KKR, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2013/14:2C785D
Kommenterad dagordning | ||
rådet | ||
2014-02-10 | ||
Utbildningsdepartementet |
Rådets möte (KKR) den 20-21 februari 2014
Kommenterad dagordning
Torsdag den 20 FEBRUARI
Industri och inre marknad
4. Industriell konkurrenskraft: Meddelanden från kommissionen
– Presentation av kommissionen
- Diskussionspunkt
Det är huvudsakligen meddelandena om en Europeisk industriell renässans och en vision för den inre marknaden för industriprodukter som står i fokus för konkurrenskraftsrådet. På begäran av vissa medlemsländer kommer även meddelandena om Energipriser och Ramverk för klimat- och energipolitiken från 2020-2030 utgöra en del av underlaget till diskussionen. Ordförandeskapet har presenterat ett diskussionsunderlag till rådsmötet där de lyfter fram tre frågeställningar. Frågorna rör vilka områden som medlemsstaterna anser vara viktigast för att stärka konkurrenskraften, hur en balans kan uppnås mellan olika viktiga politikområde och om det behövs nya styrinstrument för att övervaka konkurrenskraftfrågorna.
Meddelande från Kommissionen: ”För en europeisk industriell renässans”
Ansvarigt statsråd: Annie Lööf
Den 22 januari 2013 presenterade kommissionen ett industripaket med två meddelanden. I meddelandet ”För en europeisk industriell renässans” konstaterar kommissionen att industrin är oumbärlig för den europeiska ekonomin och anser därför att konkurrenskraftaspekten ska integreras i alla politikområden som berör industrin. I meddelandet har kommissionen identifierat fyra svagheter som tynger utvecklingen av EU:s industrisektor.
Svag inre efterfrågan
Fortsatt behov att stärka näringslivsklimatet
Låga investeringar i forskning och innovation
Höga relativa energipriser och svårigheter för industrin att få tillgång till inputvaror till konkurrenskraftiga villkor
Vidare fortsätter kommissionen att argumentera för målet om att industrins andel av EU:s BNP ska öka upp till minst 20% och vill att Europeiska rådet ska endossera detta. KOM kommer också med början 2014 att i de årliga konkurrenskraftrapporterna studera och presentera hur MS integrerar behovet av industrins konkurrenskraft i andra politikområden.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen delar kommissionens analys om att industrin är viktig för den europeiska ekonomin och att det är viktigt att fortsätta arbeta för att investeringarna i forskning, innovation och i det europeiska näringslivet ökar.
Arbetet bör främst ske genom att etablera långsiktiga goda ramvillkor, stimulera forskning och innovation, åtgärder för ökad resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan och fortsätta omställningen till ett koldioxidsnålt och hållbart näringsliv.
Det är också viktigt att fortsätta arbetet med att stärka den inre marknaden för både varor och tjänster vilka blir alltmer sammankopplade, ta till vara på digitaliseringens möjligheter och fortsätta arbeta för att minska handelshinder såväl på den inre marknaden som med tredje land. Vidare är det viktigt att fortsätta sträva mot minskade regelbördor för företag.
Regeringen anser att arbetet med att stärka kommissionens konsekvensutredningar bör fortsätta. En konsekvensutredning ska på ett balanserat sätt beskriva alla effekter som ett förslag kan ge och därigenom vara ett heltäckande underlag för beslutsfattare.
Regerinen ställer sig däremot inte bakom kommissionens mål om att industrins andel av BNP ska öka till 20%. Alla sektorer behöver växa och stärka sin konkurrenskraft. Industri och tjänster utgör idag en integrerad helhet som är svåra att skilja åt.
Se vidare rådspromemoria.
Meddelande från Kommissionen: ”En vision för den inre marknaden för industriprodukter”
Ansvarigt statsråd: Eva Björling (föredras av statsrådet Annie Lööf)
I meddelandet ”En vision för inre marknaden för industriprodukter” anför kommissionen att regelverkets flexibilitet behöver understödjas genom en anpassning av nya lagstiftningsförslag till den tekniska utvecklingen, en regelbunden översyn av befintlig lagstiftning samt en analys av gränssnittet varor/tjänster - inte minst p.g.a. påverkan genom den digitala utvecklingen. Vidare föreslås åtgärder i syfte att undanröja kvarvarande hinder såsom förbättrat ömsesidigt erkännande på det icke harmoniserade varuområdet och ett mer sammanhållet ramverk för det harmoniserade området för varulagstiftning. Ett antal förslag syftar till att understödja stärkt tillämpning av regelverket, där myndigheternas kontroll av produkter på marknaden (marknadskontroll) är särskilt prioriterat, liksom åtgärder som underlättar för företag genom utveckling av bl.a. kontaktpunkter och administrativt samarbete.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att:
Se vidare rådspromemoria.
