

registrering av arbetstagares socialförsäkringsskydd

anmälan av upphörande av arbetstagares anställning och därmed försäkring

anmälan av inbetalning av socialförsäkringsavgifter

Nödvändiga förändringar kommer endast avse digitaliseringen av själva ”ansökan/registreringen” och undanröjandet av hinder för gränsöverskridande användande. Inte heller ska substansen av något förfarande påverkas på nationell nivå, såsom t.ex. frågor om ansvarig myndighet, olika steg eller de nationella myndigheternas befogenheter. I övrigt handlar förslaget om att se till att sådana förfaranden som redan är digitala också kan nås och användas i gränsöverskridande fall, t.ex. där övriga EU-medborgare vill använda förfarandena för att utöva sina rättigheter som EU-medborgare.

Kommissionens förslag till förordning ska också bygga på den så kallade ”once-only-principen”, vilket innebär att en medborgare/företag enbart ska behöva skicka in en handling en gång till det offentliga och när en ansvarig myndighet utfärdar ett dokument i elektroniskt format ska det kunna göras tillgängligt även för myndigheter som efterfrågar det i andra medlemsstater.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar kommissionens förslag om att åtgärder bör vidtas för att medborgare och företag på ett lättillgängligt sätt ska kunna få lättorienterad, högkvalitativ övergripande webbaserad information om relevanta regler när det gäller att resa, bo och arbeta/verka på EU:s inre marknad. Det är regeringens uppfattning att en gemensam digital ingång till att hitta sådan information, genomföra vissa administrativa förfaranden och få hjälp med problemlösning skulle kunna skapa förutsättningar för att bättre tillgodose dessa behov och underlätta för medborgare och företag på den inre marknaden. Frågan om en Digital Portal är också ett led i det hittills intensiva arbetet med att förenkla människors och företags vardag genom att förbättra den digitala inre marknaden.

För områden där det råder nationell kompetens kan obligatoriet bara gälla förfaranden som stadgas enligt nationell lagstiftning.

Samtliga kostnader för detta förslag är inte klarlagda i skrivande stund. Det beror delvis på att förhandlingarna fortgår och otydligheter omhändertas allteftersom, men det beror också på att innehållet i förslaget berör utveckling av IT-system, vilket överlag är mycket svårt att skatta kostnaderna på.

Regeringen kan principiellt inte stödja förhöjda utgifter i EU-budgeten. De av kommissionen beräknade kostnaderna för detta förslag på EU-nivå bör därför täckas av redan avsatta medel inom EU. När det gäller förslagets kostnader för nationella myndigheter så avser regeringen verka för så låga kostnader som möjligt till exempel genom längre genomförandeperioder än vad som ursprungligen föreslagits, detta i syfte att bereda svenska myndigheter en längre anpassningsperiod. Regeringen verkar också för att förslaget ska utformas med hänvisning till de praktiska förutsättningarna i medlemsstaterna.

Regeringen ställer sig principiellt bakom principen Once Only och ser det som en allmänt viktig inriktning för att minska den administrativa bördan. Regeringen ser dock att ett genomförande av denna princip inom EU idag är befästat med stora utmaningar. Regeringen anser därför att Sverige bör stödja genomförandet av Once Only-principen, men genomförandet bör ske stegvis, med kontrollstationer, och inom rimliga budgetära möjligheter för myndigheter och offentliga aktörer.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Ej tidigare behandlad.

Fortsatt behandling av ärendet: EP:s omröstning väntas äga rum under december månad. Om beslut om en allmän inriktning nås på KKR den 30 november väntar därefter trilogförhandlingar med Europaparlamentet (EP).

