KKR Dp 4 RådsPM KIP
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:1575CA
PM Till riksdagen | ||
2009-02-18 | ||
Näringsdepartementet |
EU- och internationell samordning |
Dp 4. Lissabonstrategin: Lissabonprojektet 2009 – dokument om huvudfrågor från konkurrenskraftsrådet till Europeiska rådets vårtoppmöte
Dokumentbeteckning
Sammanfattning
Kommissionen antog den 19 december 2008 ett meddelande om genomförandet av Lissabonstrategin 2008-2010. På basis av detta har ordförandeskapet presenterat ett utkast till nyckelbudskap (Key issues paper - KIP) som är konkurrenskraftsrådets bidrag till vårtoppmötet. Ordförandeskapet har även tagit fram ett annex till ovanstående dokument, som utgör ECOFIN:s och konkurrenskraftsrådets syn på kommissionens årliga genomföranderapport för Lissabonstrategin.
KIP är uppdelad i rekommendationer på 5 områden i syfte att pro-aktivt svara upp mot den ekonomiska krisen:
I. En välfungerande inre marknad
II. Minskning av administrativa bördor
III. Ramvillkor för industrin, innovation och SME
IV. Forskning
V. Externa dimensionen
I Förslaget
1. Innehåll
Inledningen av nyckelbudskapen talar om den ekonomiska nedgången och vikten av en samordning mellan de kortsiktiga åtgärderna inom ramen för EUs återhämtningsplan och de mer långsiktiga Lissabonåtgärderna med syfte att skapa fler arbetstillfällen.
I. En välfungerande inre marknad
Nyckelbudskapen slår fast vikten att uppnå en öppen, flexibel och välfungerande inre marknad genom att ta bort existerande hinder för den fria rörligheten och undvika skapande av nya hinder. På detta sätt ska den inre marknaden även i fortsättningen vara en attraktiv plats för utländska investeringar.
För att stärka marknaden krävs ytterligare insatser som främjar konkurrensen i framför allt de s.k. nätverksindustrierna (t.ex. energi, transport och telekom). Förbättrad tillgång till marknaden kan leda till ökad tillgång och valfrihet för konsumenterna liksom bättre priser. En ökad konkurrens kan vidare leda till en effektiv användning av energi som i sin tur leder till en effektiv respons till klimatutmaningen.
Vidare understryks betydelsen av att medlemsstaterna genomför de åtgärder som krävs för att tjänstedirektivet är genomfört senast den 28 december 2009. Den särskilda kontaktpunkten är central i detta avseende.
IMI (Internal Market Information System) är ett nyckelverktyg för att klara de kvarvarande hinder för ett effektivt samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter etc.
Den inre marknaden för varor är ännu inte fullt operationell. Anpassningen av det s.k. varupaketet kommer att förbättra den nuvarande situationen. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot det föreslagna konsumentdirektivet. Det handlar om att göra det enklare för transaktioner mellan företag och konsumenter över gränserna.
II. Minskning av administrativ börda
Det konstateras att arbetet med att åstadkomma bättre lagstiftning har blivit en viktigare i ljuset av den pågående ekonomiska krisen. I nyckelbudskapen uppmanas Kommissionen att fortsatt ge såväl förenklingsförslag som specifika förslag som minskar företagens administrativa bördor hög prioritet. Även Rådet och Parlamentet måste prioritera arbetet, inte minst vad gäller genomförande av drygt 50 förenklingsförslag som fortfarande inväntar beslut inom ramen för medbeslutandeförfarandet.
Rådet uppmanar vidare Kommissionen att vidta ytterligare steg, och presentera en tydligare tidtabell, för att säkerställa att allt görs för att nå en 25-procntig minskning av administrativa bördorna hänförliga till EU:s regelverk senast 2012. Rådet påpekar att framsteg i arbetet med att minska de administrativa kostnaderna i befintlig lagstiftning undermineras om ny lagstiftning medför ökade administrativa kostnader. Rådet framhåller vikten av att dels regelbundet följa arbetet med att minska bördorna, dels beakta administrativa bördor i konsekvensanalyser i samband med nya förslag. Kommissionen inbjuds att årligen till vårtoppmötet rapportera om signifikanta förändringar i nivån på bördorna.