Ansvarigt statsråd: Anna-Karin Hatt (föredras av statsrådet Annie Lööf)
Kommissionens meddelande innehåller en omfattande genomgång av el- och naturgaspriserna inom EU och hur de har utvecklat sig de senaste fem åren. Meddelandet innefattar också en beskrivning av drivkrafter för respektive priskomponent och ger tillsammans med en analys av energianvändningen en bild av hushållens och näringslivets energikostnader. Den kvantitativa analysen mynnar ut i en bedömning av hur energipriserna påverkar Europas internationella konkurrenskraft. Kommissionen redovisar även några scenarier för framtidens energipriser och presenterar ett antal rekommendationer för att minska hushållens och näringslivets energikostnader.
Förslag till ståndpunkt: Regeringen anser att denna diskussion ska föras i ansvariga rådskonstellationer. KKR har ansvar för industripolitik.
(d) Meddelande från Kommissionen: ”Ramverk för klimat- och energipolitiken från 2020 till 2030”
Ansvarigt statsråd: Anna-Karin Hatt (föredras av statsrådet Annie Lööf)
Den 22 januari presenterade kommissionen ett paket där bland annat ett meddelande om ett ramverk för klimat- och energipolitiken ingår. Bakgrunden till förslaget är det mål som Europeiska rådet beslutade i oktober 2009, och bekräftades i februari 2011, som syftar till att EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 procent till 2050 jämfört med 1990, i samband med nödvändiga minskningar enligt IPCC från de utvecklade länderna som grupp, för att det sk. tvågradersmålet ska kunna uppfyllas.
Meddelandet innehåller förslag till en målstruktur för klimat- och energipolitiken till 2030. Kommissionens förslag omfattar ett klimatmål om 40 procent EU-interna utsläppsminskningar och ett bindande mål på EU-nivå för förnybar energi om minst 27 procent till 2030. Inga nya mål för energieffektivisering föreslås, utan kommissionen aviserar att man avser att återkomma efter översynen av energieffektiviseringsdirektivet senare i år. Kommissionen föreslår också indikatorer för konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Indikatorer föreslås till exempel för energiprisdifferentialer, diversifiering av energitillförseln och sammankoppling mellan länder. Ramverket föreslås följas upp av nationella planer för konkurrenskraftig, säker och hållbar energi.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att denna diskussion ska föras i ansvariga rådskonstellationer. KKR har ansvar för industripolitik.
5. Europeiska Terminen 2014- Inre Marknad och Industriaspekter
Policydebatt
Meddelande från kommissionen om den årliga tillväxtrapporten 2014
Policydebatt
Ansvarigt statsråd: Annie Lööf
Den 13 november 2013 presenterade kommissionen sin årliga tillväxtrapport för 2014. Rapporten anger förslag till övergripande prioriteringar för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken för de kommande 12 månaderna inom ramen för den Europeiska terminen 2014. Kommissionens årliga tillväxtrapport brukar varje år tas upp vid ER i mars. Konkurrenskraftrådet (KKR) tar därför vanligtvis upp frågan i februari med siktet inställt på bidrag till ER. Det Litauiska ordförandeskapet bestämde sig för att ta upp frågan redan vid KKR:s möte i december. Policydiskussionen om den årliga tillväxtrapporten är således en fortsättning på diskussionen vid förra KKR-mötet.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar den fortsatta diskussionen om den årliga tillväxtrapporten som bidrag till den europeiska terminen inför kommande Europeiska Råd.
Se vidare rådspromemoria
b) Rapport från kommissionen: en inre marknad för tillväxt och sysselsättning
Policydebatt
Ansvarigt statsråd: Ewa Björling/Annie Lööf
Kommissionen presenterade den 13 november 2013 integrationsrapporten för den inre marknaden i samband med den årliga tillväxtrapporten 2014. Integrationsrapporten bidrar till tillväxtrapportens övergripande prioriteringarna och utgör ett underlag inför framtagandet av landspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska terminen.
