KKR, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B5F9D
| ||
Kommenterad dagordning | ||
rådet | ||
2012-11-29 | ||
Näringsdepartementet Utbildningsdepartementet Utrikesdepartementet Socialdepartementet Justitiedepartementet Finansdepartementet |
Konkurrenskraftsrådets möte den 10-11 december
Kommenterad dagordning
Antagande av dagordning
INRE MARKNADEN OCH INDUSTRI
(poss.) Godkännande av a-punktslistan
Lagstiftningsöverläggningar
3. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden
– Lägesrapport
Ansvarigt statsråd:
Jan Björklund
Det nuvarande yrkeskvalifikationsdirektivet från 2005 innehåller bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer när det gäller reglerade yrken. Den 19 december 2011 presenterade kommissionen förslaget till ändring av yrkeskvalifikationsdirektivet. Syftet med förslaget är att förenkla erkännandeprocessen för den enskilde och förkorta tidsperioden för ett erkännande, vilket bl.a. föreslås uppnås genom införandet av ett europeiskt yrkeskort. Ett led i detta är att i erkännandeprocessen i större utsträckning använda informationssystemet för den inre marknaden (IMI). För att uppnå ökad transparens föreslås att medlemsstaterna åläggs att notifiera sina reglerade yrken och att även granska sin egen reglering för att se om den är nödvändig, proportionell och icke-diskriminerande.
Det danska ordförandeskapet inledde förhandlingarna och höll en allmän politisk orientering vid KKR (inre marknad) den 30 maj 2012. Vid det kommande KKR avser cypriotiska ordförandeskapet att presentera en lägesrapport.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar initiativet till modernisering av yrkeskvalifikationsdirektivet och de ansträngningar som görs för att underlätta rörligheten inom EU. Möjligheten för arbetstagare och egenföretagare att röra sig inom EU är en nyckelfråga för att tillgodose tillgången på kompetens. Det är angeläget att förhandlingen inte fördröjs utan att kompromisser kan finnas då regeringen ser revideringen av direktivet som en prioriterad fråga som kan bidra till ökad tillväxt och sysselsättning på den inre marknaden.
Se vidare i rådspromemoria.
4. Upphandlingspaketet
a) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om offentlig upphandling
b) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster
c) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tilldelning av koncessioner
- Allmän inriktning
Ansvarigt statsråd:
Stefan Attefall
Kommissionen presenterade den 20 december 2011 förslag till nya direktiv om offentlig upphandling som ska ersätta det s.k. klassiska direktivet och försörjningsdirektivet samt förslag till ett nytt direktiv om tilldelning av koncessioner. Förslagen har sedan januari 2012 förhandlats i en rådsarbetsgrupp under 27 mötesdagar. Förslagen har vidare behandlats i Coreper I vid två tillfällen under november månad.
Förslaget till direktiv om offentlig upphandling har tidigare behandlats i EU-nämnden den 17 februari och den 25 maj 2012. Överläggning och samråd hölls med Finansutskottet i januari 2012 och därefter informerades utskottet om förhandlingarna i april och november 2012.
En framstegsrapport över förhandlingsarbetet så långt det framskridit under det danska ordförandeskapet presenterades vid konkurrenskraftsrådet den 30 maj 2012.
Det cypriotiska ordförandeskapet har meddelat att man på konkurrenskraftsrådet avser att behandla de tre kompromissförslagen för att komma fram till en allmän inriktning innan förhandlingar inleds med Europaparlamentet.
Kompletteras med rådspromemoria under v 49.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Kompletteras under v 49 då dokumenten inkommit
5. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en tullkodex för unionen
– Riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd:
Anders Borg – tas av Ewa Björling på rådsmöte och i EUN
Kommissionen har lagt fram ett förslag till en tullkodex för unionen. Det är en omarbetning av den moderniserade tullkodexen som trädde i kraft den 24 juni 2008, men som blir tillämplig först den 24 juni 2013. Ordförandeskapet har efter en första läsning i rådsarbetsgruppen för tullunionen presenterat ett kompromissförslag. I rådsarbetsgruppen har ett stort antal medlemsstater, inklusive Sverige, framfört att kompromissförslaget inte kan godkännas förrän efter ytterligare beredning. Det finns dock en viss risk för att ytterligare beredning medför att tullkodexen för unionen inte kan träda i kraft före det att den moderniserade tullkodexen blir tillämplig den 24 juni 2013.
Förslag till svensk ståndpunkt: Det är i nuläget inte möjligt att godkänna ordförandeskapets kompromissförslag. Även om kompromissen utgör en förbättring jämfört med kommissionens förslag har vi en rad invändningar i fråga om saker som, om de skulle godkännas, skulle kunna få icke önskvärda effekter.
