KKR, förordning personlig skyddsutr -rådsPM, dp. 6 (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:2FF023)


Rådspromemoria

2014-11-21

Justitiedepartementet

Konsumentenheten

KKR, dp. 6

Konkurrenskraftsrådets möte den 4-5 december 2014

Dagordningspunkt 6

Rubrik: (ev) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om personlig skyddsutrustning (första läsningen)

Dokument: 15735/14 ENT 265 CONSOM 247 SOC 799 MI 909 ECO 164 IND 346 CODEC 2292

Tidigare dokument: Faktapromemoria Justitiedepartementet 2013/14:FPM75 Förordning om personlig skyddsutrustning

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund

Europeiska kommissionens förslag, som presenterades i mars, avses ersätta dagens direktiv om personlig skyddsutrustning (89/686/EEG). Syftet är att förbättra hälso- och säkerhetsskyddet för användare av personlig skyddsutrustning, garantera lika villkor för ekonomiska aktörer som är aktiva på den inre marknaden samt förenkla regelverket och dess tillämpning. Förändringarna innebär en anpassning till det s.k. varupaketet (beslut 768/2008/EG), förtydliganden av definitioner och riskkategorier, samt en viss utvidgning av tillämpningsområdet.

Förslaget har välkomnats av medlemsstaterna och förhandlingarna har framför allt handlat om graden av anpassning till varupaketet, riskkategorier samt informationen som ska underlätta de marknadskontrollerande myndigheternas arbete.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Som rättslig grund för förslaget anger kommissionen artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Förordningen ska antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilket innebär att Europaparlamentet och rådet gemensamt på förslag av kommissionen antar förordningen. Beslut fattas i rådet med kvalificerad majoritet.

Svensk ståndpunkt

Regeringen anser att förslaget i dess nuvarande form förtydligar regelverket och förbättrar skyddet för användare av personlig skyddsutrustning samtidigt som det beaktar att reglerna inte ska vara onödigt betungande för de ekonomiska aktörerna.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att förslaget kan stödjas.

Europaparlamentets inställning

Okänd

Förslaget

Förslaget har formen av en EU-förordning vilket innebär att reglerna kommer att bli helt enhetliga i alla medlemsstater. Förslaget anpassas till varupaketets referensbestämmelser för lagstiftning på varuområdet (Europaparlamentets och rådets beslut 768/2008/EG om en gemensam ram för saluföring av produkter). Det innebär bl.a. att definitioner, de ekonomiska aktörernas skyldigheter, procedurerna för bedömning av om produkterna uppfyller de krav som ställs på dem m.m. i möjligaste mån antar samma form som annan lagstiftning på den inre marknaden för varor.

Jämfört med dagens regelverk innebär förslaget en mindre utvidgning av tillämpningsområdet i och med att undantaget för produkter för privat bruk som skyddar mot hetta, fukt och vatten tas bort. Omdefiniering och omklassificering av olika risker medför också att vissa typer av personlig skyddsutrustning kommer att hamna i en högre riskkategori och omfattas av det strängare förfarandet för bedömning av överensstämmelse med hälso- och säkerhetskraven.

Kommissionen ges befogenhet att anta s.k. delegerade akter för att ändra

riskkategori i takt med ny teknisk kunskap och nya vetenskapliga rön. För att medlemsstaterna ska kunna kontrollera att kommissionen utövar sina befogenheter på rätt sätt inrättas en rådgivande kommitté.

Förslaget till förordning påverkar inte medlemsstaternas rätt att fastställa

krav för hur den personliga skyddsutrustningen ska användas, så länge sådana krav inte påverkar utformningen av den personliga skyddsutrustningen.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Direktivet 89/686/EEG om personlig skyddsutrustning har, avseende

personlig skyddsutrustning för privat bruk, genomförts i Sverige genom

lagen (1992:1326) om personlig skyddsutrustning för privat bruk och tillhörande förordning (1993:927) om personlig skyddsutrustning för privat bruk samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1996:7) om utförande av personlig skyddsutrustning. För personlig skyddsutrustning som används i arbetslivet har direktivet genomförts i Sverige genom ändringar i arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om utförande av personlig skyddsutrustning. Bestämmelser om anmälda organ finns i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll, förordningen (2011:811) om ackreditering och teknisk kontroll och i föreskrifter och allmänna råd från Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac).

Förslaget till förordning om personlig skyddsutrustning innebär att strukturen på nu gällande regler på området förändras. I stället för i ett direktiv kommer reglerna att fastslås i en direkt tillämplig EU-förordning. Det svenska nationella regelverket behöver anpassas till den nya strukturen. Förslaget kommer att kräva att lagen om personlig skyddsutrustning för privat bruk upphävs och ersätts med en ny lag. Kompletterande svenska bestämmelser som inte kräver lagform behöver regleras genom förordningar, bl.a. kan allmänna regler om de förfaranden som krävs för bedömning och anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ behöva kompletteras med specifika krav inom området personlig skyddsutrustning. Därutöver behövs konsekvensändringar i lagar och

förordningar som t.ex. hänvisar till nu gällande lag om personlig

skyddsutrustning för privat bruk. Dessutom behöver Arbetsmiljöverkets

föreskrifter upphävas.

Ekonomiska konsekvenser

Förslaget väntas inte leda till några större kostnadsökningar för företagen. För myndigheterna kommer en viss kostnad uppstå till följd av en anpassning av verksamheten men inga bestående kostnadsökningar väntas.

Övrigt