KKR, Dp 3 Reviderad PM innovation
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235069
PM Till riksdagen
2009-09-04
Näringsdepartementet
Enheten för forskning, innovation och näringsutveckling
Slulig version
Dp 3 – Kommissionens meddelande ”Reviewing Community innovation policy in a changing world”.
Dokumentbeteckning
COM(2009) 442 final
12905/09
Sammanfattning
Den 2 september 2009 presenterade kommissionen meddelandet Reviewing Community policy in a changing world. I meddelandet görs en kartläggning och utvärdering av de insatser som har genomförts inom ramen för den bredbaserade innovationsstrategin från 2006.
Till meddelandet följer fem arbetsdokument:
Access to financing innovation and SME:s
Implementation of Lead Market Initiative
Achievments under the broad-based innovation strategy
Innovation in services
Effectiveness of innovation support
Utvärderingen visar att framsteg har gjorts inom ett flertal områden och avståndet till USA och Japan minskar. Inom vissa områden är dock resultaten mindre positiva; tillgång till kapital, skydd av immateriella rättigheter, infrastruktur, koordinering mellan nationell och europeisk nivå och styrning av olika program och instrument.
Vid rådsmötet den 24 september kommer det anordnas en policydebatt. Frågorna för debatten täcker frågeställningar som huruvida medlemsstaterna håller med om den analys som kommissionen gör i sin utvärdering, inriktningen på EU:s framtida innovationspolitik samt små- och medelstora företags roll i innovationssystemet.
I Förslaget
1. Innehåll
Utvärdering av EU:s innovationspolitik
Utvärderingen visar att framsteg har gjorts inom ett flertal områden och avståndet till USA och Japan minskar. Inom vissa områden är dock resultaten mindre positiva; tillgång till kapital, skydd av immateriella rättigheter, infrastruktur, koordinering mellan nationell och europeisk nivå och styrning av olika program och instrument.
Framsteg
Förbättrade ramvillkor
Det finns en ökad förståelse att utbildning och kunskap är en av grundförutsättningarna för innovation. Kommissionen har uppmanat medlemsstaterna att placera utbildning och kompetens högt på den politiska agendan. Moderniseringen av EU:s statsstödsregler har underlättat för medlemsstaterna att stödja forskning och innovation. Andra områden där förbättring skett är tillgång till inre marknaden, konkurrensfrämjande åtgärder, SBA och implementering av tjänstedirektivet.
Underlätta marknadsintroducering av innovativa produkter och tjänster
Lagstiftning och standardisering används i allt större utsträckning som effektiva verktyg för att skapa marknader för innovativa produkter och tjänster. I meddelandet pekas på insatser som gjorts inom andra politikområden, främst miljöområdet där REACH, ETS-direktivet, Handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion och Pionjärmarknadsinitiativet nämns som lyckade exempel på insatser som främjar eller kan bidra till att främja framtagandet av nya innovativa produkter.
Skapa synergier
Utvecklingen av det europeiska forskningsområdet (ERA) har bidragit till att skapa ett mer sammanhållet forsknings- och innovationssystem i Europa.
Den ökade samordningen mellan EU och medlemsstaterna har förbättrat . Olika offentlig-privata partnerskap har lanserats såsom Joint Technology Initiatives, Technology Platforms, European Institute of Technology. Kommissionens insatser
Ökad finansiering för forskning och innovation
Finansieringen av innovationsfrämjande insatser har ökat. I sjunde ramprogrammet gjordes en stor förstärkning till forskning för näringslivets behov, något som främst görs genom Joint Technology Initiatives. Kommissionen stödjer också näringslivets deltagande genom finansiering av Technology Platforms. Inom sammanhållningspolitiken och strukturfonderna har finansieringen av innovationsrelaterade aktiviteter ökat kraftigt. Genom CIP-programmet har EU ett eget program för att främja forskning i små- och medelstora företag utanför ramprogrammet.