I integrationsrapporten presenterar kommissionen en analys av påbörjade reformer och flaskhalsar som återstår för vissa allmänna delar av tjänstemarknaderna, för finansiella tjänster samt inom energi-, transport- och de digitala marknaderna (s.k. nätverkstjänster). Analysen kompletteras också med en rad politiska prioriteringar som medlemsstaterna uppmanas fokusera på.
Vid konkurrenskraftsrådet den 2-3 december 2013 presenterade kommissionen integrationsrapporten och medlemsländerna inbjöds att diskutera dess slutsatser. Vid rådsmötet den 20-21 februari planerar ordförandeskapet en policydebatt som förberedelse inför europeiska rådets möte den 20-21 mars 2014. För att vägleda diskussionen föreslås följande frågor:
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar den årliga tillväxtrapporten och integrationsrapporten för den inre marknaden och dessa rapporters bidrag till den Europeiska terminen. Regeringen välkomnar också diskussionen på konkurrenskraftsrådet om dokumentens slutsatser med bäring på den inre marknaden inför europeiska rådets möte den 20-21 mars 2014.
Regeringen instämmer i integrationsrapportens budskap om vikten av att alla medlemsstater genomför gemensamt beslutade rättsakter i tid. Stärkt tillämpning och genomförande av den inre marknadens regelverk är av stor betydelse för sysselsättning och tillväxt i EU. Tillväxtrapporten, integrationsrapporten och de landspecifika rekommendationerna på inremarknadsområdet är viktiga instrument i detta arbete.
Som uppföljning till den landspecifika rekommendationen till Sverige på inremarknadsområdet har regeringen föreslagit ändringar i plan- och bygglagen i syfte att göra plan-och bygglovsprocessen enklare och effektivare.
Vad gäller det nationella genomförandet av tjänstedirektivet har regeringen stärkt och tydliggjort tillämpningen av tjänstedirektivet genom en komplettering av lagen om tjänster på den inre marknaden under 2013/2014 med en bestämmelse som tydliggör att kommuner är skyldiga att anmäla föreskrifter som faller under tjänstedirektivet.
Se vidare rådspromemoria.
Övriga frågor
Icke lagstiftande verksamhet
6. Inre marknad och industri
- Information från kommissionen
Ansvarigt statsråd: Annie Lööf
Den 19:e februari anordnas ett ministermöte för Unionen för Medelhavet om industriellt samarbete mellan EU och Medelhavsregionen. Detta är det nionde mötet i en serie som startade för 18 år sedan. Det förra mötet ägde rum på Malta i maj 2011. Vid mötet avser man anta en deklaration med förslag till åtgärder för hur man ska fortsätta arbeta för att utveckla handel och industriellt samarbete inom Medelhavsregionen.
Vid Konkurrenskraftsrådets möte den 20 februari kommer kommissionen informera om det ministermöte för Unionen för Medelhavet som hålls 19 februari.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan välkomna informationen.
- Information från kommissionen
Ansvarigt statsråd: Annie Lööf
Utgångspunkten från KOM var tidigare att ett förslag till direktiv för kvalitetsprinciper skulle tas fram. KOM föreslår nu istället rådsrekommendationer, där MS inbjuds att ta del av rekommendationerna och implementera dem nationellt. Kvalitetsprinciperna omfattar områdena: utbildning av anställda, kundnöjdhet, underhåll och turistinformation.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan välkomna informationen.
- Information från kommissionen
Ansvarigt statsråd: Annie Lööf
Strategin syftar till ökad tillväxt och konkurrenskraft inom sektorn bland annat genom ökad samverkan mellan offentliga aktörer på alla nivåer och privata aktörer, och kommer att belysa förslag till insatser kring t.ex. investeringar, produktutveckling, hantering av säsongsvariationer och hållbarhetsfrågor.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan välkomna informationen.
Inverkan på EU:s Acquis av Hybrid-näringsmärkning som rekommenderas i vissa medlemsländer.
Information från Italien.
Ansvarigt statsråd: Eskil Erlandsson
Övrig fråga väckt av Italien som tidigare väckt frågan också i Rådet (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) (EPSCO) 9-10 december 2013, och i jordbruks- och fiskerådet 18-19 december 2013.
