KKR, Kommenterad dagordning KKR 150302

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:352925

Kommenterad dagordning

rådet

2015-02-23

Näringsdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

KKR

KKR

Konkurrenskraftrådets möte (Näringsministrarna) den 2 mars 2015

Kommenterad dagordning

1. – Godkännande av dagordningen

2. – A-punkter lagstiftningsärenden

3. – A-punkter icke lagstiftningsärenden

Inre Marknad och Industri

4. – EU:s inre marknad

a) Meddelande från kommissionen om den årliga tillväxtöversikten 2015

b) Tredje pelaren i Investeringsplanen för Europa – förbättrade investeringsmöjligheter

Presentation från kommissionen

Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Det lettiska ordförandeskapet har under dessa dagordningspunkter aviserat en presentation av Europeiska kommissionen (kommissionen) och en efterföljande riktlinjedebatt från ett inremarknadsperspektiv mot bakgrund av den årliga tillväxtöversikten 2015 samt den tredje pelaren i den Europeiska investeringsplanen.

Coreper har fastställt följande frågor som ska vägleda policydiskussionen under denna dagordningspunkt.

Mot bakgrund av den årliga tillväxtöversikten 2015 och den Europeiska investeringsplanen, vad skulle ni framhålla som de huvudsakliga hindren och flaskhalsarna för den inre marknaden och vilka policyåtgärder eller instrument bör tas upp i kommissionens inremarknadsstrategi för varor och tjänster samt i det digitala inremarknadspaketet för att komma tillrätta med dessa hinder?

Instämmer ni i att medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter fortsatta policyåtgärder, inklusive åtgärder i linje med vad som indikerats ovan? Vad är enligt er mening EU:s huvudsakliga svagheter i det gemensamma arbetet med att bygga upp den inre marknaden och hur ska dessa övervinnas?

Förslag till svensk ståndpunkt:

I den planerade riktlinjedebatten avser regeringen att betona följande. Arbetet med borttagandet av kvarvarande hinder på tjänsteområdet samt ett stärkande av principen om ömsesidigt erkännande är centrala frågor, både i den kommande inremarknadsstrategin för varor och tjänster samt i det fortsatta stärkandet av den inre marknaden generellt. Även ett snabbt och effektivt genomförande av yrkeskvalifikationsdirektivet för att öka personers fria rörlighet och möjlighet att få sin yrkesexamen erkänd i en annan medlemsstat är prioriterat.

Ett fortsatt arbete med att säkerställa att EU blir bättre på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter, som är gränslösa till sin natur, är vidare en fråga av största vikt. Digitaliseringen genomsyrar alla delar av ekonomin idag och medför fördelar för alla typer av företag, oavsett sektor. Den kommande digitala inre marknadsstrategin bör ha ett brett näringslivsfokus, och bidra till att ta bort hinder för den fria rörligheten på den inre marknaden samt att EU:s regelverk anpassas till den digitala ekonomin.

Åtgärder bör även vidtas på nationell nivå och på EU-nivå för en fördjupad och rättvis inre marknad. EU bör sträva efter såväl ekonomiska som sociala framsteg. Regeringen avser även att understryka vikten av att kommissionen i sina kommande strategier presenterar ambitiösa och konkreta förslag som är väl underbyggda och som föregåtts av konsekvensanalys och konsultation med berörda aktörer. Det är även av vikt att utvecklingen av den inre marknaden, inklusive den digitala, sker med öppenhet mot omvärlden.

Se vidare i rådspromemoria.

– c) – Rådsslutsatser om den inre marknaden

- – – Antagande av slutsatser

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Den aktuella dagordningspunkten rör rådsslutsatserna om den inre marknaden som ska antas av Konkurrenskraftsrådet den 2 mars. Syftet med de aktuella rådsslutsatserna är att ge kommissionen vägledning inför presentationen av en ny inremarknadsstrategi för varor och tjänster, ett paket för den digitala inre marknaden samt en rapport om ömsesidigt erkännande.