Med tanke på att den nya tullkodexen ska gälla under lång tid framöver är det nödvändigt att förslaget blir väl berett så att vi får en produkt av hög kvalitet. Visar det sig inte vara möjligt att nå fram till ett beslut i så god tid att tullkodexen för unionen kan ersätta den moderniserade tullkodexen innan den börjar gälla, bör kommissionen lägga fram förslag om en begränsad övergångsperiod.
Se vidare i rådspromemoria.
6. Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Tull 2020) och om upphävande av beslut nr 624/2007/EG
– Partiell allmän riktlinje
Ansvarigt statsråd:
Anders Borg – tas av Ewa Björling på rådsmöte och i EUN
Kommissionen överlämnade den 31 augusti 2012 förslag till nytt åtgärdsprogram för tullfrågor, Tull2020, som ska ersätta det nuvarande åtgärdsprogrammet. Frågan har behandlats i tullunionsgruppen under hösten och ordförandeskapet har lagt fram ett reviderat kompromissförslag.
Åtgärdsprogrammet syftar till att främja samarbetet i tullfrågor i unionen baserat på dels personligt nätverksbyggande och kompetensuppbyggnad, dels uppbyggnad av IT-kapacitet. Den första delen möjliggör utbyte av bästa praxis och operativa kunskaper. Genom den senare delen kan programmet finansiera avancerad IT-infrastruktur och avancerade IT-system som möjliggör att unionens tullförvaltningar utvecklas till e-förvaltningar.
Sverige har en generell reservation då budgeten för detta program utgör en del i EU:s flerårsbudget och ingår inte i förhandlingar om tull 2020. Inom ramen för en restriktiv budget ser regeringen positivt på ett nytt åtgärdsprogram eftersom Sverige har goda erfarenheter av tidigare åtgärdsprogram.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan acceptera förslag till förordning och det gemensamma uttalandet med förbehållet att budgeten för detta program utgör en del i EU:s flerårsbudget och ingår inte i förhandlingar om tull 2020.
Se vidare i rådspromemoria.
7. Enhetligt patent och internationella avtalet om inrättande av en enhetlig patentdomstol
– Lägesrapport från ordförandeskapet och godkännande av det slutliga paketet
Ansvarigt statsråd:
Beatrice Ask
Vid konkurrenskraftrådet 10-11 december förväntas medlemsstaterna bekräfta en politisk överenskommelse om hela patentpaketet, såväl förordningarna om det enhetliga patentskyddet som avtalet om den enhetliga patentdomstolen.
I december 2011 nådde rådet och parlamentet en informell överenskommelse om förslaget till förordning om det enhetliga patentskyddet. Parlamentet dröjde dock med att bekräfta överenskommelsen i avvaktan på en lösning i domstolsförhandlingarna. Den 29 juni löste Europeiska rådet den sista frågan i dessa förhandlingar, placeringen av domstolens centrala avdelning i första instans. Samtidigt föreslog man att artiklarna 6–8 i förordningen om det enhetliga patentskyddet skulle strykas. Att Europeiska rådet frångick den tidigare överenskommelsen mellan rådet och parlamentet genom den föreslagna strykningen ledde till att parlamentet sköt upp sin omröstning om förslagen ytterligare. Under hösten har frågan förhandlats mellan ordförandeskapet, kommissionen och ansvariga rapportörer. Arbetet har varit framgångsrikt och det finns nu en lösning man är ense om. Ordförandeskapet har under hösten tagit fram ett förslag till konsoliderad version av domstolsavtalet. Förslaget har justerats med hänsyn bl.a. till överenskommelsen i Europeiska rådet från juni. Vid Coreper den 19 november kunde det konstateras att medlemsstaterna är eniga om förslagen i alla delar. Samma dag bekräftades de av en stor majoritet i parlamentets Juri-utskott.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stöder förslaget och ordförandeskapets handlingslinje.
Se vidare i rådspromemoria.