Faktapromemoria: FaktaPM 2016/17:FPM91

Icke lagstiftningsåtgärder

Avstämning konkurrenskraft

Presentation från Kommissionen

Erfarenhetsutbyte

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: EU har för närvarande ett mål om att höja industrins bidrag till BNP till minst 20 % år 2020. Kommissionen upprepade detta mål i sitt meddelande om EU:s industripolitik från den 13 september 2017. Meddelandet utgjorde framför allt en lägesrapport över åtgärder som är igång eller planeras på EU-nivå som har bäring på industriella frågor. Diskussionen i rådet har under hösten rört vilken industripolitik som EU bör bedriva med sikte på 2030, och vilka mål som ska vägleda denna politik.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen verkar för en generell, horisontell näringspolitik som skapar goda förutsättningar för alla branscher. Industrins konkurrenskraft stärks bl.a. genom att skapa långsiktigt goda ramvillkor, en fördjupad inre marknad utan protektionism, minska bördan av onödig administration, stimulera forskning och innovation, och genom att fortsätta omställningen till ett resurseffektivt och hållbart näringsliv. Regeringen ser positivt på en diskussion om mål och indikatorer för EU:s framtida industripolitik. Målen bör ta utgångspunkt i industrins omvandling, i synnerhet integrationen mellan tillverkning och tjänster och sammanflätningen i globala värdekedjor, och bidrag till tillväxt. Dessutom bör målen reflektera industrins bidrag till relevanta delar av FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030. Frågan har inte tidigare behandlats i riksdagen men redovisas i faktapromemoria: 2017/18:FPM7.

EU Industristrategi för framtiden

Ordförandeskapsrapport

Erfarenhetsutbyte

Rådslutsatser på ”En förnyad industripolitisk strategi för EU”

Antagande

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Konkurrenskraftsrådet och Europeiska rådet har under 2017 uppmanat kommissionen att överväga nya åtgärder för att stärka och modernisera den inre marknadens industriella bas. Kommissionen presenterade därför ett meddelande om EU:s industripolitik den 13 september 2017. Meddelandet utgjorde framför allt en lägesrapport över åtgärder som är igång eller planeras på EU-nivå som har bäring på industriella frågor. I detta ingår inre marknaden, innovation, hållbarhet, digitalisering, kompetensförsörjning och handel.

I utkastet till rådslutsatser välkomnar rådet ovan beskrivna meddelande och betonar vikten av industrin och ett ramverk på EU-nivå som möjliggör för industrin att anpassa sig till och dra nytta av globalisering, digitalisering och hållbarhetskrav. Utkastet uppmanar vidare kommissionen att vidareutveckla sitt meddelande till en industristrategi med fokus bortanför 2030, som inkluderar mål på medellång och lång sikt samt en handlingsplan. Kommissionen uppmanas även utvärdera hur effektivt konkurrenskraftsrådets befintliga arbete med industrins konkurrenskraft har varit. Handlingsplanen ska utformas i nära samarbete med medlemsstater och intressenter.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige kan ställa sig bakom ordförandeskapets förslag till rådslutsatser. Regeringen har försäkrat sig om att slutsatserna inte pekar mot utökade finansiella åtaganden eller har ett okritiskt förhållningssätt till att förlänga redan existerande åtaganden.

Regeringen avser under diskussionen framföra att industrins konkurrenskraft stärks bl.a. genom långsiktigt goda ramvillkor, en fördjupad inre marknad utan protektionism, minskad börda av onödig administration, forskning och innovation, och genom att fortsätta omställningen till ett resurseffektivt och hållbart näringsliv. Industripolitiken behöver hänga nära samman med forsknings- och innovationspolitiken. Föreliggande utkast till rådslutsatser har inte tidigare behandlats av riksdagen. Rådslutsatser som antogs vid konkurrenskraftsrådets möte den 29 maj 2017 behandlades Näringsutskottet och EU-nämnden den 26:e maj 2017. Faktapromemoria: 2017/18:FPM7.

Övriga frågor

Pågående lagstiftningsakter

(offentlig behandling i enlighet med artikel 16(8) i fördraget om Europeiska Unionen)

Geoblockering

Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Ann Linde

Under dagordningspunkten väntas ordförandeskapet lämna information om förslaget om åtgärder mot omotiverad geoblockering och de pågående förhandlingarna med Europaparlamentet.

Förslagets innehåll: Den 25 maj 2016 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till förordning som syftar till att stimulera gränsöverskridande e-handel och öka utbudet av varor och tjänster för EU:s konsumenter och företag. Det handlar om att förhindra diskriminering baserad på kundens nationalitet, bosättningsort eller etableringsort vid köp av varor och tjänster inom unionen. Detta har kommit att kallas för omotiverad geoblockering.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med EU-nämnden skedde 25 november 2016. Näringsutskottet har informerats den 23 februari, 13 oktober, 28 november 2016 och (skriftligen) den 2 november 2017. Överläggning skedde den 16 november 2017.