Rådsslutsatserna har en stark koppling till två av ordförandeskapets tre övergripande prioriteringar för ordförandeskapsperioden, nämligen ”ett konkurrenskraftigt Europa” och ”ett digitalt Europa”. Sveriges prioriterade mål om att ta bort hinder på tjänstemarknaderna, att anpassa regelverket till den digitala utvecklingen och att förbättra tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande är omhändertagna i slutsatserna.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att rådsslutsatser om den inre marknaden tas fram. Givet att innehållet i slutsatserna stämmer väl överens med svenska prioriteringar avser regeringen att ge stöd till slutsatserna och att arbeta för att dessa används som vägledning inför kommissionens framtagande av den nya inremarknadsstrategin och strategin för den digitala inre marknaden. Vid en eventuell diskussion föreslår Regeringen att Sverige betonar vikten av att kommissionen i sina kommande strategier presenterar ambitiösa och konkreta förslag, särskilt vad avser tjänsteområdet, den digitala inre marknaden samt den inre marknadens funktionssätt. Regeringen vill också betona att utveckling av den inre marknaden, inklusive den digitala, bör ske med öppenhet mot omvärlden.

Se vidare i rådspromemoria.

5. – Industripolitiken inom den framtida strategin för den digitala inre marknaden

– - presentation av kommissionen

– - policydiskussion

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Ordförandeskapet har aviserat att man avser hålla en policydiskussion vid KKR om industripolitiken i den kommande strategin för den digitala inre marknaden.

I det underlag som presenterats lyfter ordförandeskapet fram ett antal frågeställningar. Fokus ligger på vad EU och medlemsstaterna kan göra för att främja företagens tillgång till digitala verktyg och öka entreprenörskapet med avstamp i digitaliseringen.

Kommissionen har i tidigare rapporter konstaterat att digitaliseringens möjligheter för industrin är mycket stora. Endast 2 % av EU:s företag anses utnyttja digitala verktyg fullt ut. Om nyttjandet ökade till en nivå som motsvarar den i USA eller i Sverige skulle upp till 1,5 miljon nya jobb kunna skapas och en ökad BNP med upp till 6 %. Kommissionen anser att 50 % av skillnaden i tillväxt mellan USA och EU 1995-2007 kan hänföras till en långsammare integrering av digitala verktyg i företagens verksamhet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige kan framföra att vi är positiva till att digitaliseringen ökar i företagen och att de effekter som kan komma därifrån är mycket positiva för ekonomin och skapandet av nya jobb. Regeringen ser också att digitaliseringen kan ha en positiv effekt vad gäller en mer effektiv användning av resurser och produktionsmedel.

Det är viktigt att EU och medlemsstaterna arbetar för att främja detta, och att den kommande strategin för den digitala inre marknaden också har ett brett näringslivsperspektiv. Inte minst genom att ta bort de hinder för den fria rörligheten som finns på inre marknaden samt se till att regelverken är anpassade för den digitala ekonomin. Alltför tekniskt detaljerad reglering ska undvikas då det riskerar att låsa fast eller bromsa den dynamiska utvecklingen som kännetecknar digitaliseringen.

Utgångspunkten för alla pågående och nya initiativ bör vara vikten av öppenhet och att säkra att europeiska företag har tillgång till den bästa teknologin, tjänsterna och IT-lösningarna. Protektionistiska lösningar ska motverkas, och handelshinder inom och vid EU:s gränser tas bort.

Digitaliseringen transformerar alla delar i samhället och påverkar innehållet i de flesta yrken och kompetensprofiler. Omställningen som sker reser krav på att försörjningen av relevant digital kompetens till näringslivet uppmärksammas i alla delar av utbildningssystemet.

Det är vidare viktigt att främja all form av innovation och kunskapsintensivt entreprenörskap och inte enbart se till de hög- och informationsteknologiska områdena. Alla typer av företag, oavsett sektor, behöver dra nytta av de fördelar som digitalisering kan ge. Dessutom bör arbetet med att öka tillgången till kapital fortsätta i medlemsstaterna, framförallt för företag i tidiga skeden där offentliga medel kan komplettera privat kapital. Huvudsakliga källan till finansiering för företag ska dock även fortsatt vara den privata marknaden.