Icke lagstiftande verksamhet
8. (poss.) Godkännande av a-punktslistan
9. Modernisering av statsstödsreglerna – påverkan på EU:s konkurrenskraft
Föredragning av kommissionen
Policydiskussion
Ansvarigt statsråd:
Annie Lööf
Kommissionen kommer presentera hur moderniseringen av statsstödsreglerna (Almuniapaketet) påverkar den europeiska konkurrenskraften. Detta är ett led i arbetet att förbereda rådet för behandlingen av procedur- och bemyndigandeförordningarna, som kommer att omförhandlas i rådet under 2013. Målsättningen med reformförslaget, både vad gäller innehåll och process, är att (i) effektivt stödja tillväxtmålen i EU 2020, bidra till ökad sysselsättning och samtidigt medlemsstaternas ansträngningar till mer effektiv hantering av offentliga medel, (ii) prioritera KOM:s förhandsgranskning på de potentiellt mest skadliga typer av stöd, minska den administrativa bördan för stöd med begränsad påverkan på den inre marknaden, och (iii) förenkla regler och förfaranden för att säkerställa snabbare och mer robusta beslut som bygger på tydlig ekonomisk logik, en gemensam strategi och tydliga skyldigheter. ORDF uppmanar därför KKR att diskutera följande två frågor:
1. KOM föreslår att statsstödregelverket moderniseras med syfte att stödja tillväxt, sysselsättningsskapande och EU:s konkurrenskraft, samtidigt som det bidrar till medlemsstaternas ansträngningar att använda offentliga resurser på ett effektivare sätt. Håller medlemsstaten med om dessa målsättningar?
2. Hur anser medlemsstaten att statligt stöd bör utformas för att upprätthålla tillväxten och öka konkurrenskraften hos den europeiska industrin i en global kontext, särskilt om med beaktan av krisen?
Efter presentationerna följer en debatt. Frågan var senast på konkurrenskraftsrådets agenda den 31 maj 2012 och behandlades i EU-nämnden den 5 maj 2012.
Förslag till svensk ståndpunkt: I debatten föreslås SE framföra sin övergripande position att moderniseringen av statsstödsregelverket inte får innebära mindre strikta statsstödsregler samt att kommissionen kvarstår som väktaren av regelverket. Detta är nödvändigt för att säkerställa en korrekt efterlevnad av regelverket och att det råder lika konkurrensvillkor på den gemensamma marknaden.
Se vidare rådspromemoria
10. Tullpolitik
Ansvarigt statsråd:
Anders Borg– tas av Ewa Björling på rådsmöte och i EUN
a) Rapport från kommissionen om genomförandet av EU:s handlingsplan för immateriella rättigheter för perioden 2009–2012
– Föredragning av kommissionen
En handlingsplan från kommissionen har legat till grund EU:s tullmyndigheters bekämpning av intrång i de immateriella rättigheterna under perioden 2009–2012. Handlingsplanen har fokuserat på fyra huvudproblem: farliga varumärkesförfalskade varor, organiserad brottslighet, globalisering av varumärkesförfalskning och försäljning av varumärkesförfalskningar över internet. Enligt kommissionen så har handlingsplanen inneburit ett förbättrat samarbete mellan medlemsstaterna och att antalet ingripanden från tullmyndigheternas sida mot immaterialrättsintrång har ökat mycket kraftigt. Kommissionen rekommenderar därför att den innevarande handlingsplanen ersätts av en ny för perioden 2013–2017 (se nedan) där de goda erfarenheterna av samarbetet tas till vara och utvecklas.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kommer att ta del av informationen.
Se vidare i rådspromemoria.
b) EU:s handlingsplan för tullens bekämpning av intrång i immateriella rättigheter för perioden 2013–2017
– Antagande av rådets resolution
Förslaget till ny handlingsplan för åren 2013-2017 (jfr ovan) presenterades av kommissionen i rådsarbetsgruppen för tullunionen (TUG) den 19 november. Förslaget har beretts först i en projektgrupp och därefter i tullkodexkommitténs IPR-sektion. Sverige har, genom Tullverket, deltagit i arbetet med handlingsplanen.
Förslaget till rådsresolution godkändes vid ett attaché-möte den 30 november. Det består av 16 punkter, varav den fjortonde punkten innebär att rådet antar handlingsplanen för perioden 2013-2017 och de två följande punkterna innehåller en inbjudan till medlemsstaterna och kommissionen att genomföra den antagna handlingsplanen effektivt och med full användning av tillgängliga verktyg.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att förslaget till rådsresolution kan antas.
Se vidare rådspromemorian.
c) Lägesrapport om strategin för vidareutveckling av tullunionen
– Antagande av rådets slutsatser
I den strategi för att vidareutveckla tullunionen som gäller sedan år 2008 anges att tullunionens strategiska mål är att skydda EU och att stödja EU:s konkurrenskraft. Målen ska uppfyllas genom effektiv och ändamålsenlig kontroll och genom ett nära samarbete mellan tullförvaltningarna, med andra myndigheter, med företag och med internationella parter.
Kommissionen överlämnade i december 2011 en lägesrapport om strategin för vidareutveckling av tullunionen till rådet och Europaparlamentet.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan ställa sig bakom förslaget till rådslutsatser.
