KKR, Europeisk rymdpolicy - Råds-pm, dp. 16a-b (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:2FF02B)


Rådspromemoria

2014-11-24

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

KKR, dp. 16 a-b

Rådets möte (KKR) den 5 december 2014

Dagordningspunkt 16.a)-b) (OBS: tidigare 18.a)-b))

Rubrik: Europeisk rymdpolicy

Den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft som en central drivkraft för den europeiska ekonomin

Utbyte av synpunkter

Att underbygga pånyttfödelsen av europeisk rymdverksamhet: orientering och framtida utmaningar

Antagande av rådsslutsatser

Dokument: a)15396/14, b)15397/14 (senaste version)

Tidigare dokument: KOM(2012)671, 5760/13, 5978/14, Fakta-PM Utbildningsdepartementet 2012/2013:FPM34, Fakta-PM Utbildningsdepartementet 2012/2013:FPM82

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: –

Bakgrund

Genom artikel 189 i Lissabonfördraget blev rymdverksamhet en EU-kompetens. Art.189 uppmanar EU att etablera lämpliga relationer med det europeiska rymdorganet ESA. Sedan 2012 har ESA fört en diskussion om hur de framtida relationerna mellan EU och ESA bör utvecklas. Motsvarande diskussion har pågått inom EU, främst internt i kommissionen som den 14 november 2012 presenterade ett meddelande med sin position och syn, vilken utgör grunden för en bredare diskussion med rådet och parlamentet. Vid rådets (KKR) möte den 11 december 2012 presenterade kommissionen sitt meddelande. Sverige välkomnade meddelandet och att EU och ESA för en diskussion om riktningen för och behoven inom den europeiska rymdverksamheten. Sverige gav stöd till rådslutsatserna vid konkurrenskraftsrådets möte den 18 februari 2013 och ansåg, i linje med rådslutsatserna, att det är viktigt att EU och ESA gemensamt utvecklar en samordnad process för att ta fram gemensamma förslag till medlemsstaterna i respektive organisation om den europeiska rymdverksamhetens framtid. Den 6 februari 2014 publicerade kommissionen en lägesrapport om upprättandet av kontakter mellan Europeiska unionen och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Vid rådets möte (KKR) den 21 februari 2014 presenterade kommissionen sin rapport. Sverige välkomnade rapporten och att EU och ESA fortsätter diskussionen om utformningen av den framtida relationen mellan dem. Sveriges uppfattning var vidare att av de samarbetsalternativ som rapporten redovisade behövs alternativ 2 (förbättrat samarbete, separata entiteter) under alla omständigheter, att alternativ 3 (förbättrat samarbete genom inrättande av en s.k. ”EU-pelare” inom ESA) kräver en grundlig konsekvensanalys men att alternativ 4 (ESA blir en EU-myndighet) är mer tveksamt.

Vid rådets möte den 26 maj 2014 antogs rådslutsatser som påminde om att ett framgångsrikt genomförande av satellitnavigeringsprogrammen Galileo och EGNOS och jordobservationsprogrammet Copernicus är prioriterat av EU. Rymdverksamhetens och rymdteknikens möjligheter att stödja innovation, smart och inkluderande tillväxt, skapa arbete och industriell konkurrenskraft framhölls. Vidare underströks ESA:s viktiga roll i, och som resurs för, europeisk rymdverksamhet och betydelsen av att inrätta ett hållbart och transparent ramverk för relationerna mellan EU och ESA. Rådslutsatserna konstaterade att det inte finns politisk konsensus bland medlemsländerna för att ESA ska bli en EU-myndighet (alt.4 ovan) och uppmanade därför kommissionen att tills vidare inte beakta ett sådant alternativ. Rådet förespråkade en dynamisk och stegvis utveckling av samarbetsrelationen mellan EU och ESA på kort, medellång och lång sikt. Slutligen underströk rådet i sina slutsatser behovet av att utveckla former för genomförande av en effektiv europeisk rymdpolitik som fullt ut utnyttjar kompetensen inom ESA, EU och deras respektive medlemsstater. För detta ändamål bör en vision och strategi gemensamt utvecklas som beaktar alla större rymdaktiviteter i Europa och kan stödja bästa möjliga utnyttjande av offentliga resurser och förmåga.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Artikel 189 (3) Fördraget om EU:s funktionssätt (EUF). Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva de åtgärder som behövs.