Se vidare rådspromemoria

6. Övriga frågor Inre Marknad och Industri

Pågående lagstiftningsförslag

Översynen av EU:s varumärkessystem (första behandlingen)

i Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (omarbetning)

ii Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) 207/2009 om gemenskapsvarumärken

Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson

Senast behandlad vid samråd med EU-nämnden: 23 maj 2014.

Kommissionen presenterade våren 2013 förslag till en översyn av EU:s varumärkessystem. Översynen innebär ändringar i varumärkesdirektivet, som harmoniserar den nationella varumärkesrätten inom EU, och i varumärkesförordningen, som gör det möjligt att registrera ett EU-varumärke.

Förhandlingar inleddes i april 2013, i rådsarbetsgruppen för immaterialrätt. En lägesrapport noterades av KKR i maj 2014. I juli 2014 enades rådet om ett kompromissförslag och ordförandeskapet fick mandat att inleda förhandlingar med Europaparlamentet. Förhandlingarna med Europaparlamentet påbörjades under hösten och kommer att fortsätta i vart fall några månader in på 2015. Målsättningen är att nå en överenskommelse med Europaparlamentet innan sommaren.

Vid KKR kommer ordförandeskapet att lämna information om de pågående förhandlingarna med Europaparlamentet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige anser att det är viktigt att förhandlingarna med Europaparlamentet går framåt och välkomnar ordförandeskapets ansträngningar att nå en överenskommelse innan sommaren.

b) – Uppdatering av småföretagsakten – med sikte på en framtida småföretagspolitik

– - presentation av kommissionen

–

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Kommissionen ska presentera arbetet med uppdateringen av småföretagsakten (Small Business Act – SBA).

En revidering av SBA har varit på gång en tid och under hösten 2014 höll kommissionen ett öppet samråd med syfte att få in underlag och synpunkter på SBAs kommande inriktning.

Kommissionen räknar med att presentera det nya förslaget under våren 2015.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige kan välkomna presentationen. Inget svenskt inlägg påkallat.

c) – Energiunionen

Ansvarigt Statsråd: Ibrahim Baylan

Presentation av kommissionen

Av kommissionsordförande Jean-Claude Junckers prioriteringar för den nya kommissionens mandatperiod framgår att kommissionen avser att etablera en ”Energiunion med en framåtsyftande klimatpolitik”. Kommissionen har i olika sammanhang listat fem dimensioner som ska täckas av energiunionen: försörjningstrygghet, fullgörande av inre marknaden, energieffektivisering, minskade klimatutsläpp samt forskning och innovation. Meddelandet om Energiunionen skall presenteras den 25 februari och det förväntas att kommissionen översiktligt informerar om meddelandet vid KKR den 2:a mars. Frågan ska sedan diskuteras på TTE-rådet den 5 mars, miljörådet den 6 mars och på Europeiska rådet den 19-20 mars. På TTE-rådet den 8 juni planerar det lettiska ordförandeskapet att det antas slutsatser. Regeringen avser återkomma till riksdagen inför dessa behandlingar.

Förslag till Svensk ståndpunkt: Ingen diskussion förväntas, svenskt inlägg därmed inte påkallat

d) – Resultat av “Frontrunners”-projekten för den inre marknaden

Ansvarigt statsråd: Mikael Damberg

Presentation av Danska, Nederländska, Svenska och Brittiska delegationerna

Vid konkurrenskraftsrådets möte den 26 maj 2014 presenterade Sverige tillsammans med en grupp av likasinnade länder ett nytt initiativ på inremarknadsområdet. Initiativet benämns ”Frontrunners” och startades av Nederländernas, Sverige, Danmark och Storbritannien. Vid konkurrenskraftsrådets möte den 2 mars kommer Frontrunnersländerna att redovisa de resultat som hittills uppnåtts i de fyra projekten. Redovisningen kommer att ske i form av en kortare muntlig presentation kompletterat med en bakgrunds-PM och en broschyr som beskriver resultaten i de fyra projekten. Syftet är dels att följa upp förra årets presentation för rådet och dels att välkomna fler medlemsstater att engagera sig i ”Frontrunners”.