Fortsatt behandling av ärendet: Förslaget har förhandlats i rådets arbetsgrupp för konkurrenskraft och tillväxt sedan juni 2016. Vid Konkurrenskraftsrådet den 28 november 2016 nåddes en allmän inriktning i rådet. Trilogförhandlingar med Europaparlamentet har pågått sedan våren 2017 och har dragit ut på tiden. Ordförandeskapets målsättning är att nå en politisk överenskommelse under 2017, vilket även har betonats i Europeiska rådets slutsatser i oktober 2017. Faktapromemoria: Fakta-PM Utrikesdepartementet 2015/16:FPM98.

Framsteg i det Europeiska Förvarsindustriutvecklingsprogrammet (EDIDP)

Information från Ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Peter Hultqvist

Under dagordningspunkten förväntas ordförandeskapet informera om arbetsläget i den FoP-grupp (friends of Presidency) som förhandlar KOM förslag till en förordning om ett europeiskt försvarsindustriprogram (EDIDP). En faktapromemoria (2016/17:FPM113) lämnades till Riksdagen i juli och regeringen har informerat så väl försvarsutskott som EU-nämnden. Senast detta gjordes var i EU-nämnden den 10 november 2017.

Genomförande av den Den digitala inre marknadsstrategin, DSM.

Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd: Ann Linde

Under dagordningspunkten väntas ordförandeskapet lämna uppdaterad information om den digitala inre marknadsstrategin, DSM.

Kommissionen förväntas mana till att den digitala inre marknadsstrategin ska slutföras enligt plan till december 2018, och peka på ett flertal prioriterade frågor inom ramen för strategin samt för Europas digitala framtid.

DSM:s innehåll: Kommissionen presenterade i maj 2015 en strategi för EU:s digitala inre marknad. Det är en strategi som syftar till att få EU:s inre marknad att fungera väl också i en alltmer uppkopplad och digital ekonomi. Strategin ska ta om hand den fragmentering och hinder som finns på den digitala inre marknaden och därigenom skapa de bästa förutsättningarna för att göra Europa världsledande inom den digitala ekonomin. Strategin innehåller tre huvudområden (1) förbättra tillgången till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag, (2) skapa goda förutsättningar för att digitala nät och tjänster ska blomstra samt (3) maximera tillväxtpotentialen för vår europeiska digitala ekonomi. Strategin innehåller 16 nyckelåtgärder med därtill hörande delåtgärder.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Den digitala inre marknadsstrategin behandlades i EU-nämnden den 13 oktober inför Europeiska Rådet, och behandlades i korthet inför toppmötet i Tallinn den 29 september i EU-nämnden den 28 september.

Stategin har tidigare behandlats vid ett flertal tillfällen, bland annat den 18 maj 2017 i Näringsutskottet och den 24 maj 2017 i EU-nämnden, inför KKR den 29 maj 2017. Den digitala inre marknadsstrategin har tidigare även behandlats i EU-nämnden den 20 maj 2016 (inför KKR den 26 maj 2016), den 22 maj 2015 (inför KKR den 28 maj 2015) och den 18 juni 2015 (inför ER den 25-26 juni 2015). De respektive åtgärderna i strategin har behandlats i berörda utskott samt med EU-nämnden i takt med att respektive åtgärd presenterats och förhandlats. Kommissionens förslag för digital inre marknad sammanfattas i sin helhet i Faktapromemoria 2014/15:FPM35.

Det enhetliga patentsystemets igångsättande

Lägesbild av ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Heléne Fritzon

Dagordningspunkt på initiativ av ordförandeskapet och kommissionen, i samarbete med Sverige och Belgien. Ordförandeskapet presenterar en lägesbild om medlemsstaternas ratificering av domstolsavtalet respektive anslutning till protokollet om provisorisk tillämpning. Ordförandeskapet lär öppna för inlägg och uppmuntra särskilt de medlemsstater som i närtid kan kvalificera sig för provisorisk tillämpning att berätta om sina förberedelser och sin tidsplan.

Provisorisk tillämpning är en nödvändig, halvårslång startsträcka före reformens ikraftträdande under vilken domare ska utnämnas och utbildas, en första domstolsbudget antas, IT-system kopplas samman osv. Provisorisk tillämpning startar när 13 medlemsstater inklusive Tyskland, Frankrike och Storbritannien uppfyller två kriterier: dels har passerat parlamentariskt godkännande att ratificera domstolsavtalet, dels har anslutit sig till protokollet om provisorisk tillämpning. Frankrike och Storbritannien uppfyller båda.