Se vidare i rådspromemoria.
11. Inremarknadsakten II (Single Market Act II)
– Antagande av rådsslutsatser
Ansvarigt statsråd:
Ewa Björling
Vid mötet kommer slutsatser om den andra inremarknadsakten (SMA II) att antas. I förhandlingarna om rådsslutsatser avseende SMA II har regeringen fått gehör för flera centrala ståndpunkter. Det gäller framför allt att slutsatserna måste ha ett tydligt perspektiv för hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft samt erbjuda ett mervärde genom att fokusera på ett effektivt genomförande, uppföljning och analys av åtgärderna, närmare dialog med Europaparlamentet och en närmare koordinering av förhandlingarna om slutsatserna för SMA II och industrimeddelandet. Vidare har regeringen fått genomslag för vikten av den inre marknadens externa dimension, dvs. relationerna med tredje land.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att ställa sig bakom förslaget till rådsslutsatser.
För SMA II se även faktapromemoria (2012/13:FPM19).
Se vidare i rådspromemoria.
12. Industripolitik
a) Meddelande från kommissionen En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning
Antagande av rådets slutsatser
Ansvarigt statsråd:
Annie Lööf
Kommissionen antog 10 oktober ett meddelande om industripolitiken. Meddelandet är en revidering av industrimeddelandet från 2010 som är ett av flaggskeppen i EU2020-strategin. Syftet är att stärka EU:s industriella konkurrenskraft och underlätta övergången till en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi.
Med den förnyade industripolitiska strategin i sitt meddelande vill kommissionen vända industrins nedgång i EU från den nuvarande andelen av BNP i EU på omkring 16 % till 20 % fram till 2020. Detta föreslås ske genom avsevärda återhämtningar i fråga om investeringar (fasta bruttoinvesteringar och investeringar i utrustning), ökad varuhandel på den inre marknaden (till 25 % av BNP senast 2020) och en avsevärd ökning av antalet små och medelstora företag som exporterar till länder utanför EU.
Således föreslår kommissionen en aktiv industripolitik som vilar på följande fyra hörnstenar:
Underlätta investeringar i ny teknik och innovation
Marknadstillträde
Tillgång till finansiering och kapitalmarknader
Humankapitalets avgörande betydelse
Avseende den första punkten om att stimulera investeringar föreslår vidare kommissionen sex prioriterade områden där insatser kan ske omedelbart.
Marknader för avancerad tillverkningsteknologi och ren produktion
Hållbar industripolitik, hållbart byggande och hållbara råvaror
Rena fordon och fartyg
Marknader för biobaserade produkter
Marknader för viktig möjliggörande teknik
Smarta elnät
Upplägget syftar till att förbättra de övergripande villkoren för EU-industrins tillväxtpotential och underlätta omställningen till en koldioxidsnäl och resurseffektiv ekonomi. Offentliga ingripanden bör inriktas på att skapa rätt villkor på marknaden och råda bot på marknadsmisslyckanden. Industrin måste själv utveckla sina konkurrensfördelar och starka sidor. Industripolitikens mål är att främja konkurrenskraft,och i övrigt bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning. Företagen har alltid själva huvudansvaret för att lyckas eller misslyckas på världsmarknaden.
Under hösten har rådet förhandlat slutsatser med utgångspunkt i kommissionens meddelande. Rådsslutsatserna ger i utkastet uttryck för ett starkt stöd till arbetet med att stärka EU-industrins hållbara konkurrenskraft och behovet av att öka investeringarna i industrin. I slutsatserna uttrycker rådet sitt stöd till delar av kommissionens meddelande med fokus på jobbskapande och en omställning till en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi. Vidare understryker rådet i slutsatserna behovet av satsningar på innovation, att omvandla forskning till konkreta affärsmöjligheter, behovet av insatser för hållbar tillväxt och jobb samt vikten av att utveckla den inre marknaden för varor.
Regeringen har i förhandlingarna drivit linjen att rådet ska ge ett tydligt politiskt medskick om industripolitikens inriktning. Vidare har drivit frågan om jämställdhetsperspektivet i industripolitiken, fortsatt arbete med omställningen mot en koldioxidsnål och resurseffektive ekonomi, en strikt tillämpning av statsstödsreglerna samt behovet av goda ramvillkor för tillgången på kapital i medlemsstaterna.
Regeringen har i förhandlingarna fått gehör för att slutsatserna ska vara korta och konkreta samt vikten av hållbarhet och att fokusera på omställningen till en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi. Vidare har regeringen fått in skrivningar avseende det delade ansvaret mellan kommissionen och medlemsstaterna vad avser tillgången till kapital för, framförallt, små och medelstora företag
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige kan ställa sig bakom ordförandeskapets utkast till slutsatser.