Syftet med ”Frontrunners” är att bidra till att EU:s inre marknad fungerar bättre för företag och konsumenter och att lösa problem som fortfarande finns på den inre marknaden. Utgångspunkten är att inte alla problem på den inre marknaden nödvändigtvis kräver ny EU-lagstiftning för att avhjälpas. Mycket kan göras nationellt och på frivillig grund, i inremarknadssamarbetets anda, för att förenkla och förbättra företagsklimatet. Metoden är förbättrad samordning mellan deltagande länder, identifiering av ”best practice” och där så är möjligt nationella åtgärder för att ta bort hinder på den inre marknaden.

Initiativet består av följande fyra projekt:

Gränsöverskridande e-handel - identifiering av hinder för e-handeln och åtgärder för att förenkla för e-handelsföretag och konsumenter inom EU;

Inremarknadscenters - riktlinjer för hur all information om inre marknaden och stöd för företag och konsumenter inom en medlemsstat kan samlas på ett ställe;

• Gemensamma kontaktpunkter för tjänster (enligt tjänstedirektivet) – riktlinjer för mer effektiva och ändamålsenliga kontaktpunkter;

• Reglerade yrken - metodutveckling för att hjälpa länder att identifiera alternativ till nuvarande reglering av yrken.

Sverige har tillsammans med Storbritannien ansvarat för e-handelsprojektet.

Förslag till svensk ståndpunkt: ”Frontrunners”-initiativet är ett bra komplement till lagstiftningsarbetet och de formella inremarknadsinstrumenten. Initiativet kan bidra till att förbättra den inre marknadens funktion i praktiken på ett sätt som gynnar svenska företag och medborgare. Regeringen är nöjd med det resultat som åstadkommits hittills i Frontrunners. Rekommendationer har utarbetats om hur inremarknadsinstrumenten kan förbättrats liksom vilka åtgärder som kan vidtas för att förenkla e-handeln liksom att underlätta för yrkesutövare att arbeta i andra länder.

Regeringen ser ett stort värde i att fler medlemsstater engagerar sig i ”Frontrunners” och i åtgärder som undanröjer nationella hinder på den inre marknaden. Därför är det välkommet att initiativet tas upp som en ”övrigtpunkt” på Konkurrenskraftsrådet.

e) – Regler om öppenhet i redovisningsdirektivet

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson

Information från den Nederländska delegationen

Genomförande av det nya redovisningsdirektivet pågår. I direktivet finns regler om öppenhet i redovisningen av företags betalningar för utvinningsrättigheter i annat land (s.k. land-för-land-rapportering). Nederländerna har inför rådsmötet lyft upp frågan om den amerikanska finansinspektionens arbete med motsvarande regler och menar att EU inte bör stå ensamt med sådana regler. Nederländerna vill uppmärksamma kommissionen och Konkurrenskraftsrådet på att det inte föreligger samma krav på redovisning för företag i EU och företag i USA.

Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige anser det lämpligt att kommissionen informerar sig om hur den amerikanska finansinspektionens arbete med frågan fortskrider. Sverige stödjer dock inte eventuella åtgärder som syftar till att bestämmelserna i det nyligen antagna redovisningsdirektivet ska tas bort, men vill likt Nederländerna påtala problematiken vad gäller divergerande regelverk.

f) – En investeringsplan för Europa

Ansvarigt statsråd: Magdalena Andersson

Information från den franska delegationen

Under dagordningspunkten förväntas att Frankrikes delegation framföra önskemål om att konkurrenskraftsrådet, vid ett senare möte, skall ges möjlighet att diskutera investeringsplanen i sin helhet i likhet med Ekofin rådet.

