KKR, Kommenterad dagordning -Näringsministern
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23501F
Kommenterad dagordning
rådet
2009-11-19
Näringsdepartementet
Internationella sekretariatet
Konkurrenskraftsrådets möte den 3-4 december
Kommenterad dagordning
11. Mot ett konkurrenskraftigt, innovativt och eko-effektivt Europa - ett bidrag från Konkurrenskraftsrådet till post 2010 Lissabonstrategin
- Information från Kommissionen
- Riktlinjedebatt
- Antagande av rådsslutsatser
Slutsatserna har inte tidigare behandlats i nämnden. Den nuvarande Lissabonstrategin avslutas 2010 och man har därför påbörjat en diskussion om prioriteringarna för nästa strategi. Detta sker i flera rådskonstellationer varav Konkurrenskraftsrådet är en. Varken namn på den kommande strategin eller tidsperspektiv är ännu beslutade. De rådsslutsatser som nu ska antas är Konkurrenskraftsrådets bidrag till Europeiska Rådets möte i 10-11 december i år samt ett bidrag till diskussion om prioriteringar inom Konkurrenskraftsrådets områden som kommer att slutföras under det spanska (efterkommande) ordförandeskapet i form av att en ny strategi för tillväxt och jobb antas vid Europeiska Rådets möte i mars 2010. Slutsatserna är ett resultat av medlemsstaternas långsiktiga prioriteringar inom näringspolitiken.
Riktlinjedebatten vid rådsmötet kommer att fokusera på de tre prioriteringar som medlemsländernas anser vara de viktigaste för att Europa ska öka sin globala konkurrenskraft. Slutsatserna behandlar frågor som; en omställning till en eko-effektiv ekonomi, bra ramvillkor för företagen inkl. bättre lagstiftning, en fungerande inre marknad och extern öppenhet, konkurrens, innovationer, samt SME inkl. kvinnors företagande. Målsättningen med strategin är ökad konkurrenskraft, tillväxt och fler jobb.
Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige välkomnar slutsatserna som ett bidrag till Europeiska rådets diskussion i december och som ett diskussionsunderlag inför nästa Konkurrenskraftsråd.
Se vidare rådspromemoria
12. Bättre lagstiftning/Regelförenkling
- Antagande av rådslutsatser
De föreliggande rådslutsatserna om arbetet med att åstadkomma bättre lagstiftning/regelförenkling anger bl.a. fortsatt inriktning på närmast förestående arbete med att minska de administrativa bördorna, förenkla befintlig lagstiftning och med att stärka användningen och kvaliteten på konsekvensanalyser i samband med ny regelgivning. Vidare behandlas bl.a. behovet av att fortsätta att arbeta med frågan om att förbättra lagstiftningens tillänglighet och att stärka samrådet med olika intressenter i samband med lagstiftnings- och beslutsförfaranden. Rådslutsatserna har vidare en särskild, framåtblickande del, med input till den framtida regelförenklingsagendan ”post-Lissabon”. Rådet förbinder sig att ta ytterligare ett antal steg framåt i arbetet med att åstadkomma bättre lagstiftning och kommissionen samt i viss mån medlemsstaterna och även Europaparlamentet inbjuds särskilt till att vidta olika åtgärder för vidareutveckling av regelförenklingsagendan.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Det svenska ordförandeskapet är en av flera viktig pusselbitar för ett fortsatt framgångsrikt regelförenklings-arbete på EU-nivå. Vi arbetar för att fortsatta framsteg görs i regelförenklingsagendan i syfte att åstadkomma bättre regelverk som är enkla, lättfattliga, effektiva och verkställbara. Det föreliggande förslaget till rådslutsatser föreslås välkomnas.