Även Tyskland har parlamentariskt godkännande att ratificera både avtal och protokoll. Men ratificeringarna har pausats efter att en enskild person ifrågasatt dessa i författningsdomstolen. Domstolsprocessen innebär att reformen försenas, oklart hur länge. Utöver Tyskland behöver minst två medlemsstater uppfylla kriterierna för provisorisk tillämpning. Rådsdiskussionens syfte är att nå snabbast möjliga ikraftträdande genom att försöka undvika förseningar runtomkring Tyskland.

Europeisk handlingsplan för små- och medelstora företag

Information från den tyska delegationen

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Förslagets innehåll: Presentation av Europeisk handlingsplan för små- och medelstora företag som tagits fram av kommissionens nätverk av sändebud för småföretagsfrågor, SME Envoy. Handlingsplanen har tillkommit på initiativ av några av sändebuden och är främst av redogörande karaktär med goda exempel på småföretagspolitik men innehåller även policyrekommendationer. Den svenska representanten i nätverket, Generaldirektören för Tillväxtverket, har bidragit med material om digitalisering av små- och medelstora företag.

Kommissionens upphandlingspaket

– information från Kommissionen

Ansvarigt statsråd: Ardalan Shekarabi

Upphandlingspaketet

EU-kommissionen presenterade den 3 oktober 2017 ett initiativ bestående av fyra delar: (1) ett meddelande om offentlig upphandling i och utanför EU, (2) ett meddelande om att främja investeringar genom en frivillig förhandsbedömning av upphandlingsaspekterna av stora infrastrukturprojekt, (3) en rekommendation om professionalisering av offentliga upphandlare och (4) ett samråd om stimulans av innovation genom offentlig upphandling.

Spårbarhet och märkning av tobaksprodukter

• Informations från den Ungerska delegationen

Ansvarigt statsråd: Annika Strandhäll

Mot bakgrund av pågående arbete i genomförandekommittén under Tobaksproduktdirektivet 2014/40/EU har Ungern efterfrågat diskussion vid mötet om utkast till genomförandetakter om spårbarhet och märkning av tobaksprodukter. Ungern anser att kommissionens inte tagit hänsyn till små och medelstora företags börda.

Kommissionen ska enligt tobaksproduktdirektivets artikel 15 och 16 i genomförandeakter och delegerade akter fastställa tekniska standarder för inrättande av drift av systemet för spårbarhet och märkning, definiera centrala delar av datalagringsavstal samt tekniska standarder för säkerhetsmärkningen.

• Arbetsprogrammet för inkommande ordförandeskap

• Information från den Bulgariska delegationen

• Under dagordningspunkten förväntas den Bulgariska delegationen redogöra för sitt kommande ordförandeskapsprogram.

RYMD

Icke Lagstiftningsåtgärder

7. Förslag till rådslutsatser om halvtidsutvärderingen av jordobservationsprogrammet Copernicus.

- Antagande

Ansvarigt statsråd: Helen Hellmark Knutsson

Förslagets innehåll:

Utkastet till rådsslutsatser behandlar den halvtidsöversyn som nyligen utfördes i enlighet med rådets beslut om förordningen för Copernicus.

I slutsatserna konstateras att Copernicus redan, trots att alla satelliter ännu inte är uppsända, har utvecklats till att bli den största leverantören av jordobservationsdata i världen. I slutsatserna anges också att den antagna datapolicyn med fri, full och öppen tillgång till data är en av orsakerna till framgången. Vidare betonas det i slutsatserna att ansträngningarna för att få ut största möjliga samhällsnytta från investeringarna i systemet och koppla det till andra politikområden och nya typer av användare utöver offentliga institutioner behöver fortsätta.

Behandling av utkastet till slutsatser pågår i rådet och innehållet kan därför fortfarande komma att förändras.

Förslag till svensk ståndpunkt: Utkastet till slutsatser ligger i linje med tidigare svenska positioner för Copernicus. En datapolicy med fri, full och öppen tillgång till data är en förutsättning för att främja framväxten av innovativa företag nedströms, jämte de offentliga institutionella användarna, som skapar applikationer och tjänster för ökad samhällsnytta.

Regeringen medverkat till stärkta skrivningar om att en öppen datapolicy är förutsättning för att främja framväxten av innovativa företag nedströms och skapa applikationer och tjänster för ökad samhällsnytta.