Förslag på svensk ståndpunkt: Ingen diskussion förväntas, svenskt inlägg därmed inte påkallat.

Forskning

Icke lagstiftande åtgärder

7. Att skapa ömsesidigt stärkande och hållbara kopplingar mellan åtgärder som främjar innovation och de åtgärder som frigör Europas potential för tillväxt i det europeiska forskningsområdet (ERA)

(a) Kommunikation från Europeiska kommissionen om den årliga tillväxtöversikten 2015

(b) Investeringsplan för Europa inom forsknings- och innovationsområdet

– - Presentation av Europeiska kommissionen

– - Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Helene Hellmark Knutsson

Den 28 november 2014 presenterade kommissionen sin årliga tillväxtöversikt för 2015 (KOM(2014)902) som inleder den europeiska planeringsterminen för ekonomisk politisk samordning inom EU. I tillväxtöversikten redogör kommissionen för sina förslag till övergripande prioriteringar för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken för de kommande 12 månaderna.

Den 26 november presenterade Kommissionen ett meddelande om en investeringsplan för Europa. Investeringsplanen kommer att mobilisera ytterligare investeringar de kommande tre åren, peka ut prioriterade projekt för att säkerställa att investeringarna möter de samhällsekonomiska behoven samtidigt som man kan erhålla en ökad regulatorisk förutsägbarhet och göra Europa mer attraktivt och därmed multiplicera effekten av investeringsplanen.

Såddkapital till EFSI kommer bl.a. att tas från Horisont 2020 (EUs ramprogram för forskning och innovation 2014–2020) vars budget därmed minskas med 2,7 miljarder euro.

Riktlinjedebattens frågor framhåller att Efsi bl.a. kommer att finansiera forsknings- och innovation. Investeringsplanen är utformad för att i första hand ge stöd till företag och initiativ som kan skapa jobb på kort sikt.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen har välkomnat investeringsplanen och välkomnar att delar av den nu konkretiseras genom lagstiftningsförslag. Investeringsplanen, där Efsi ingår, syftar till att öka investeringar i EU och därmed bidra till förutsättningar för fler jobb och högre tillväxtpotential.

Regeringen noterar att det ännu är oklart hur investeringsplanen och Efsi kan stödja forskning och innovation. Regeringen bör efterfråga klargörande på denna punkt.

När det gäller projekturvalet bör regeringen verka för att beslut om projekt fattas utifrån projektets egna meriter och att de stödjer målen i EU2020 t.ex. vad gäller forskning och utveckling.

Regeringen bör motverka skrivningar som går i riktning mot öronmärkning för vissa sektorer eller regioner.

Regeringen understryker vikten av att de investeringar som Efsi finansierar också bör beakta forskning, utveckling, utbildning och innovation.

8. Att frigöra Europas digitala potential: snabbare och bredare innovation genom öppen, nätverkad och dataintensiv forskning – mot en blomstrande datadriven ekonomi

– - Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Helene Hellmark Knutsson

Europeiska rådets slutsatser från oktober 2013 var inriktade på den digitala ekonomin, innovation och tjänster som drivkraft för tillväxt och sysselsättning. I slutsatserna efterlystes åtgärder från EU:s sida för att skapa de rätta förutsättningarna för en inre marknad för stordata (big data) och molnbaserade datortjänster (cloud computing).

En av den nya kommissionens prioriteringar för 2015 är att presentera en strategi för den digitala inre marknaden. Den digitala inre marknaden är enkelt uttryckt en inre marknad anpassad för den digitala ekonomin. Förverkligandet av den digitala inre marknaden är en viktig underliggande möjliggörare för de flesta politikområden.

Riktlinjedebatten tar sitt avstamp i Europeiska kommissionens meddelande ”En blomstrande datadriven ekonomi” och processen med den digitala inre marknaden och den kommande strategin.

Frågorna fokuserar kring hur den digitala potentialen kan öka kvaliteten och effektiviteten inom forskning och innovation - kring prioriteringar i den kommande strategin för den digitala inre marknaden samt hur stordata-utmaningar adresseras och samordnas på nationell och på EU-nivå.