Områden för förbättring och kommande utmaningar
Trots en mängd olika framsteg finns det områden där EU fortfarande kan prestera bättre. Det finns brister i det legala ramverket för skydd av immateriella rättigheter. EU har misslyckats med att ta fram ett gemenskapspatent och det fragmenterade systemet är kostsamt, inte minst för företagen. EU:s riskkapitalmarknad är fragmenterad och finansieringsnivåerna är alltför låga. Tillgången till infrastruktur som kan främja innovation behöver förbättras, detta gäller främst bredband och elnät. Offentliga myndigheters betydelse för att främja innovation behöver erkännas och betonas ytterligare.
EU behöver öka den privata andelen av investeringar i forskning och innovation. Innovation är tätt sammanlänkat med forskningsintensitet och vad gäller privata investeringar i forskning och utveckling ligger EU lägre än USA och Japan.
EU behöver en gemensam syn på strategiska forskningsområden och tekniker som kommer att behövas för bevara EU:s globala konkurrenskraft. För detta krävs insatser, inte bara på EU-nivå utan även mellan medlemsstater och regionala nivån samt mellan forskningssamhället och industrin.
Samordningen och styrningen av EU:s innovationssystem behöver förbättras. En sådan samordning behöver ta sin grund i subsidiaritetsprincipen samtidigt som man erkänner vikten av gemensamma prioriteringar och dela best practice mellan medlemsstaterna. Samarbete och erfarenhetsutbyte med tredje land (främst USA) behöver också förbättras.
Kommissionen menar att finansiering av innovationsfrämjande åtgärder på EU-nivå behöver öka ytterligare. Det finns även ett stort behov av att förenkla och förtydliga programstrukturen och regler för deltagande.
Kommissionen pekar på behovet av att skapa en innovationspolitik och legalt ramverk som främjar en globalt konkurrenskraftig industri parallellt med ökade investeringar i forskning och innovation.
2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
-
3. Budgetära konsekvenser
-
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande.
Utvärderingen ger en bra överblick av de framsteg som har gjorts men även inom vilka områden där EU behöver fortsätta att arbeta för att förbättra innovationsförmågan, innovationssystemet och samverkan med andra politikområden för att möta stora samhällsutmaningar.
2. Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandet har ej remissbehandlats
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet
-
2. Rättslig grund och beslutsförfarande
-
3. Fackuttryck/termer
-
2009-09-04
Näringsdepartementet
Enheten för forskning, innovation och näringsutveckling
Slulig version
Dp 3 – Kommissionens meddelande ”Reviewing Community innovation policy in a changing world”.
Dokumentbeteckning
COM(2009) 442 final
12905/09
Sammanfattning
Den 2 september 2009 presenterade kommissionen meddelandet Reviewing Community policy in a changing world. I meddelandet görs en kartläggning och utvärdering av de insatser som har genomförts inom ramen för den bredbaserade innovationsstrategin från 2006.
Till meddelandet följer fem arbetsdokument:
Access to financing innovation and SME:s
Implementation of Lead Market Initiative
Achievments under the broad-based innovation strategy
Innovation in services
Effectiveness of innovation support
Utvärderingen visar att framsteg har gjorts inom ett flertal områden och avståndet till USA och Japan minskar. Inom vissa områden är dock resultaten mindre positiva; tillgång till kapital, skydd av immateriella rättigheter, infrastruktur, koordinering mellan nationell och europeisk nivå och styrning av olika program och instrument.
Vid rådsmötet den 24 september kommer det anordnas en policydebatt. Frågorna för debatten täcker frågeställningar som huruvida medlemsstaterna håller med om den analys som kommissionen gör i sin utvärdering, inriktningen på EU:s framtida innovationspolitik samt små- och medelstora företags roll i innovationssystemet.
I Förslaget
1. Innehåll
Utvärdering av EU:s innovationspolitik
Utvärderingen visar att framsteg har gjorts inom ett flertal områden och avståndet till USA och Japan minskar. Inom vissa områden är dock resultaten mindre positiva; tillgång till kapital, skydd av immateriella rättigheter, infrastruktur, koordinering mellan nationell och europeisk nivå och styrning av olika program och instrument.
Framsteg
Förbättrade ramvillkor
Det finns en ökad förståelse att utbildning och kunskap är en av grundförutsättningarna för innovation. Kommissionen har uppmanat medlemsstaterna att placera utbildning och kompetens högt på den politiska agendan. Moderniseringen av EU:s statsstödsregler har underlättat för medlemsstaterna att stödja forskning och innovation. Andra områden där förbättring skett är tillgång till inre marknaden, konkurrensfrämjande åtgärder, SBA och implementering av tjänstedirektivet.
