KKR-inre-marknad-och-industri-Kommenterad-dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2020/21:4D94F6
Kommenterad dagordning rådet
2021-02-03
Utrikesdepartementet
Enheten för internationell handelspolitik och
EU:s inre marknad
Informell videokonferens (inremarknads- och näringsministrarna) den 25 februari 2021
Kommenterad dagordning
1.Europeiska terminen – De nationella återhämtnings- och resiliensplanerna som ett sätt att leverera industripolitikmålen: att stärka den inte marknaden, den gröna och digitala omställningen och den strategiska autonomin i ett öppet EU
-Riktlinjedebatt
Typ av behandling i rådet:
Diskussionspunkt
Ansvariga statsråd:
Hans Dahlgren (europeiska terminen)
Magdalena Andersson (faciliteten för återhämtning och resiliens samt den svenska återhämtnings- och resiliensplanen)
Ibrahim Baylan (EU:s industripolitik)
Förslagets innehåll:
Något diskussionsunderlag har ännu inte presenterats för dagordningspunkten men diskussionen på mötet förväntas fokusera på prioriteringar i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna och hur satsningarna i planerna ska bidra till att uppnå målen för industripolitiken.
Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens.
Enligt den preliminärt överenskomna förordningen ska återhämtnings- och resiliensplanerna detaljerat redogöra för vilka reformer och investeringar medlemsstaterna planerar att genomföra, ange tidsbestämda mål och milstolpar för dessa åtgärder samt förklara hur de planerade åtgärderna uppfyller de kriterier som anges i förordningen
Åtgärderna ska bl.a. bidra till att effektivt hantera relevanta landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt bidra till den gröna och digitala omställningen, där minst 37 procent av varje plan ska användas till klimatinvesteringar och minst 20 procent för den digitala omställningen. Planerna ska också förklara hur de föreslagna åtgärderna bidrar till jämställdhet mellan kvinnor och män. Den europeiska terminen kommer tillfälligt att anpassas till återhämtningsfaciliteten i år.
Arbete pågår nu inom Regeringskansliet med att utarbeta den svenska återhämtnings- och resiliensplanen. Regeringen avser att söka bidrag från faciliteten för åtgärder som lagts fram i extra ändringsbudgetar, de sedvanliga vår- och höständringsbudgetarna och i budgetpropositionen för 2021. Den svenska återhämtningsplanens huvudfokus kommer att vara på en grön återhämtning efter krisen, klimatomställning samt utbildning för ökad anställningsbarhet, öka konkurrenskraften och stödja den digitala omställningen av ekonomin. Planen kommer att ha ett jämställdhetsperspektiv
Medlemsstaterna ska som regel lämna in sina återhämtnings- och resiliensplaner senast den 30 april 2021. Utbetalningar ska i huvudsak ske i takt med att planerade reformer och investeringar genomförs
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att det är viktigt att insatser från faciliteten för återhämtning och resiliens bidrar till långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt och den gröna och digitala omställningen genom att främja nödvändiga reformer och offentliga investeringar samt bör vara i linje med Parisavtalet. Regeringen menar vidare att insatser från faciliteten bör främja sunda offentliga finanser, jämställdhet, nationellt ägarskap och bör vara i linje med Parisavtalet. Regeringen anser vidare att de nationella budgetprocesserna bör respekteras.
2 (8)
Regeringen anser att EU behöver en horisontell industripolitik med goda ramvillkor som leder till en grön och digital omställning. I enstaka fall finns det ett värde i att komplettera den horisontella industripolitiken med ett fokus på vissa strategiska industriella ekosystem kopplade till delar av den gröna och digitala omställningen, som exempelvis genom batterialliansen, eftersom dessa omställningar sannolikt inte kan genomföras på helt marknadsmässiga grunder.
Regeringen anser även att EU behöver stärka sin resiliens. Detta bör dock inte ske genom att tvinga företag att ta hem produktion till Europa. Resiliens uppnås bäst genom bland annat att stärka och fördjupa den inre marknaden, satsningar på forskning och innovation för att stärka konkurrenskraften och omställningsförmågan, genom att värna en öppen handel och ett öppet investeringsklimat samt ta täten i den gröna och digitala omställningen.
Regeringen stödjer de förändringar som planeras inom ramen för den europeiska terminen 2021, men anser att dessa ska vara tillfälliga eftersom återhämtningsfaciliteten är temporär.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning med finansutskottet avseende faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) ägde rum den 16 juni 2020. Samråd med EU-nämnden ägde rum den 2 oktober 2020 och den 15 januari 2021.
Faktapromemoria:
2019/20:FPM52 Förslag till förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens
3 (8)
2.Konsumentagendan
-Riktlinjedebatt
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd:
Lena Micko
Förslagets innehåll:
Europeiska kommissionen antog den 13 november 2020 ett meddelande om en strategi för konsumentpolitiken i EU för åren 2021-2025 (konsumentagendan). Konsumentagendan avser bland annat att främja en grönare, mer digital och rättvisare inre marknad i syfte att öka förtroendet bland konsumenterna. Den ska bland annat fungera som vägledning för genomförandet av de delar av programmet för den inre marknaden inom den nya fleråriga budgetramen som rör konsumentfrågor.