I meddelandet framhålls att en välfungerande datadriven ekonomi kännetecknas av tillgång till tillförlitliga och betrodda data av god kvalitet, standardiserade och gemensamma format och protokoll för data samt solida infrastrukturer, resurser, tillräcklig kompetens samt tjänster för data.

Förslag till svensk ståndpunkt:

En stark digital ekonomi är avgörande för tillväxt och europeisk konkurrenskraft i en allt mer globaliserad värld. Det är därför angeläget att Europa skapar de bästa förutsättningarna för att tillvarata alla möjligheter som digitaliseringen ger för att stärka europeiskt näringsliv, skapa nya arbetstillfällen och ge bättre förutsättningar för konsumenter.

En framgångsrik datadriven forskning och innovation, som bl.a. bidrar till en omställning till en grön resurseffektiv ekonomi är viktiga delar av detta.

En framgångsrik datadriven forskning och innovation är i sig beroende av tillgång till tillförlitliga och betrodda data av god kvalitet, standardiserade och gemensamma format och protokoll för data samt solida infrastrukturer, resurser, tillräcklig kompetens samt tillhörande tjänster för data.

Det är viktigt att forskningsperspektivet beaktas när man diskuterar frågor som dataskydd, cybersäkerhet, immaterialrätt, datalagring, datahantering och datainfrastruktur.

En utgångspunkt för alla pågående och nya initiativ bör dock vara vikten av öppenhet och att protektionistiska lösningar motverkas.

9 . Övriga frågor

a) – Det europeiska forskningsområdets färdplan och ERA-styrning

- Information från Europeiska kommissionen och ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Helene Hellmark Knutsson

I syfte att effektivisera styrning och uppföljning av Europeiska forskningsområdet (ERA) har European Research Committee (ERAC) kompletterat de tidigare framtagna prioriteringarna, tagit fram inspel vad gäller styrningen och uppföljningen av ERA genom de s.k. ERA-relaterade gruppernas format och verksamhet.

För att uppnå de mål som satts upp för ett väl fungerande ERA har ERAC också tagit fram ett förslag till färdplan som hjälp till medlemsstaterna att identifiera nationella aktiviteter.

Detta ska tjäna som inspel till rådets arbete i vår för att ta fram rådsslutsatser om ERA till KKR i 28-29 maj.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige noterar kommissionens och ordförandeskapets information.

b) – Science 2.0

- Information från Europeiska kommissionen

Ansvarigt statsråd: Helene Hellmark Knutsson

Begreppet ”Science 2.0”, som ofta används synonymt med begreppet Open Science, beskriver den pågående utvecklingen för att bedriva och organisera forskning framdrivet av de möjligheter som bl.a. digitalisering och globalisering ger. Kommissionen genomförde under 2014 ett arbete för att se på hur EU kan dra nytta av denna utveckling och vilken möjlig inverkan det kan ha på utformningen av forsknings- och innovationsområdet. Detta arbete inkluderade en öppen konsultation samt ett antal seminarier.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige noterar kommissionens information.

c) – Halvtidsutvärderingen av BONUS

- Information från Europeiska kommissionen

- Information från BONUS-sekretariatet

Ansvarigt statsråd: Helene Hellmark Knutsson

Den 3 februari presenterade Kommissionen halvtidsutvärderingen av BONUS - ett internationellt forskningsprogram som fokuserar på Östersjöns miljö och samhällsutveckling. BONUS startade redan 2008 men i formen av ett ERA-net och har gradvis utvecklats till att från och med 2012 bli ett s.k. artikel 185-program. Målet med BONUS är att etablera långvariga samarbetsprogram mellan östersjöstaterna genom gemensamma utlysingar, integrering av forskning, infrastruktur, utbildning och användarfokuserad kommunikation. I programmet ingår länderna kring östersjön samt Ryssland.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige noterar kommissionens och sekretariatets information.