III. Ramvillkor för industrin, innovation och SME
Medlemsländerna uppmanas att fortsätta förbättra ramvillkoren för företag för att behålla en stark industriell bas och öka kapaciteten att klar den ekonomiska nedgången. Man påminner om principerna som fastslås i SBA (Small Business Act) och vill se ett snabbt genomförande av åtgärder i SBAs handlingsplan. Rådet uppmanar kreditinstitutioner och banker att inte försvåra tillgången till krediter för livskraftiga företag.
Nyckelbudskapen noterar vikten av innovativa och hållbara teknologier för att främja EUs konkurrenskraft och ta Europa mot en hållbar ekonomi. Rådet uppmanar vidare kommissionen att undersöka hur man kan samordna en europeisk fordonsförnyelse för att minska CO2 utsläpp och öka trafiksäkerheten. Innovation kommer att spela en central roll i att förbättra Europas konkurrenskraft.
IV. Forskning
Under forskningsavsnittet betonas betydelsen av fortsatta investeringar i forskning och utveckling (FoU), att 3%-målet ska ligga fast och att insatser behövs särskilt för att främja näringslivets investeringar. Stärkt samarbete inom kunskapstriangeln (högre utbildning, forskning och innovation) betonas och det noteras att det Europeiska tekniska forskningsinstitutet (EIT), som bygger på den principen, vidareutvecklas. Forskning som ligger i frontlinjen bör förstärkas och Europeiska forskningsrådet utvärderas.
Styrningen av det Europeiska forskningsområdet (ERA) inom ramen för Ljubljanaprocessen ska vidareutvecklas kring de fem ERA-initiativen. Den europeiska forskningsinfrastrukturen behöver vidareutvecklas baserad på ”ESFRI Roadmap”. Medlemsstaternas samarbete kring gemensamma program kring bör utvecklas och de uppmanas att i ökad utsträckning öppna upp nationella programsatsningar. Den externa dimensionen av ERA bör utvecklas liksom policyinsatser för att främja forskarnas rörlighet och karriärmöjligheter inom ERA.
Den regionala forsknings- och innovationskapaciteten behöver stärkas, bl.a. genom ökad samverkan mellan forskningsinsatser på gemenskapsnivå och strukturfonder. Slutligen måste insatser för utvärdering av forskning och innovation stärkas.
V. Externa dimensionen
Slutligen påminner nyckelbudskapen att externa dimensionen av konkurrenskraften är av stor vikt. Öppna marknader inom EU och globalt är väsentliga för att skapa tillväxt och jobb. EU måste undvika protektionism och överreglering.
2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslaget har inga direkta konsekvenser på svenska regler. Enskilda initiativ som nämns i förslaget kan i sin tur ha direkta konsekvenser.
3. Budgetära konsekvenser
Förslaget innebär inga direkta budgetära konsekvenser
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Regeringen kan stödja konkurrenskraftsrådets nyckelbudskap till vårtoppmötet. Regeringen välkomnar att budskapen tar fasta på öppna och välfungerande interna och externa marknader, att fortsatt höja ambitionerna på regelförbättringsområdet och att bl a genom innovation omvandla Europa till en grön ekonomi.
2. Remissinstansernas ståndpunkter
-
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet
Efter att konkurrenskraftsrådet har beslutat om nyckelbudskapen ska stats- och regeringscheferna behandla ärendet vid Europeiska rådets vårtoppmöte och där ge politisk vägledning för det fortsatta arbetet med att implementera Lissabonstrategin.
2. Rättslig grund och beslutsförfarande
-
3. Fackuttryck/termer
-