(b) CARS 2020: Handlingsplan för en konkurrenskraftig och hållbar fordonsindustri i Europa
- Information från kommissionen
- Utbyte av åsikter
Ansvarigt statsråd:
Annie Lööf
Den 9 november 2012 presenterade KOM ett meddelande om europeisk bilindustri CARS 2020: Åtgärdsplan för en konkurrenskraftig och hållbar bilindustri i Europa. I meddelandet anger KOM bl.a. att det finns ett akut behov av en åtgärdsplan för att stödja den europeiska bilindustrin som befunnit sig i en svår situation till följd av att nybilsmarknaden i EU minskat fem år i följd och att den globala konkurrensen på bilmarknaden är mycket stark. Aktionsplanen innehåller åtgärder inom fyra områden:
Satsningar inom forskning, utveckling och innovation
Stärkt inre marknad och ”smart regulation”
Global konkurrenskraft, handel och harmoniserade regler
Anpassning av EUs fordonsindustri, kompetensförsörjning och stöd till arbetskraftsomställning vid neddragningar
Flera MS har uppmanat ORDF att ministrarna bör få möjlighet att diskutera förslaget och den nuvarande situationen på KKR. Det kan noteras att kommissionär Tajani också bjudit in ministrarna till en middag den 9 december i syfte att diskutera situationen innan KKR.
Meddelandet CARS 2020 är ej tidigare behandlat i EU-nämnden.
Förslag till svensk ståndpunkt: Att ta del av presentationen från KOM rörande CARS 2020. SE välkomnar aktionsplanen men har ännu inte hunnit analysera den och har därför tills vidare endast generella ståndpunkter:
Övergripande svensk ståndpunkt är att Europas fordonsindustri själv ansvarar för att anpassa sig till ändrade marknadsförutsättningar.
(I Sverige har en bilproduktionsanläggning, Saab, nyligen lagts ner.)
Investeringar i forskning, utveckling och innovation är viktiga för att EU ska behålla konkurrenskraften, därför är det t.ex. viktigt att ambitionerna med Horizon 2020 inte sänks. I ett besvärligt marknadsläge ser Sverige det som extra viktigt med regelförenklingar, att nya regler blir kostnadseffektiva och främjar innovation och produktutveckling samt att harmoniseringen av inre marknaden och den globala marknaden fortsätter. Stöd för omställning och kompetensutveckling av arbetskraften är också viktigt. Riktade stödåtgärder till utsatta företag och handelshinder motverkar den nödvändiga omstruktureringen och snedvrider konkurrensen och bör undvikas.
Se vidare rådspromemoria
RYMD
Icke lagstiftande verksamhet
13. Meddelande från kommissionen – Upprättande av lämpliga kontakter mellan Europeiska unionen och Europeiska rymdorganisationen (ESA)
– Föredragning av kommissionen
– Diskussion
Ansvarigt statsråd:
Jan Björklund
Kommissionen avser presentera sitt meddelande om hur närmare relationer mellan EU och det europeiska rymdorganet ESA kan etableras. Kommissionen anser att EU:s policyutveckling på rymdområdet, den ökande betydelsen av EU:s rymdprogram och EU:s beroende av ESA:s tekniska kunskap ännu inte har lett till en utveckling av styrningen av rymdfrågor på europeisk nivå. Kommissionen identifierar ett antal strukturella hinder för detta, t.ex. olika finansiella regler och asymmetri mellan organisationerna i medlemskap och vad gäller försvars- och säkerhetsfrågor. För att komma till rätta med detta föreslår kommissionen ett närmande av ESA till EU, att förslag till hur processen kan se ut tas fram till senast slutet av 2013 och att processen bör vara genomförd till senast 2025. Kommissionen redovisar tre alternativ för framtida EU-ESA-relation: förbättrat samarbete men oförändrad organisation, eller att ESA kvarstår som mellanstatlig organisation men under EU:s styrning, eller att ESA omvandlas till regelrätt EU-myndighet.
Kommissionens förslag kommer att behandlas i rådet under det irländska ordförandeskapet våren 2013.
Förslag till svensk ståndpunkt:
SE kan välkomna meddelandet och att EU och ESA för en diskussion om riktningen för och behoven inom den europeiska rymdverksamheten.
SE är inte berett att nu ta ställning till något alternativ till lösning utan bör understryka vikten av att EU (KOM) och ESA gemensamt utvecklar en samordnad process för att ta fram gemensamma förslag till MS om den europeiska rymdverksamhetens framtid.