14. Övriga punkter:
(b). Commission communication on Investing in the Development of Low Carbon Technologies (SET-Plan)
- Information från kommissionen
I meddelandet ”A European Strategic Energy Technology Plan (SET-PLAN)” som lades fram 2007 pekade kommissionen på behovet av ny energiteknik för att nå EUs energi- och klimatmål och föreslog ett antal initiativ för att snabba på utvecklingen. Man presenterade dock inget förslag till finansiering, varför man av rådet ombads återkomma med ett nytt meddelande om detta. I det nu föreliggande s.k. finansieringsmeddelandet föreslås att offentliga och privata investeringar i utvecklingen av koldioxidsnål energiteknik ska öka kraftigt under den kommande tioårsperioden, från ca 3 miljarder euro per år idag till 8 miljarder euro per år. Uppskattningen av hur mycket medel som behövs är baserad på teknikplaner (roadmaps) för sju prioriterade teknikområden (koldioxidinfångning och -lagring, solel, vindkraft, bioenergi, fission, smarta elnät och smarta städer) och beräknade kostnader för ett par andra initiativ (bl.a. energiinriktad grundforskning). Målet med satsningarna är att bidra till att uppfylla energi- och klimatmålen, skapa nya arbetstillfällen samt stärka EUs tillväxt och konkurrenskraft. Ett antal möjliga finansieringskällor anges, bl.a. näringslivet, medlemsländernas forskningsprogram, EUs ramprogram för forskning, andra EU-program och Europeiska investeringsbanken. Vem som ska betala för vad framgår inte men kommissionen föreslår bl.a. att relevanta EU-program ska fokuseras på initiativen i SET-planen och att det nya instrumentet gemensam programplanering ska användas för att samordna medlemsländernas insatser. Kommissionen ber i meddelandet om medlemsländernas klartecken för att utveckla privat-offentliga partnerskap inom de prioriterade teknikområdena. Vidare föreslås det internationella samarbetet inom energi-FoU stärkas.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar meddelandet. Regeringen hade dock önskat att kommissionen hade varit mer konkret vad gäller förslagen till finansieringslösningar.
(d). Information om Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES): Utmaningar och nästa steg för rymdkomponenten
- Information från kommissionen
GMES avser former för drift av ett program för jordobservation, genom rymdbaserad och markbaserad infrastruktur, som kan övervaka hot mot jordens miljö och säkerhet. Arbetet med GMES har sin utgångspunkt i bl.a. resolutionen omen europeisk rymdpolitik som antogs av rådet den 21-22 maj 2007. I resolutionen betonas behovet av en ordning för finansiering, operationell infrastruktur och effektiv styrning av GMES.
Vid rådets möte den 26 maj 2009 antogs en resolution som upprepade vikten av ett snabbt genomförande av GMES-tjänsterna, med början år 2011. Vid rådsmötet kommer kommissionen att berätta om arbetet med planering för införande av GMES, med särskilt fokus på dess rymdkomponent.
Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige välkomnar inriktningen vad gäller tillskapandet av GMES och ser det som angeläget det ges goda förutsättningar för ett uthålligt genomförande. De osäkerheter som råder kring finansiering av GMES gör dock att Sverige avvaktar med ett mera preciserat ställningstagande.
(h) Information om situationen för Opel
- Begäran från den belgiska delegationen
Utvecklingen för den europeiska fordonsindustrin har debatterats tidigare i konkurrenskraftsrådet. Sedan den senaste mötet i september har General Motors (GM) beslutat att inte sälja Opel, utan istället behålla den tyska biltillverkaren.
Den belgiska delegationen har begärt att få mer information om konsekvenserna av den uteblivna försäljningen. GM:s beslut och utvecklingen för Opel påverkar flera medlemsstater och därför tas ärendet upp på dagordningen.
Kommissionen har löpande informerat om situationen och inbjudit till informationsmöten om situationen för GM, till vilka både representanter för företaget och medlemsstaterna varit inbjudna.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen bedömer det som viktigt att EU-kommissionen följer utvecklingen i frågan.