Regeringen har även fått gehör för skrivningar som betonar att användargränssnitten för att nå och behandla data måste vara enkla och snabba för att öka spridningen bland aktörer, särskilt utanför rymdsektorn, och stimulera framväxten av kommersiella tillämpningar. Regeringen har bidragit till att texten tydligare anger vikten av Copernicus som verktyg för bättre kunskap och beslutsunderlag om miljö- och klimatfrågor. Rådsslutsatserna är i enlighet med regeringens ståndpunkter, särskilt efter de förändringar som regeringen medverkat till. Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom rådsslutsatserna. Överläggning med Utbildningsutskottet ägde rum den 14 november 2017.

8. Vägen framåt för Europeiska unionens rymdprogram

- Erfarenhetsutbyte.

Ansvarigt statsråd: Helen Hellmark Knutsson

Det estniska ordförandeskapet har satt upp en diskussion om vägen framåt för den Europeiska unionens rymdprogram. Underlag förväntas komma den 20 november.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser den europeiska rymdstrategin från 2016 bör vara vägledande för vägen framåt för den Europeiska unionens rymdprogram. Det innebär att driftsättningen och utvecklingen av de två flaggskeppsprogrammen, dvs. jordobservationsprogrammet Copernicus och positioneringssystemet Galileo, bör prioriteras liksom rymdskrotsövervakningsprogrammet (SST). EU och Sverige kan då få fortsatta fördelar genom tillgång till data för applikationer och tjänster för ökad samhällsnytta, ökad europeisk konkurrenskraft och excellens i forskning, innovation och teknologi. Överläggning med Utbildningsutskottet ägde rum den 14 november 2017.

Forskning

Icke Lagstiftningsåtgärder

9. Utkast till rådets slutsatser om ”Från den preliminära utvärderingen av Horisont 2020, mot det nionde ramprogrammet”

• Antagande

Ansvarigt statsråd: Helen Hellmark Knutsson

Rådslutsatserna handlar om den preliminära utvärderingen av ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont 2020. Utvärderingen presenterades av kommissionen i maj 2017, i enlighet med beslutet av ramprogrammet (Europaparlamentets och Rådets beslut1291/2013). Slutsatserna behandlas fortfarande i rådsarbetsgruppen för forskning. Nuvarande utkast till rådslutsatser speglar de synpunkter som kommit fram under behandlingen av utvärderingen av Horisont 2020. De viktigaste övergripande slutsatserna är:

Den struktur som Horisont 2020 har med tre pelare bör behållas.

Förenklingar har skett i Horisont 2020 men processen behöver fortsätta.

Generellt pekas på vikten av FoI för att målen i Europa 2020-strategin och FN:s hållbarhetsmål ska kunna uppnås.

Vikten av relevanta nationella reformer för ökade investeringar i FoI bland MS lyfts, då målet i Europa 2020-strategin om 3 % av EU:s BNP ska gå till FoI inte verkar uppnås.

Vidare efterfrågas ökade synergier mellan olika EU-politikområden samt samordnade regelverk för finansiering av liknande insatser i de olika politikområdena.

De delar av utkastet till slutsatser som fortfarande förhandlas inkluderar:

Huruvida ett framtida försvarsforskningsprogram ska omnämnas i RSS eller inte och i så fall hur

Formuleringar kring att enhetliga regler bör tillämpas kring finansiering av liknande FoI insatser inom i olika EU-program

Ordval kring hur man i framtiden behandlar insatser för breddat deltagande och spridning av excellens.

Innehållet i slutsatserna kan således fortfarande komma att förändras.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen har under förhandlingen bl.a. fått igenom skrivningar om vikten av nationella reformer och satsningar vad gäller kapacitetsbyggnad inom FoI, att generellt undvika formuleringar som föregriper budgetdiskussion samt skrivningar om genusperspektiv. Regeringen anser att ett eventuellt framtida försvarsforskningsprogram inte bör i ingår slutsatserna om den preliminära utvärderingen av Horisont 2020. Regeringen avser att acceptera skrivningen om fortsatta begränsade aktiviteter för breddat deltagande och spridning av excellens, i linje med de aktiviteter som redan sker i Horisont 2020. Regeringen verkar för att kapacitetsuppbyggnad och höjd vetenskaplig nivå ska finansieras via andra av EU:s politikområden, som exempelvis Sammanhållningspolitiken och Jordbrukspolitiken. Regeringen verkar vidare för att det redan nu ska vara tydligt att antalet ”Missions” bör vara begränsat, samt komplettera det som inom Horisont 2020 benämns Samhällsutmaningar. Överläggning med Utbildningsutskottet ägde rum den 14 november 2017. Regeringen fick då stöd för sin ståndpunkt.

