KKR Kommenterad dagordning 5-6 mars 2009- Näringsministerns frågor

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:1575D1

DOCX
PAGE 4

Kommenterad dagordning

23 februari 2009

Näringsdepartementet

Kommenterad dagordning för Konkurrenskraftsrådet den 5-6 mars 2009 – näringsministerns frågor

Samråd med EU-nämnden den 27 februari 2009.

1. Godkännande av den preliminära dagordningen

2. Godkännande av A-punktslistan

4. Lissabonstrategin: Lissabonpolitikprojektet 2009 - dokument om huvudfrågor från konkurrenskraftsrådet till Europeiska rådets vårtoppmöte

– - Riktlinjedebatt

– - Antagande av dokumentet om huvudfrågor

Ärendet är årligen återkommande. Årets nyckelbudskap har inte behandlats av EUN.

Kommissionen antog den 19 december 2008 ett meddelande om genomförandet av Lissabon strategin 2008-2010. På basis av detta har ordförandeskapet presenterat utkast till ett nyckelbudskap (Key issues paper - KIP) som är konkurrenskraftsrådets bidrag till vårtoppmötet. Ordförandeskapet har även tagit fram ett annex till ovanstående dokument, som utgör ECOFIN:s och konkurrenskraftsrådets syn på kommissionens årliga genomföranderapport för Lissabonstrategin.

KIP är uppdelad i rekommendationer på 5 områden i syfte att pro-aktivt svara upp mot den ekonomiska krisen:

I. En välfungerande inre marknad

II. Minskning av administrativ börda

III. Ramvillkor för industrin, innovation och SME

IV. Forskning

V. Externa dimensionen

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan stödja konkurrenskraftsrådets nyckelbudskap till vårtoppmötet. Regeringen välkomnar att budskapen tar fasta på öppna och välfungerande interna och externa marknader, att fortsatt höja ambitionerna på regelförbättringsområdet och att bl.a. genom innovation omvandla Europa till en grön ekonomi.

Se vidare rådspromemoria.

5. Krisen i fordonsindustrin

– - Diskussion

– - Antagande av rådets slutsatser

De snabba försämringarna i situationen för bilindustrin runt om i världen har lett till omfattande nationella åtgärder för att överbrygga marknadsnedgång, svåra förhållanden på finansmarknader, med mera. Vissa av åtgärderna kräver åtgärder från EU-institutioner och från flera medlemsstater finns önskemål om större insatser från kommissionens sida. Ytterligare ett motiv till slutsatserna är att behandla den halvtidsrapport från CARS 21 som presenterades under hösten. CARS 21 är en högnivågrupp bestående av företrädare för KOM, MS och parter inom fordonsindustrin och vars mål är att förbättra situationen för fordonssektorn i Europa på lång sikt. De konkreta åtgärder som efterfrågas i slutsatserna inkluderar finansiering från Europeiska Investeringsbanken, riktlinjer från kommissionen angående skrotningspremier och skyndsam handläggning av ansökningar till FoU-program med relation till fordonssektorn.

Slutsatserna har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Förslag till svensk ståndpunkt: Slutsatserna på fordonsområdet ligger i linje med de svenska ansträngningarna på området och SE välkomnar en gemensam europeisk hållning.

Se vidare rådspromemoria.

6. Bättre lagstiftning

– - Lägesrapport

Information om arbetet med bättre lagstiftning på EU-nivå gavs senast i EU-nämnden den 28 november 2008 inför konkurrenskraftsrådets möte i december 2008.

Ordförandeskapet har på egen hand tagit fram en lägesrapport som innehåller beskrivning av och reflektioner kring pågående och kommande arbete med bl.a. förenkling av befintlig lagstiftning och minskning av företagens administrativa bördor samt användningen av konsekvensbedömningar m.m.

Ordförandeskapet välkomnar kommissionen tredje strategiska översyn av regelförenklingsarbetet på EU-nivå som presenterades i slutet av januari 2009. Översynen indikerar i stora drag att arbetet med kommissionens förenklings- och åtgärdsprogram är på rätt spår. I vissa avseenden behöver dock processen föras snabbare framåt.

Ordförandeskapet reflekterar bl.a. kring vikten av att fortsätta stärka användningen av och kvaliteten på konsekvensanalyserna, förbättrat samråd med externa intressenter, vikten av lansering av förslag till minskning av de administrativa bördorna så snart som möjligt och effektivare processande av liggande förenklingsinitiativ inom ramen för medbeslutandeförfarandet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige välkomnar ordförandeskapets lägesrapport. Vi delar reflektioner däri kring det nuvarande och fortsatta arbetet med konsekvensanalyser, minskning av administrativa bördor och förenkling av befintlig lagstiftning m.m.