I förordning (EU) nr 1169/2011, som ska börja tillämpas 13 december 2014, ges möjligheter för medlemsländerna att rekommendera livsmedelsföretagen ytterligare uttrycks- och presentationsformer såsom grafiska former eller symboler, utöver den obligatoriska näringsdeklarationen. Kommissionen är ålagd att senast december 2017 presentera en rapport om användning av ytterligare uttrycks- och presentationsformer, om deras effekt på den inre marknaden, och om det är lämpligt med harmonisering på området. Storbrittanien antog i juni 2013 en rekommendation till livsmedelsföretagarna om sådana ytterligare uttrycks – eller presentationsformer, s.k trafikljus (traffic lights).
Italien har framfört kritik mot märkningsmodellen då man anser att systemet är negativt för den fria rörligheten av varor i unionen och för traditionella livsmedel som är kvalitetsmärkta enligt unionens regelverk, och slutligen att märkningen inte ger korrekt information till konsumenterna. Italien uppmanar kommissionen, med referens till fördraget, artiklarna 34 och 36, att granska den brittiska rekommendationen. Vid tidigare diskussioner i rådet har Italien fått stöd från ett antal medlemsländer.
Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige anser att det finns utrymme i den gemensamma lagstiftningen för medlemsländerna att rekommendera frivilliga märkningsmodeller. Sverige har sedan länge en frivillig märkning gällande livsmedelsprodukter: nyckelhålet. Sverige ska notera informationen som lämnas vid mötet.
(e) Uppdatering om moderinsering av statsstödet: uppföljning av Konkurrenskraftsrådet i december 2013
- Presentation av kommissionen
Ansvarigt statsråd: Annie Lööf
Som en del av moderniseringen av statsstödsreglerna ser kommissionen över sin allmänna gruppundantagsförordning (GBER – General Block Exemption Regulation.) Frågan diskuterades ur ett generellt perspektiv på Konkurrenskraftsrådets möte i september 2013 och kommissionen informerade även rådet i december 2013 efter önskemål från Tjeckien om hur hanterandet av GBER fortskrider. Kommissionen avser nu att återkomma och informera rådet om hur moderniseringen av statsstödsreglerna fortskrider.
Förslag till svensk ståndpunkt: Kommissionsförordningar hanteras på tjänstemannanivå. Regeringen välkomnar dock all information från kommissionen i ärendet.
(f) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skadeståndstalan vid konkurrensöverträdelser (1:a läsning)
- Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Annie Lööf
KOM presenterade sitt förslag den 11 juni 2013. Förslaget innehåller regler som syftar till att säkerställa att de som lidit skada till följd av konkurrensöverträdelser ska kunna utöva sin rätt till full ersättning för skadan. Förslaget syftar även till att skapa regler för samspelet mellan konkurrensmyndigheternas tillämpning av konkurrensreglerna, framför allt för att säkra effektiviteten i eftergiftssystemet, och tillämpningen av skadeståndsregler i nationella domstolar. Sverige röstade för ordförandeskapets allmänna inriktning vid KKR den 3 december 2013. Förslaget har därefter behandlats av EP. Ordförandeskapet avser informera om den pågående behandlingen av förslaget.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar all information om frågans behandling.
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling
Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Anna-Karin Hatt (föredras av Statsrådet Lööf)
Förslaget om ett direktiv för e-faktura presenterades av KOM den 26 juni 2013 och har identifierats som en av nyckelåtgärderna i Single Market Act II. Europeiska rådet uttryckte i sina slutsatser den 28 och 29 juni 2012 att särskild prioritet bör ges åtgärder som syftar till ytterligare utveckling av gränsöverskridande e-handel, bland annat genom underlättande av övergången till e-fakturering. I slutsatserna från Europeiska rådet den 24 och 25 oktober 2013 understryks att moderniseringen av offentlig sektor ska fortsätta genom ett snabbt införande av elektronisk fakturering. Triloger ägde rum den 15 och 21 januari. Den 24 januari godkände Coreper ordförandeskapets kompromissförslag.
Förslag till svensk ståndpunkt: SE är nöjda med förhandlingsresultatet i rådsarbetsgruppen och välkomnar att en kompromiss har uppnåtts. Syftet med dagens behandling är att informera om arbetet. Efter omröstning i EP i april kommer ärendet att tas upp i KKR för antagande.
Regeringen är positiv till åtgärder som främjar gränsöverskridande upphandling och e-handel. Regeringens mål i strategin ”Med medborgaren i centrum – regeringens strategi för en digitalt samverkande förvaltning” är att åstadkomma högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Digitaliseringen skapar möjligheter till effektivisering inom statsförvaltningen och gemensamma standarder och regler inom EU, liksom internationella standarder, medverkar till att uppnå detta mål. Standarder är en viktig grund för att skapa återanvändbara lösningar och hållbar samverkansförmåga. Digitala tjänster bör i så stor utsträckning som möjligt bygga på öppna standarder och använda programvara som frigör statsförvaltningen från beroendet av enskilda tekniker och lösningar.