Synpunktsutbyte

Det italienska ordförandeskapet har valt att inleda dagordningspunkten om rymd med en diskussion kring ett antal i förväg distribuerade frågor av inriktande karaktär som berör centrala dimensioner av den europeiska rymdverksamheten. Frågorna är följande:

Vilka är de viktigaste programmatiska prioriteringarna som en samlad europeisk rymdpolicy bör inriktas mot och hur kan rymdprogram vara till nytta för olika sektorspolicies?

Vad bör ett konstruktivt partnerskap mellan EU, dess medlemsstater och det europeiska rymdorganet ESA och samarbete med internationella partners fokusera på och hur kan de (partnerskapet och samarbetet) användas för att stimulera industriell konkurrenskraft?

Vilka är de viktigaste byggstenarna för att stödja rymdindustrin och vilka åtgärder kan vidtas på europeisk och nationell nivå, givet den strategiska betydelsen av en robust europeisk rymdindustriell kapacitet för genomförandet av den europeiska rymdpolicyn och rymdverksamhetens potential att bidra till innovation, ekonomisk tillväxt och arbetsskapande?

Svensk ståndpunkt

Regeringen anser att Unionen bör fokusera på fullt genomförande av redan pågående rymdprogram, säkerställa tillgång till data från rymdinfrastrukturen, och i övrigt marknadsföra rymdverksamhetens möjligheter för andra politikområden. Data från satelliter används t.ex. för miljö- och klimatövervakning, väderprognoser, navigation, gränsövervakning, jord- och skogsbruk, transport och logistik m.m.

När det gäller den andra frågan anser regeringen att det viktigaste är att möjliggöra kostnadseffektiv tillgång till den bästa teknologin oavsett var den utvecklas. Flera samarbetsområden, t.ex. internationella rymdstationen, rymdens utforskning, rymdlägesbild, miljö- och klimatövervakning är särskilt betjänta av internationellt samarbete som för sitt genomförande kräver nära samverkan med industri och forskning.

När det gäller den tredje frågan anser regeringen att det viktigaste är goda ramvillkor såsom forskning och innovation, bred kompetensbas och hög utbildningsnivå nationellt och därtill attraktiva och avancerade rymdprogram för industrin att delta i.

Regeringen stödjer förslaget till rådslutsatser.

Regeringen är positiv till att arbetet med att utveckla en långsiktig vision och strategi för europeisk rymdverksamhet har inletts och som tillvaratar EU:s, ESA:s och deras medlemsstaters olika roller och kompetens i en eventuell kommande samlad europeisk rymdpolicy.

Regeringen understryker samtidigt vikten av att EU och ESA gemensamt fortsätter utvecklingen av en samordnad process för att ta fram likalydande förslag till medlemsstaterna i respektive organisation om hur relationen mellan EU och ESA ska utvecklas.

Europaparlamentets inställning

Ej känd.

Förslaget

Förslaget till rådsslutsatser framhåller inledningsvis att ett framgångsrikt genomförande av satellitnavigeringsprogrammen EU GNSS (Galileo och EGNOS), jordobservationsprogrammet Copernicus, ramforskningsprogrammet Horisont 2020 och stödramverket för rymdlägesbild (Space Surveillance and Tracking, SST), är prioriterat av EU.