(k) Bättre lagstiftning/Regelförenkling
- Information från ordförandeskapet: Presentation av den praktiska övningen att utbyta goda exempel på regelförenklingsåtgärder
Ordförandeskapet kommer att informera om utfallet av den enkla, praktiska övningen i vilken medlemsstaterna vardera har beretts möjligheten att inkomma med två goda exempel på regelförenkling alternativt åtgärder för minskning av administrativa bördor, hänförliga antingen till EU:s regelverk eller enbart till nationell rätt.
rådet
2009-11-19
Näringsdepartementet
Internationella sekretariatet
Konkurrenskraftsrådets möte den 3-4 december
Kommenterad dagordning
11. Mot ett konkurrenskraftigt, innovativt och eko-effektivt Europa - ett bidrag från Konkurrenskraftsrådet till post 2010 Lissabonstrategin
- Information från Kommissionen
- Riktlinjedebatt
- Antagande av rådsslutsatser
Slutsatserna har inte tidigare behandlats i nämnden. Den nuvarande Lissabonstrategin avslutas 2010 och man har därför påbörjat en diskussion om prioriteringarna för nästa strategi. Detta sker i flera rådskonstellationer varav Konkurrenskraftsrådet är en. Varken namn på den kommande strategin eller tidsperspektiv är ännu beslutade. De rådsslutsatser som nu ska antas är Konkurrenskraftsrådets bidrag till Europeiska Rådets möte i 10-11 december i år samt ett bidrag till diskussion om prioriteringar inom Konkurrenskraftsrådets områden som kommer att slutföras under det spanska (efterkommande) ordförandeskapet i form av att en ny strategi för tillväxt och jobb antas vid Europeiska Rådets möte i mars 2010. Slutsatserna är ett resultat av medlemsstaternas långsiktiga prioriteringar inom näringspolitiken.
Riktlinjedebatten vid rådsmötet kommer att fokusera på de tre prioriteringar som medlemsländernas anser vara de viktigaste för att Europa ska öka sin globala konkurrenskraft. Slutsatserna behandlar frågor som; en omställning till en eko-effektiv ekonomi, bra ramvillkor för företagen inkl. bättre lagstiftning, en fungerande inre marknad och extern öppenhet, konkurrens, innovationer, samt SME inkl. kvinnors företagande. Målsättningen med strategin är ökad konkurrenskraft, tillväxt och fler jobb.
Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige välkomnar slutsatserna som ett bidrag till Europeiska rådets diskussion i december och som ett diskussionsunderlag inför nästa Konkurrenskraftsråd.
Se vidare rådspromemoria
12. Bättre lagstiftning/Regelförenkling
- Antagande av rådslutsatser
De föreliggande rådslutsatserna om arbetet med att åstadkomma bättre lagstiftning/regelförenkling anger bl.a. fortsatt inriktning på närmast förestående arbete med att minska de administrativa bördorna, förenkla befintlig lagstiftning och med att stärka användningen och kvaliteten på konsekvensanalyser i samband med ny regelgivning. Vidare behandlas bl.a. behovet av att fortsätta att arbeta med frågan om att förbättra lagstiftningens tillänglighet och att stärka samrådet med olika intressenter i samband med lagstiftnings- och beslutsförfaranden. Rådslutsatserna har vidare en särskild, framåtblickande del, med input till den framtida regelförenklingsagendan ”post-Lissabon”. Rådet förbinder sig att ta ytterligare ett antal steg framåt i arbetet med att åstadkomma bättre lagstiftning och kommissionen samt i viss mån medlemsstaterna och även Europaparlamentet inbjuds särskilt till att vidta olika åtgärder för vidareutveckling av regelförenklingsagendan.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Det svenska ordförandeskapet är en av flera viktig pusselbitar för ett fortsatt framgångsrikt regelförenklings-arbete på EU-nivå. Vi arbetar för att fortsatta framsteg görs i regelförenklingsagendan i syfte att åstadkomma bättre regelverk som är enkla, lättfattliga, effektiva och verkställbara. Det föreliggande förslaget till rådslutsatser föreslås välkomnas.