Förslag till rådets förordning om stadga för europeiska stiftelser
- Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Beatrice Ask
I februari 2012 lade kommissionen fram ett förslag till förordning om stadga för europeiska stiftelser. Kommissionen föreslår att en ny stiftelseform inrättas, en s.k. europeisk stiftelse.
Vid Konkurrenskraftsrådets möte den 20-21 februari kommer det grekiska ordförandeskapet att informera om förhandlingsläget.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan välkomna informationen.
FREDAGEN DEN 21 FEBRUARI 2014 (kl. 10.00)
Icke lagstiftande verksamhet
FORSKNING
7. Den europeiska planeringsterminen 2014 – aspekter vad gäller forskning och innovation
Meddelande från kommissionen: Årlig tillväxtöversikt för 2014
Föredragning av kommissionen
Riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd: Jan Björklund
KOMPLETTERING SKER SENARE
8. Utkast till rådets slutsatser om kommissionens lägesrapport för det europeiska området för forskningsverksamhet 2013
Antagande
Ansvarigt statsråd: Jan Björklund
Rådsslutsatserna tar sin utgångspunkt i den lägesrapport som kommissionen presenterat om utvecklingen av det Europeiska forskningsområdet (ERA). Rådsslutsatserna framhåller att mycket redan har uppnåtts för att förverkliga ERA. Det krävs dock ytterligare ansträngningar, framförallt från medlemsstaterna. I rådsslutsatserna inviteras medlemsstaterna och kommissionen att ta fram en färdplan med målsättningar för det fortsatta arbetet. Vidare betonas vikten av att utveckla och förbättra den uppföljning som görs för att mäta framsteg.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen tycker att ERA är ett viktigt politiskt projekt som är centralt för europeisk forskning och innovation. ERA är därmed viktigt även för EU:s konkurrenskraft och förmåga att möta olika samhällsutmaningar. Regeringen menar att det finns anledning att vänta med att utveckla en alltför detaljerad färdplan innan kommissionens slutrapport om ERA presenterats i september 2014. Därtill ska Europeiska rådet behandla frågan i oktober 2014. Regeringen instämmer i vikten av att utveckla och förbättra uppföljningen av ERA. Det är avgörande för rapporteringens legitimitet.
RYMDFRÅGOR
9. Lägesrapport om upprättande av lämpliga kontakter mellan Europeiska unionen och Europeiska rymdorganisationen (ESA)
Föredragning av kommissionen
Diskussion
Ansvarigt statsråd: Jan Björklund
KOMPLETTERING SKER SENARE
Övriga frågor
10. Forskning
a) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska unionens deltagande i den andra fasen av flera program som inletts av flera medlemsstater enligt artikel 185 (första behandlingen)
Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet kommer att redovisa förhandlingsläget med
Europaparlamentet gällande fyra artikel 185-program. Detta är FoU-
program som finansieras av EU och medlemsstaterna tillsammans.
Rådet (KKR) beslutade om allmänna inriktningar gällande dessa i
December 2013.
b) Förslag till rådets förordningar om flera gemensamma företag för genomförande av gemensamma teknikinitiativ enligt artikel 187
Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet kommer att redovisa läget beslutsprocessen för ett antal artikel 187 program. Detta är FoU-program som finansieras av EU och näringslivet och rådet. Rådet
(KKR) beslutade om allmänna inriktningar gällande dessa i December 2013.
c) Internationella avtal på forskningsområdet
a) Förlängning av avtalen för vetenskapligt och tekniskt samarbete med Ryssland och USA
b) Associerings- och samförståndsavtal inom ramen för Horisont 2020
Information från kommissionen
Kommissionen kommer redovisa arbetet med ett antal internationella avtal inom
forskningsområdet.
10. Rymdfrågor
d) Internationellt forum för utforskande av rymden (Washington DC den 9–10 januari 2014)
Information från kommissionen
KOMPLETTERING SKER SENARE
e) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning (första behandlingen)
Interinstitutionellt ärende: 2013/0064 (COD)
Information från ordförandeskapet
KOMPLETTERING SKER SENARE