Se vidare rådspromemoria.

9. Övriga frågor

c) Översyn av genomförandet av handlingsplanen för en ”Small Business Act” på gemenskaps- och medlemsstatsnivå

– - Information från kommissionen

Meddelandet om ”Tänk småskaligt först - en Small Business Act för Europa” (SBA) antogs av Konkurrenskraftsrådet i december 2008. Som en bilaga till rådslutsatserna antogs vid samma möte en handlingsplan med prioriteringar av SBA. Delar av SBA återfinns också i kommissionens förslag på ekonomisk återhämtningsplan, den sk. Barossoplanen. I rådslutsatserna från Europeiska rådet i december på den ekonomiska återhämtningplanen anges som prioritet genomförande av handlingsplanen för SBA. Vid överläggning med EU-nämnden och Näringsutskottet inför KKR i december diskuterades rådslutsatserna för SBA inklusive handlingsplanens innehåll.

Från början är SBA ett franskt förslag. Engelskans ”act” (akt, även rättsakt dvs. lag) används symboliskt i benämningen på detta initiativ för att understryka SMEs centrala roll i ekonomin och skapa en omfattande politisk ram för unionen och dess medlemsstater.

Kommissionen kommer, efter påtryckningar från flera medlemsstater, under Konkurrenskraftsrådet i mars klargöra hur implementeringen av SBA bör gå till. Detta kommer att göras muntligen, eventuellt kommer ett kortfattat skriftligt dokument även att produceras. Kommissionen kommer den 4 mars att presentera en uppföljningsrapport på den ekonomiska återhämtningsplanen och vid detta tillfälle även ta upp de åtgärder som återfinns i SBA. Syftet är att utbyta erfarenheter mellan kommissionen och medlemsstaterna.

Eventuellt kommer en tour de table äga rum över vilka åtgärder som varje medlemsstat vidtagit.

i) Artikel 169 – initiativ - Metrologi

– - Information från ordförandeskapet

Dok. 15980/08

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om gemenskapens deltagande i ett europeiskt forskningsprogram för metrologi som genomförs av flera medlemsstater.

Trots att metrologisk forskning, det vill säga hur man genomför mätningar och kontrollerar mätresultat, är ett mindre allmänt känt område så har det stor betydelse för bl.a. innovation, handel, kommunikation, regler och standardisering. Internationella ekonomer är eniga om att metrologisk forskning och utveckling har fundamental betydelse för långsiktig tillväxt. I Europa bedrivs metrologisk forskning uteslutande på nationell basis av specialister som är löst knutna till forskningsorganisationer eller akademi. Den europeiska metrologiforskningen har stor utvecklingspotential då den f.n. är alltför fragmenterad och bedrivs med nationellt varierande ambitionsnivåer. Mot denna bakgrund beslutade rådet i juni 2006 (No 971/2006/EC) att avsätta vissa medel inom det s.k. sjunde ramprogrammet (FP7) för att förbereda ett koordinerat europeiskt metrologisamarbete under Fördragets Artikel 169. Det ledde så småningom fram till det förslag som kommissionen lade fram den 3 december 2008.

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige kan stödja förslaget.

l) Meddelande om IKT-infrastrukturer inom vetenskapen

– - Föredragning av kommissionen

Kommissionen har aviserat ett nytt meddelande om stärkt IKT-forskning. Området är det största forskningsområdet inom det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk demonstration och betydelsefullt för en stärkt europeisk konkurrenskraft. För att förbättra Europas position finns flera möjliga åtgärder, bland annat att stimulera en snabbare integration av nya IT-teknologier för stärkt produktivitetsutveckling, att bli tongivande för utvecklingen av nästa generations Internet och bibehålla vårt ledarskap inom mobil telekommunikation samt tjänster och mjukvara. Även för svensk del är IKT ett viktigt forskningsområde, både nationellt och i internationella samarbeten. Meddelandet har inte behandlats tidigare i EU-nämnden.

Förslag till svensk ståndpunkt: Meddelandet har ännu inte offentliggjorts. Med tanke på områdets betydelse för svensk och europeisk konkurrenskraft föreslår regeringen att Sverige välkomnar presentationen och kommissionens ambitioner på IKT-området.