FORSKNING
Lagstiftningsöverläggningar
14. Horisont 2020 (första behandlingen)
Ansvarigt statsråd:
Jan Björklund
a) Förslag till rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
– Partiell allmän riktlinje
Förslaget till särskilt program består av tre delar: Spetskompetens, Industriellt ledarskap och Samhällsutmaningar. Inom delen Spetskompetens föreslås finansiering av Europeiska forskningsrådet, framtida och ny teknik (FET), mobilitet (Marie Curie) och forskningsinfrastruktur. Delen Industriellt ledarskap rymmer satsningar inom möjliggörande teknik och industriteknik, tillgång till riskfinansiering samt innovation i små och medelstora företag. Samhällsutmaningar är finansiering av forskning och innovation inom utvalda områden med koppling till prioriteringar som anges i Europa 2020-strategin. Förslaget till särskilt program är en utveckling av rådets ställningstagande från maj 2012 om ramprogrammet för Horisont 2020. De skrivningar som finns i ramprogrammet utvecklas i det särskilda programmet.
Förslag till svensk ståndpunkt: SE kan stödja det föreliggande utkastet till särskilt program inom Horisont 2020. Förslaget innehåller väl avvägda satsningar på såväl grundforskning som forskning och innovation av betydelse för näringsliv och samhälle.
b) Förslag till rådets förordning om Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram (2014–2018) som kompletterar Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation
– Framstegsrapport
Förslaget för Euratoms forsknings- och utbildningsprogram sträcker sig från 2014 till 2018, på grund av en femårig begränsning i Euratomfördraget. Förslaget omfattar forsknings- och utvecklingsprogrammet för fusionsenergi, forskningsverksamhet inom fission och strålskydd samt gemensamma forskningscentrumets direkta åtgärder på området kärnsäkerhet.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ser positivt på programmets generella innehåll. Regeringen önskar generellt en kontinuitet i förhållande till programmet som gäller 2012-2013. Sverige välkomnar ordförandeskapets framstegsrapport.
15. Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om det strategiska innovationsprogrammet för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT): institutets bidrag till ett mer innovativt Europa
- Partiell allmän inriktning
Ansvarigt statsråd
Annie Lööf
Den 30 november 2011 presenterades kommissionens förslag till EIT:s strategiska innovationsagenda 2014-2020 (SIA), samt till anpassning av regelverket, inom ramen för förslaget till nästa ramprogram för forskning och innovation - Horisont 2020. Förslagen utgör en del av kommissionens förslag till EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014–2020.
I SIA och i regelverket beskrivs verksamhetens inriktning, EIT:s roll i Horisont 2020 och hur institutet ska bidra till målen i ramprogrammet genom att integrera kunskapstriangeln; forskning, innovation och utbildning.
För att säkerställa en enhetlig ram för deltagare i Horisont 2020, omfattas även EIT av dess förordning om regler för deltagande och spridning. Det cypriotiska ordförandeskapet har under hösten 2012 fortsatt förhandlingarna om förslaget till SIA från det danska ordförandeskapets förhandlingar under våren. Frågan har tidigare behandlats i EU-nämnde och då i den framstegsrapport som det danska ordförandeskapet presenterade vid KKR (forskning) den 31 maj 2012.
Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige kan ställa sig bakom ordförandeskapets förslag till beslut gällande EIT:s strategiska innovationsagenda 2014-2020. Se vidare i råds-PM.
Icke lagstiftande verksamhet
16. Meddelande från kommissionen – Ett stärkt partnerskap för det europeiska området för forskningsverksamhet syftande till vetenskaplig excellens och tillväxt
– Antagande av rådets slutsatser
Ansvarigt statsråd:
Jan Björklund
Rådslutsatserna behandlar det meddelande om Europeiska forskningsområdet (ERA) som EU-kommissionen presenterade i juli 2012. De prioriteringar som lyfts fram i rådslutsatserna är desamma som återfinns i meddelandet. I slutsatserna erkänns vikten av att intresseorganisationer inom forskningsområdet ingår i det partnerskap som behövs för att realisera ERA. Intresseorganisationerna uppmuntras att inom ramen för sina mandat ta ansvar för implementeringen av ERA.
Medlemsstaterna inviteras att i nationella rapporter redovisa de reformer som genomförs. Detta kan ske med start 2013 i de nationella reformprogram som varje medlemsstat tar fram inom ramen för den europeiska terminen.
Förslag till svensk ståndpunkt: SE kan godkänna föreliggande utkast till rådslutsatser. Slutsatserna behandlar EU-kommissionens meddelande på ett övergripande plan utan att ta ställning till alla de aktiviteter som föreslås i detta. De prioriteringar som anges i slutsatserna är relevanta och angelägna.