10. Ansatsen till målinriktade insatser (missions) i det nionde ramprogrammet

• Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd: Helen Hellmark Knutsson

I samband med kommissionens preliminära utvärdering av ramprogrammet Horisont 2020, presenterade en extern expertgrupp ledd av Pascal Lamy en rapport med analys av utvärderingen. Bland de förslag som expertgruppen presenterade ingick idén om ”missions”, enkelt översatt till målinriktade insatser. Förslaget innebär att man ska sätta upp dessa forsknings- och innovationsinsatser med tydligt fokus på genomslag (impact) för att möta globala utmaningar. Man föreslår att samla forskare, innovatörer och andra samhällsaktörer för att gemensamt realisera insatserna.

Kommissionen har välkomnat denna idé, men har ännu inte utvecklat ett förslag till hur de målinriktade insatserna kan sättas upp.

Förslag till svensk ståndpunkt: Ordförandeskapet har ännu inte publicerat något diskussionsunderlag. Regeringen avser i linje med tidigare förankrade ståndpunkter, framföra att FP9 bör ta ytterligare steg mot ett utmaningsdrivet och målinriktat program i syfte att uppnå tydliga förbättrande effekter i samhället. Som framhålls i Lund Revisited Declaration 2015 behövs fokus på samordning, excellent forskning och innovation, globalt samarbete samt effekter i samhället för att framgångsrikt bemöta samhällsutmaningar. Målet måste vara att föra samman resurser och kunskap från olika discipliner för att med gemensam kraft bemöta en viss samhällsutmaning. Interaktion mellan forskarsamhälle, användare, offentlig sektor och näringsliv under hela forsknings- och innovationsprocessen är en nyckelfaktor.

Vidare avser regeringen att framföra att man i nästa ramprogram bör införa dessa målinriktade insatser för att främja systemförändringar i samhället och bidra till att uppfylla FN:s hållbarhetsmål. De bör vara begränsade i antal och snarare komplettera än ersätta den del av Horisont 2020 som handlar om samhällsutmaningar. Jämställdhetsperspektivet ska, precis som i alla delar av ett framtida ramprogram, ingå i de målinriktade insatserna. Utmaningar som definierats av svenska aktörer på nationell nivå bör även vara relevanta i utformningen av nästa ramprogram. Exempel på utmaningar som definierats på nationell nivå är klimat och miljö, hälsa, ökad digitalisering, ett hållbart samhälle samt förbättrade kunskapsresultat i skol- och utbildningssystemet. Även andra prioriterade områden som exempelvis antibiotikaresistens kan vara lämpliga. Det är viktigt att samhällsutmaningarna och de målinriktade insatserna tas fram i en kommande strategisk process där Kommissionen tillsammans med både MS och relevanta samhällsaktörer involveras.

11. Övriga frågor

Forskning

• Öppen vetenskap

- Information från Kommissionen

Ansvarigt statsråd: Helen Hellmark Knutsson

Under dagordningspunkten förväntas Kommissionen ge en statusuppdatering om insatser för Öppen vetenskap.

• Extremt lätta infrastrukturer (ELI)

• Information från de Ungerska, Tjekiska och Rumänska delegationerna

• Ansvarigt statsråd: Helen Hellmark Knutsson

Under dagordningspunkten avser de ungerska, tjeckiska och rumänska delegationerna informera om forskningsinfrastrukturen Extreme Light Infrastructure (ELI), som de är värdländer för. ELI, som rättsligt är ett European Research Infrastructure Consortium (ERCI) med tiotalet medlemsländer (Sverige är inte med) använder en kraftig laser för att studera material. Driftsfasen ska inledas 2018.

Rymd och Forskning

c) Arbetsprogram för nästkommande ordförandeskap

- Information från den Bulgariska delegationen

Ansvarigt statsråd: Helen Hellmark Knutsson

Det inkommande ordförandeskapet (BG) informerar om arbetsprogrammet under första halvåret av 2018.