14. Övriga punkter:
(b). Commission communication on Investing in the Development of Low Carbon Technologies (SET-Plan)
- Information från kommissionen
I meddelandet ”A European Strategic Energy Technology Plan (SET-PLAN)” som lades fram 2007 pekade kommissionen på behovet av ny energiteknik för att nå EUs energi- och klimatmål och föreslog ett antal initiativ för att snabba på utvecklingen. Man presenterade dock inget förslag till finansiering, varför man av rådet ombads återkomma med ett nytt meddelande om detta. I det nu föreliggande s.k. finansieringsmeddelandet föreslås att offentliga och privata investeringar i utvecklingen av koldioxidsnål energiteknik ska öka kraftigt under den kommande tioårsperioden, från ca 3 miljarder euro per år idag till 8 miljarder euro per år. Uppskattningen av hur mycket medel som behövs är baserad på teknikplaner (roadmaps) för sju prioriterade teknikområden (koldioxidinfångning och -lagring, solel, vindkraft, bioenergi, fission, smarta elnät och smarta städer) och beräknade kostnader för ett par andra initiativ (bl.a. energiinriktad grundforskning). Målet med satsningarna är att bidra till att uppfylla energi- och klimatmålen, skapa nya arbetstillfällen samt stärka EUs tillväxt och konkurrenskraft. Ett antal möjliga finansieringskällor anges, bl.a. näringslivet, medlemsländernas forskningsprogram, EUs ramprogram för forskning, andra EU-program och Europeiska investeringsbanken. Vem som ska betala för vad framgår inte men kommissionen föreslår bl.a. att relevanta EU-program ska fokuseras på initiativen i SET-planen och att det nya instrumentet gemensam programplanering ska användas för att samordna medlemsländernas insatser. Kommissionen ber i meddelandet om medlemsländernas klartecken för att utveckla privat-offentliga partnerskap inom de prioriterade teknikområdena. Vidare föreslås det internationella samarbetet inom energi-FoU stärkas.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar meddelandet. Regeringen hade dock önskat att kommissionen hade varit mer konkret vad gäller förslagen till finansieringslösningar.
(d). Information om Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES): Utmaningar och nästa steg för rymdkomponenten
- Information från kommissionen
GMES avser former för drift av ett program för jordobservation, genom rymdbaserad och markbaserad infrastruktur, som kan övervaka hot mot jordens miljö och säkerhet. Arbetet med GMES har sin utgångspunkt i bl.a. resolutionen omen europeisk rymdpolitik som antogs av rådet den 21-22 maj 2007. I resolutionen betonas behovet av en ordning för finansiering, operationell infrastruktur och effektiv styrning av GMES.
Vid rådets möte den 26 maj 2009 antogs en resolution som upprepade vikten av ett snabbt genomförande av GMES-tjänsterna, med början år 2011. Vid rådsmötet kommer kommissionen att berätta om arbetet med planering för införande av GMES, med särskilt fokus på dess rymdkomponent.
Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige välkomnar inriktningen vad gäller tillskapandet av GMES och ser det som angeläget det ges goda förutsättningar för ett uthålligt genomförande. De osäkerheter som råder kring finansiering av GMES gör dock att Sverige avvaktar med ett mera preciserat ställningstagande.
(h) Information om situationen för Opel
- Begäran från den belgiska delegationen
Utvecklingen för den europeiska fordonsindustrin har debatterats tidigare i konkurrenskraftsrådet. Sedan den senaste mötet i september har General Motors (GM) beslutat att inte sälja Opel, utan istället behålla den tyska biltillverkaren.
Den belgiska delegationen har begärt att få mer information om konsekvenserna av den uteblivna försäljningen. GM:s beslut och utvecklingen för Opel påverkar flera medlemsstater och därför tas ärendet upp på dagordningen.
Kommissionen har löpande informerat om situationen och inbjudit till informationsmöten om situationen för GM, till vilka både representanter för företaget och medlemsstaterna varit inbjudna.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen bedömer det som viktigt att EU-kommissionen följer utvecklingen i frågan.
(k) Bättre lagstiftning/Regelförenkling
- Information från ordförandeskapet: Presentation av den praktiska övningen att utbyta goda exempel på regelförenklingsåtgärder
Ordförandeskapet kommer att informera om utfallet av den enkla, praktiska övningen i vilken medlemsstaterna vardera har beretts möjligheten att inkomma med två goda exempel på regelförenkling alternativt åtgärder för minskning av administrativa bördor, hänförliga antingen till EU:s regelverk eller enbart till nationell rätt.