17. Meddelande från kommissionen – Förbättra och fokusera unionens internationella samarbete inom forskning och innovation: en strategi
– Föredragning
– Diskussion
Ansvarigt statsråd:
Jan Björklund
Kommissionen avser presentera sitt meddelande om en strategi för internationellt samarbete inom
forskning och innovation. Meddelandet redogör för en ny strategi som, enligt kommissionen,
kommer att kännetecknas av att EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 ska vara
helt öppet för tredjeländers medverkan, av riktat internationellt samarbete med den omfattning som
krävs för maximal verkan, av utarbetande av flerårsplaner för samarbete med viktiga partnerländer
och partnerregioner, av stärkta partnerskap mellan kommissionen, medlemsstaterna och berörda parter, av en strävan efter gemensamma principer för internationellt samarbete inom forskning och innovation, av en stärkt roll för unionen inom internationella organisationer och multilaterala forum, och av stärkt genomförande, styrning, övervakning och utvärdering.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Sverige kan välkomna meddelandet. Sverige välkomnar att det internationella samarbetet inom forskning och innovation ska utvecklas i nära samordning med unionens yttre politik och instrument, och att forskning och innovation integreras i annan politik med en stark internationell dimension. Sverige bör framhålla att det är viktigt med en balans mellan unionens och medlemsstaternas samarbetsaktiviteter där nationella prioriteringar, förutsättningar och styrkeområden är den huvudsakliga grunden för de val av bilaterala och internationella samarbeten som bör göras, och att strategiska planer på EU-nivå kan komplettera de nationella insatserna där medlemsstaterna anser att det tillför nytta som är svårare att uppnå på nationell nivå och som synliggör EU som en attraktiv partner för forskningssamarbete.
Övriga frågor
Inre marknaden
18. a) Den europeiska planeringsterminen/den årliga tillväxtöversikten 2013
– Föredragning av kommissionen
Vid mötet kommer kommissionen presentera tillväxtrapporten för 2013. Tillväxtrapporten, som publicerades den 28 november, utgör starten på den europeiska terminen. I samband med tillväxtrapporten presenterade kommissionen för första gången en rapport om hur väl integrerad den inre marknaden är. I integrationsrapporten hänvisar kommissionen till styrningsmeddelandet som presenterades i juni och dess förslag om hur genomförande och tillämpning kan förbättras i syfte att utveckla den inre marknaden. I rapporten presenteras sedan en analys av de flaskhalsar som återstår för vissa allmänna delar av tjänstesektorn samt energi-, transport- och de s.k. digitala marknaderna (s.k. nätverkstjänster).
I tillväxtrapporten redovisar kommissionen i sin tur prioriteringarna inom den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken för 2013. Stort utrymme ägnas den centrala roll som den inre marknaden spelar för att främja tillväxt och konkurrenskraft. Vikten av att reducera hinder på tjänstemarknaden, effektivisering av infrastruktur och digitala nätverk samt ökad användning av internationella standarder lyfts fram särskilt. Tillväxtrapporten ligger till grund för de slutsatser som ska antas vid Europeiska rådets möte under våren 2013, som är vägledande inför medlemsstaternas rapportering inom Europa 2020 och stabilitets- och tillväxtpakten.
Konkurrenskraftsrådet väntas återkomma i början av 2013 till tillväxtrapporten och integrationsrapporten för att förbereda Europeiska rådets diskussion om rapporterna.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar informationen.
b) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och rapporter i vissa typer av företag (första behandlingen)
– Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd:
Beatrice Ask
Inom EU finns två direktiv som innehåller bestämmelser om företagens offentliga redovisning, dvs. årsredovisning och koncernredovisning. Kommissionen föreslår att dessa direktiv upphävs och ersätts med ett nytt direktiv. Direktivet innehåller i sak två delar:
- Regler om aktiebolags och vissa andra bolags upprättande och offentliggörande av årsredovisning och koncernredovisning. Förslaget syftar främst till att förenkla tillvaron för små företag, öka de finansiella rapporternas tydlighet för medelstora och stora företag och värna om grundläggande användarintressen.
- Ökad öppenhet om betalningar till offentliga förvaltningar från utvinningsföretag och avverkare av primärskog (s.k. land-för-land redovisning).
Förslaget ingår som en av tolv nyckelåtgärder i inre marknadsakten, som syftar till att öka tillväxten och stärka förtroendet för den inre marknaden. Enligt kommissionens tillväxtrapport för 2012 (Annual Growth Survey) och Europeiska rådets slutsatser av den 30 januari ska förslaget snabbehandlas och beslutas av EU institutionerna 2012.