Det portugisiska ordförandeskapet har tagit fram ett förslag till rådsslutsatser, som välkomnar konsumentagendan och på ett övergripande plan ger stöd till de prioriteringar som presenteras i denna, bl.a. initiativ som rör säkra produkter, konsumentkrediter, miljörelaterad information och effektiv tillsyn. Även kommissionens avsikt att särskilt uppmärksamma sårbara konsumenter och rådgöra med företrädare för konsumentorganisationer och näringsliv välkomnas. Erfarenheterna av covid-19-pandemin betonas.
Rådsslutsatserna avses antas i anslutning till konkurrenskraftsrådets möte.
För att guida riktlinjedebatten har ordförandeskapet ställt två frågor om i vilken utsträckning åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att hjälpa företagens återhämtning, även syftar till att stärka konsumenternas tillit och återhämtning (resilience) och om hur åtgärder för att stärka konsumenters återhämtning kan bidra till att stärka konkurrensen på den inre marknaden, i samband med den gröna och digitala omställningen.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen stödjer rådsslutsatserna och anser att de på ett välbalanserat sätt framhäver de viktigaste punkterna i konsumentagendan.
4 (8)
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Övrigpunkt vid EU-nämndens möte den 13 november 2020 inför konkurrenskraftsrådets möte den 19 november. Information har lämnats till civilutskottet den 26 november 2020 och den 4 februari 2021.
Fortsatt behandling av ärendet:
De initiativ som aviseras i konsumentagendan kommer att presenteras efterhand. Flera lagstiftningsförslag väntas under andra kvartalet 2021.
Faktapromemoria:
2020/21:FPM42 Ny strategi för konsumentpolitiken
5 (8)
3.Offentlig land-för-land-rapportering - Riktlinjedebatt
Typ av behandling i rådet:
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd:
Magdalena Andersson
Förslagets innehåll:
Multinationella företag verksamma inom EU med en global omsättning som överstiger 750 miljoner euro ska upprätta en land-för-land-rapport om sin världsomspännande verksamhet. Banker undantas under vissa villkor eftersom de redan är föremål för strikta rapporteringsregler i EU:s banklagstiftning samt generellt sett redan omfattas av krav på land-för- landrapportering.
Rapporten ska innehålla information om verksamheten, antalet anställda, nettoomsättningen, resultat före skatt, inkomstskattebelopp och ackumulerade vinstmedel. Styrelsen ansvarar för rapporteringen och rapporten ska kontrolleras av revisorn.
Rapporten ska göras tillgänglig för allmänheten på företagets webbplats under minst fem år. Motsvarande rapportering ska ske avseende verksamhet
iskattejurisdiktioner som finns i EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. För verksamhet i övriga jurisdiktioner ska uppgifterna lämnas på aggregerad nivå.
Kommissionen har angett artikel 50.1 i FEUF som rättslig grund för förslaget. Beslut fattas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 294 FEUF) efter att ha hört EESK.
Rådets rättstjänst (RRT) har emellertid yttrat sig över förslaget och anser att den rättsliga grunden är felaktig. Eftersom både syftet med och innehållet i förslaget avser skatteregler anser RRT att förslaget istället ska ha artikel 115 FEUF (direkt skatt) som rättslig grunden. Skattefrågor beslutas enligt det särskilda lagstiftningsförfarandet, dvs. med enhällighet.
6 (8)
Frågan har tidigare varit uppe för beslut om allmän inriktning på Konkurrenskraftsrådets möte den 28-29 november 2019, samt för diskussion på Ekofin-rådets möte den 5 december 2019.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Det är fråga om harmonisering av skatteregler som framförallt är medlemsstaternas befogenhet. Beslut på detta område ska fattas med enhällighet enligt artiklarna 113 och 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Regeringen ifrågasätter därför valet av rättslig grund.
Regeringen anser vidare att skattefrågor bör behandlas i rådskonstellationen som har ansvar för skattefrågor.
Sverige bör därför motsätta sig förslaget eftersom Sverige anser att förslaget är lagt på fel rättslig grund.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Civilutskottet informerades i september 2016 och Skatteutskottet i december 2016, i december 2019 samt i februari 2021. Samråd med EU-nämnden hölls 22 november 2019.
Fortsatt behandling av ärendet:
Trilog
Faktapromemoria:
2015/16:FPM81 Direktiv om öppen land-för-land-rapportering av skatt.
7 (8)
4.D9+ ministermöte – "Leading the Way to Europe’s Digital Decade"
-Information från den finska delegationen
Typ av behandling i rådet:
Informationspunkt
Ansvarigt statsråd:
Anna Hallberg
Förslagets innehåll:
Den 27 januari 2021 hölls ett virtuellt D9 (digital 9) ministermöte lett av Finland. På mötet diskuterades Europas mål för digitalisering och 2030- målen för Europas digitala decennium. Som ett resultat av mötet antog de deltagande länderna en gemensam deklaration "Leading the Way to Europe's Digital Decade". Deklarationens budskap är att Europas tekniska konkurrenskraft bygger på digital utveckling, innovationer och en fungerande inre marknad.
8 (8)