Underlätta marknadsintroducering av innovativa produkter och tjänster
Lagstiftning och standardisering används i allt större utsträckning som effektiva verktyg för att skapa marknader för innovativa produkter och tjänster. I meddelandet pekas på insatser som gjorts inom andra politikområden, främst miljöområdet där REACH, ETS-direktivet, Handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion och Pionjärmarknadsinitiativet nämns som lyckade exempel på insatser som främjar eller kan bidra till att främja framtagandet av nya innovativa produkter.
Skapa synergier
Utvecklingen av det europeiska forskningsområdet (ERA) har bidragit till att skapa ett mer sammanhållet forsknings- och innovationssystem i Europa.
Den ökade samordningen mellan EU och medlemsstaterna har förbättrat . Olika offentlig-privata partnerskap har lanserats såsom Joint Technology Initiatives, Technology Platforms, European Institute of Technology. Kommissionens insatser
Ökad finansiering för forskning och innovation
Finansieringen av innovationsfrämjande insatser har ökat. I sjunde ramprogrammet gjordes en stor förstärkning till forskning för näringslivets behov, något som främst görs genom Joint Technology Initiatives. Kommissionen stödjer också näringslivets deltagande genom finansiering av Technology Platforms. Inom sammanhållningspolitiken och strukturfonderna har finansieringen av innovationsrelaterade aktiviteter ökat kraftigt. Genom CIP-programmet har EU ett eget program för att främja forskning i små- och medelstora företag utanför ramprogrammet.
Områden för förbättring och kommande utmaningar
Trots en mängd olika framsteg finns det områden där EU fortfarande kan prestera bättre. Det finns brister i det legala ramverket för skydd av immateriella rättigheter. EU har misslyckats med att ta fram ett gemenskapspatent och det fragmenterade systemet är kostsamt, inte minst för företagen. EU:s riskkapitalmarknad är fragmenterad och finansieringsnivåerna är alltför låga. Tillgången till infrastruktur som kan främja innovation behöver förbättras, detta gäller främst bredband och elnät. Offentliga myndigheters betydelse för att främja innovation behöver erkännas och betonas ytterligare.
EU behöver öka den privata andelen av investeringar i forskning och innovation. Innovation är tätt sammanlänkat med forskningsintensitet och vad gäller privata investeringar i forskning och utveckling ligger EU lägre än USA och Japan.
EU behöver en gemensam syn på strategiska forskningsområden och tekniker som kommer att behövas för bevara EU:s globala konkurrenskraft. För detta krävs insatser, inte bara på EU-nivå utan även mellan medlemsstater och regionala nivån samt mellan forskningssamhället och industrin.
Samordningen och styrningen av EU:s innovationssystem behöver förbättras. En sådan samordning behöver ta sin grund i subsidiaritetsprincipen samtidigt som man erkänner vikten av gemensamma prioriteringar och dela best practice mellan medlemsstaterna. Samarbete och erfarenhetsutbyte med tredje land (främst USA) behöver också förbättras.
Kommissionen menar att finansiering av innovationsfrämjande åtgärder på EU-nivå behöver öka ytterligare. Det finns även ett stort behov av att förenkla och förtydliga programstrukturen och regler för deltagande.
Kommissionen pekar på behovet av att skapa en innovationspolitik och legalt ramverk som främjar en globalt konkurrenskraftig industri parallellt med ökade investeringar i forskning och innovation.
2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
-
3. Budgetära konsekvenser
-
II Ståndpunkter
1. Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande.
Utvärderingen ger en bra överblick av de framsteg som har gjorts men även inom vilka områden där EU behöver fortsätta att arbeta för att förbättra innovationsförmågan, innovationssystemet och samverkan med andra politikområden för att möta stora samhällsutmaningar.
2. Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandet har ej remissbehandlats
III Övrigt
1. Fortsatt behandling av ärendet
-
2. Rättslig grund och beslutsförfarande
-
3. Fackuttryck/termer
-