Rådet antog en allmän inriktning den 21 juni 2012 och JURI-utskottet antog sin rapport den 18 september 2012. Flera informella triloger har ägt rum i höst. Dessa har i stor utsträckning fokuserat på reglerna om land-för-land-redovisning. Någon kompromiss har inte kunnat uppnås ännu.
Civilutskottet informerades den 15 december 2011 och den 16 oktober 2012. Förslaget behandlades i EU-nämnden den 17 februari 2012.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer förslaget. Det kommer att leda till en ökad transparens i vilka utbetalningar europeiska företag gör för att tillförsäkra sig utvinningsrättigheter och öka utvinningsländernas insyn i hur de inhemska naturtillgångarna disponeras.
c) Reglering av konsumenttvister:
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG
ii) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tvistlösning online vid konsumenttvister (första behandlingen)
– Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd:
Birgitta Ohlsson
Kommissionen lade i november 2011 fram ett direktivförslag om alternativ tvistlösning för konsumenter och ett förordningsförslag om tvistlösning online för konsumenttvister. Syftet är att öka konsumenters förtroende för gränsöverskridande handel genom att säkerställa att de har tillgång till tvistlösning utanför domstol inom EU, som komplement till sedvanlig domstolsprövning. De alternativa tvistlösningsorganen ska uppfylla kvalitetskriterier som öppenhet, oberoende, sakkunskap, effektivitet och rättssäkerhet. En överenskommelse om en allmän inriktning uppnåddes i maj och därefter har förhandlingar med Europaparlamentet pågått. På rådsmötet kommer ordförandeskapet att lämna en lägesbeskrivning. Överläggning med civilutskottet har ägt rum och EU-nämnden har behandlat frågan den 2 december 2011 och den 25 maj 2012.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer initiativet att öka tillgången till alternativ tvistlösning för EU:s konsumenter.
d) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett konsumentprogram 2014–2020
– Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd:
Birgitta Ohlsson
I november 2011 presenterade kommissionen ett förordningsförslag om ett konsumentprogram för 2014–2020. Programmet utgör grunden för hur EU-budgeten får användas på konsumentområdet och innebär i huvudsak en fortsättning på nuvarande program. Programmet avser bl.a. att finansiera ett brett kunskapsunderlag, stöd till samarbete mellan tillsynsmyndigheter, stöd till konsumenter vid gränsöverskridande handel samt stöd till konsumentorganisationer på EU-nivå. Förhandlingar pågår med Europaparlamentet. På rådsmötet kommer ordförandeskapet att lämna en lägesbeskrivning. Civilutskottet har informerats och frågan har behandlats av EU-nämnden i december 2011 samt i samband med skriftligt samråd i juni 2012.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen är positiv till utformningen av konsumentprogrammet.
e) Åttonde resultattavlan för konsumentmarknaden
– Information från kommissionen
Ansvarigt statsråd:
Birgitta Ohlsson
Resultattavlan för konsumentmarknader presenteras årligen i två delar, en som följer utvecklingen på konsumentmarknaderna och en som följer utvecklingen av konsumentmiljön. På rådsmötet kommer kommissionen att presentera den del som följer hur olika konsumentmarknader fungerar för konsumenterna. Arbetet med resultattavlan för konsumentmarknader har tidigare behandlats av EU-nämnden, senast den 2 december 2011 inför konkurrenskraftsrådet. Vid samtliga tillfällen som informationspunkt.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer kommissionens arbete med en resultattavla för konsumentmarknader.
Industri
18 f) Handlingsplan för entreprenörskap
Information från kommissionen
Ansvarigt statsråd:
Annie Lööf
Kommissionen har aviserat att de ska presentera en handlingsplan för entreprenörskap. Handlingsplanen har försenats i omgångar men det irländska ordförandeskapet har aviserat att de kommer att behandla handlingsplanen när den presenteras genom att anta rådsslutsatser på något av konkurrenskraftrådets möten i vår.
Eftersom handlingsplanen ännu inte är presenterad kan regeringen inte ge någon innehållsinformation. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med mer information i samband med att rådet förhandlar slutsatser.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige kan välkomna informationen.
Forskning
g) Resultat av forskningsrelaterade ordförandeskapskonferenser och ministermöten
– Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd:
Jan Björklund
Ordförandeskapet kommer informera om forskningsrelaterade konferenser och möten.
Gemensam
(h) Det inkommande ordförandeskapets arbetsprogram
- Information från den irländska delegationen.
Det inkommande irländska ordförandeskapet förväntas presentera sitt arbetsprogram för våren 2013.
Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige kan välkomna informationen.