Vidare påminner slutsatserna om att satellitnavigeringsprogrammen och Copernicus förväntas skapa avsevärda marknadsmöjligheter, särskilt för europeisk industri och små och medelstora företag, genom utveckling av s.k. ”nedströms” tjänster och applikationer till nytta för samhället, vilket kräver kontinuerligt upprätthållen tillgång till data från rymdinfrastrukturen. EU bör stödja utvecklingen och säkerställa att rymdprogrammen bidrar till nytta inom så många policyområden som möjligt. Rymdprogrammen bidrar redan idag som viktig resurs för forskningen inom inte minst väder-, miljö- och klimatområdena genom sin globala observationskapacitet över lång tid.

Rådslutsatserna understryker betydelsen av en ambitiös och långsiktigt vision för europeisk rymdverksamhet innefattandes EU, ESA och deras respektive medlemsstater för att stödja politiska mål, ekonomisk tillväxt, arbetsskapande och vetenskap i världsklass, och säkerställandet av en europeisk förmåga att utveckla och utnyttja rymdsystem på konkurrenskraftiga villkor.

Rådet i sina slutsatser inbjuder kommissionen att i samarbete med ESA:s generaldirektör och i dialog med medlemsstaterna utveckla vad som kan bli en långsiktig vision för europeisk rymdverksamhet och som kan användas som planeringsstöd för alla större rymdaktiviteter i Europa. Kommissionen inbjuds också att föreslå ytterligare åtgärder för att utveckla ett pålitligt och hållbart partnerskap mellan EU och ESA mot bakgrund av den parallella utvecklingen inom ESA för samma syfte.

Rådslutsatserna redogör fortsättningsvis för ett antal huvudsakliga prioriteringar för rymden. De inbegriper

kommissionsåtgärder för att utnyttja potentialen hos rymdbaserad teknologi och ”nedströms” applikationer för tillväxt och arbetsskapande, och

fortsatt och utvecklat samarbete mellan kommissionen, den Höga Representanten för utrikes- och säkerhetsfrågor, europeiska försvarsbyrån EDA, ESA och medlemsstaterna för att söka synergier mellan rymd-, säkerhets- och försvarsaktiviteter, särskilt avseende statliga satellitkommunikationer, och

integrering av fjärrstyrda flygsystem i europeiskt luftrum på ett säkert och hållbart sätt med beaktande av rymdbaserade tjänster som stödjer flygtrafikkontroll (t.ex. satellitnavigeringsdata), och

främjande av tillväxten hos europeisk industri som tillverkar små satelliter, och

behovet av att säkerställa europeisk självständighet på lämplig nivå inom rymdlägesbild, och

den strategiska betydelsen av oberoende, pålitligt och kostnadseffektivt europeiskt tillträde till rymden baserat på tillgång till konkurrenskraftiga bärraketssystem och uppskjutningsförmåga, och

vikten av forskning och innovation för en konkurrenskraftig rymdindustri och behovet av ett samlat tillvägagångssätt för utveckling av kritiska teknologier, och

inbjudan till kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna och ESA undersöka möjligheterna för hållbara institutionella marknader (offentliga beställare) för kritiska teknologier och system, och presentera en handlingsplan för hur europeisk förmåga och oberoende kan understödjas genom bl.a. innovativ upphandling, och

möjligheterna för Horisont 2020 att stödja de nämnda prioriteringarna, och en uppmaning till kommissionen, ESA och medlemsstaterna att samordna planeringen av framtida forskning och innovationsaktiviteter.

Rådet i sina slutsatser understryker avslutningsvis värdet av utforskning av rymden som inspiration för unga européer att välja en karriär inom vetenskap och teknik, behovet av att utveckla en långsiktig strategi som beaktar den globala samordningen av mänsklig och robotbaserad rymdutforskning, och vikten av att vidmakthålla en ledande förmåga inom rymdvetenskap och forskning.

Rådet inbjuder kommissionen att till 2016 informera rådet och Europaparlamentet om de framsteg som gjorts mot bakgrund av de nu aktuella slutsatserna.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Ej aktuellt.

Ekonomiska konsekvenser

Inga ekonomiska konsekvenser kan förutspås.

Övrigt